Indikatorn visar på andel ekologisk försäljning av livsmedel och alkoholfria drycker inom respektive varugrupp inom detaljhandeln, procent. En varugrupp är en uppdelning av varor utifrån klassificeringen COICOP (Classification of Individual Consumtion by Purpose). I Sverige finns två märkningar för ekologiska produkter, EU-lövet och KRAV-märket. En ekologisk produkt från jordbruk eller vattenbruk måste vara producerad enligt de grundregler som EU har beslutat. KRAV-märkt produktion måste även uppfylla vissa striktare krav för djurvälfärd, miljö och hälsa. Ekologiska produkter definieras som odlade, kontrollerade och hanterade enligt EU:s regler för ekologisk produktion. Alla företag som producerar ekologiska livsmedel kontrolleras av oberoende certifieringsföretag minst en gång per år. I Sverige är det SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) som ackrediterar. I kategorin fisk inkluderas även produkter som är MSC-märkta. År 2008 skedde en förbättring av MSC-märkningen i underlaget samtidigt som den fick större genomslag i handeln. Det bör man ha i åtanke när man tolkar statistiken.

Utgångspunkten för SCB:s beräkningarna av den ekologiska försäljningen är uppgifterna från datakassaregisterstatistiken. Med hjälp av denna information har andelen ekologisk livsmedelsförsäljning skattats i förhållande till total livsmedelsförsäljning för dagligvaruhandeln. Därefter har det antagits att den försäljning som sker utanför dagligvaruhandeln har samma fördelning av ekologisk livsmedelsförsäljning som dagligvaruhandeln. Utifrån detta har den ekologiska livsmedelsförsäljningen för hela handeln nåtts.

Statistiken över ekologisk försäljning bör betraktas med viss försiktighet.

Försäljningen av ekologiska livsmedel och drycker beräknades av SCB första gången år 2004 och underlaget består till stor del av livsmedelskedjornas egen information, såsom kassaregisterdata från kunders inköp. Viktigt att beakta vid tolkning av denna indikator är att förändringar av försäljning av ekologiska varor kan både bero på förändringar i utbud av ekologiska varor i handeln samt på totala förändringar i livsmedelsförsäljningen. Tyvärr finns det i dagsläget ingen statistik över prisutvecklingen av ekologiska varor, vilket gör det svårt att uttala sig om volymförändringar. Har priserna på ekologiska varor ökat i samma takt som priserna på icke ekologiska varor under de senaste tio åren? Om svaret är nej på den frågan, eller om priserna på vissa ekologiska varor till och med har minskat, är ökningen i vår konsumtion av ekologiska varor större än vad som kan utläsas här.

Bakgrundsinformation

Den ekologiska produktionen ämnar enligt Jordbruksverket (2019) nyttja naturresurser på ett långsiktigt hållbart sätt, där biologisk mångfald och djurens välfärd är viktiga aspekter. Den ekologiska produktionens varierade växtföljder med större inslag av vall bidrar till att nå miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Hur stora effekterna blir beror på hur det omgivande landskapet ser ut. Ekologisk produktion bidrar också till ett rikare mikroliv i marken och en större mångfald av nyttiga svampar och bakterier i jorden. Det bidrar till nå flera miljömål, bland annat Begränsad miljöpåverkan. Det rika mikrolivet är också viktigt för att öka kolinlagringen i marken. Ekologisk produktion utmärker sig också inom hanteringen av skadegörare och ogräs och när det kommer till hur grödorna tillgodoses med näring. Den begränsade användningen av växtskyddsmedel inom ekologisk odling hjälper Sverige att nå målen Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet.  Mineralgödsel är inte tillåtet om det inte har naturligt ursprung, vilket på så sätt bidrar till att nå målet Begränsad klimatpåverkan. Produktionen av mineralgödsel är nämligen en stor källa till utsläpp av växthusgaser. Samtidigt är avkastningen per hektar lägre i den ekologiska spannmålsproduktionen, vilket gör att utsläppen av växthusgaser fördelas på en mindre mängd varor. Dessutom minimeras användningen av t.ex. antibiotika inom djurhållningen, som också strävar efter att djuren ska bete sig så naturligt som möjligt.

Indikatorn är inte tillgänglig för jämförbarhet inom EU.

Koppling till Agenda 2030: Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion.

Resultat

Siffrorna gällande ekologisk försäljning av livsmedel respektive alkoholfria drycker under 2020 presenteras i Tabell och Diagram. Alla varugruppers ekologiska andel har ökat jämfört med 2004. Flera grupper har ökat kraftigt i det längre perspektivet, och där syns framförallt fisk och frukt men även grönsaker, mjölk, ost och ägg och kaffe, te och chokladdryck. För flertalet varugrupper har andelen ekologisk försäljning har stannat av eller minskat något de senaste två åren. 

Grönsaker är den varugrupp där den ekologiska försäljningen är störst följt av frukt. Fisk har under flera år varit den varugruppen med högst andel ekologisk försäljning. Andelen ekologisk frukt som säljs uppgick till 15,1 procent och detta är en liten minskning från året innan då andelen var 15,9 procent. Bröd och övriga spannmålsprodukter; kött; socker, sylt, honung, choklad och konfektyr liksom mineralvatten, läskedrycker frukt- och grönsaksjuice är de varugrupper som har lägst andel av ekologiska varor, endast cirka 2-3 procent.

Ytterligare information

Läs mer om livsmedel under miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och Ett rikt odlingslandskap.

SCB, Livsmedelsförsäljningsstatistik 2022. HA 24 SM 2001