Utveckling av BNP, materialkonsumtion och resursproduktivitet

Diagram

Materialflöden

Diagrammet visar utveckling av BNP, materialkonsumtion och resursproduktivitet i Sverige, 1998–2021. Index (1998 = 100)

Ladda ner diagramdata för Materialflöden

Skriv ut diagram för Materialflöden

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

Använda det i trycksaker
Använda det i presentationer
Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/generationsmalet/materialflodesrakenskaper/

Genom att jämföra utvecklingen av BNP med mängden material som konsumeras (DMC) är det möjligt att följa förhållandet mellan resursanvändning och ekonomiska tillväxten i ett land, och se om det sker någon frikoppling.

Varje år utvinns stora mängder naturresurser som antingen används inom landet eller går på export. Genom att jämföra utvecklingen av BNP med den mängden material som konsumeras (DMC) är det möjlighet att följa förhållandet mellan materialanvändningen och ekonomisk tillväxt i ett land. Resultaten för Sverige visar på en koppling mellan användningen av material (DMC) och BNP.

Resursproduktiviteten (BNP/DMC) kan också användas som ett mått för att jämföra hur mycket ekonomisk produktion som åstadkoms i olika länder per ton åtgångna råvaror från naturen; det är på så vis ett mått på hur effektivt olika länders ekonomier förvaltar sina och omvärldens naturresurser.

Inhemsk materialkonsumtion

Den årliga materialkonsumtionen per person i Sverige har sedan indexåret 1998 ökat. Under coronaåret 2020 minskade den inhemska svenska materialkonsumtionen för första gången sedan 2015. 2021 ökade materialkonsumtionen med två procent jämfört med 2020 men nådde inte upp i samma nivåer som 2019. Samtidigt ökade bruttonationalprodukten med 6% med följden att resursproduktiviteten ökade.

Icke-metalliska mineraler (till exempel sand och grus) är den största posten för Sverige. Under 2005 syns det ökade timmeruttaget till följd av stormen Gudrun som ökad materialkonsumtion och 2009 syns den ekonomiska krisen som en tillfällig nedgång i trenden för materialkonsumtionen.

Metod

Sedan 2013 ingår materialflödesräkenskaper i EU:s förordning om miljöräkenskaper och EUs medlemsländer har krav på sig att årligen rapportera data till EU:s statistikbyrå Eurostat.

Metoden för att ta fram Materialflödesräkenskaper och indikatorer baserat på dessa finns beskriven i Eurostats Economy-wide Material Flow Accounts (EW-MFA), Handbook 2018 edition[1]. På SCB:s webbplats finns beskrivningar av statistiken och av statistikens kvalitet[2].

[1] Economy-wide material flow accounts handbook - Products Manuals and Guidelines - Eurostat (europa.eu)

[2] Miljöräkenskaper (scb.se)

Fördjupning

Inhemsk materialkonsumtion

Med inhemsk materialkonsumtion (Domestic Material Consumption, DMC) avses den mängd material som används direkt av ekonomin i ett land. DMC motsvarar den mängd material som utvinns i landet, dvs material som flödar från naturen i Sverige in i det svenska samhället, plus det material som importerats in i Sverige minus det material som exporterats från Sverige.

Inhemsk materialkonsumtion uttryckt som DMC, DMC/capita och DMC/BNP ingår även som indikatorer för uppföljning av två delmål av FN:s Sustainable Development Goals (8.4 och 12.2).

Internationell jämförelse

Sverige har en lägre resursproduktivitet jämfört med EU-genomsnittet. Det innebär att den mängd BNP som den svenska ekonomin genererar per kg konsumerat material är lägre i Sverige än i EU. 2016 var resursproduktiviteten 1,35 euro per kg, jämfört med EU-genomsnittet på 1,79 euro per kg.

Sverige har ett högre uttag av naturresurser per person än EU-genomsnittet. Materialkonsumtionen i Sverige uppgick år 2019 till 25,6 ton per person. Det är 11,5 ton mer per år än EU-genomsnittet. Innebär det att vi är ”sämst i klassen”? Så behöver det inte vara. Länder som har begränsade egna naturresurser importerar mer. Detta innebär att storleken på den inhemska materialkonsumtionen blir lägre eftersom de importerade varorna ofta är vidareförädlade och väger mindre än det ursprungsmaterial de är tillverkade av. Detta kan förklara varför EU-genomsnittet är så mycket lägre jämfört med Sverige. Både Sverige och Finland har exempelvis högre inhemsk konsumtion av biomassa än EU-genomsnittet, vilket beror på att skogsbruk är en viktig bransch i båda länderna. Det är viktigt att komma ihåg att indikatorn DMC enbart speglar den mängd material som används direkt av landets ekonomi. Trender som visar på frikoppling mellan BNP och DMC kan vara ett resultat av effektivitetsvinster, men det kan också finnas andra förklaringar bakom som t.ex. substitution mellan inhemsk produktion till ökad andel import av halvfabrikat och av färdiga produkter, där mängden råvaror som går åt för att tillverka dessa produkter inte återspeglas i vikten av den importerade eller exporterade produkten.

Mer information finns exempelvis att läsa via följande länkar:

SCB Statistiknyhet, 2022-12-15 Stagnerad utvinning av naturresurser 2021 (scb.se)

SCB: Utveckling av BNP, materialkonsumtion och resursproduktivitet i Sverige, 1998–2021 Utveckling av BNP, materialkonsumtion och resursproduktivitet i Sverige, 1998-2021 (scb.se)

Eurostat Statistics Explained Material flow accounts and resource productivity Material flow accounts and resource productivity - Statistics Explained (europa.eu)