Grundvatten av god kvalitet

Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

– Riksdagens definition av miljömålet

Grundvatten av god kvalitet

Grundvattnet är viktigt som dricksvatten för oss människor. Det påverkar också miljön för växter och djur i ytvattnet. Utsläpp av miljöfarliga ämnen kan förorena grundvattnet. Fler grundvattenresurser behöver därför skyddas. Ökade insatser krävs också inom miljötillsyn, samhällsplanering och vattenförvaltning.

Sidan senast uppdaterad: 2 april 2020

Vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp. Vattenånga avdunstar från sjöar och hav och faller ned som regn och snö. En stor del vattnet tränger ned i och genom jordlager och berggrund och bildar grundvatten Efter en viss uppehållstid i marken, som beror på lokala förhållanden, rinner det som varit grundvatten ut i sjöar, hav och vattendrag igen.

Kunskapen om tillgång på grundvatten och dess kvalitet ökar efterhand. De gör att det blir allt större möjligheter att grundvattnet får en roll i planeringsprocesser. Det är mycket bra att alla län i landet arbetar med vattenförsörjningsplaner och att många kommuner tar fram sina egna planer.

Vilka är utmaningarna?

Generellt sett ökar efterfrågan och därmed påfrestningen på grundvattnet. Det beror bland annat på att människor bosätter sig i kust- och fritidsområden. De torra somrarna 2016-2018 visade på det stora behovet av att känna till vilka vattenresurser, bland annat grundvatten, som finns lokalt.

För en stor del av grundvattnet uppnås inte önskad miljökvalitet. Kunskaperna har förbättrats, men det finns sannolikt många områden där grundvattnet förorenats som ännu inte är kända. Ofta rör det sig om gamla föroreningar som finns kvar i grundvattnet. För att skydda grundvattnet från föroreningar måste därför fler vattenskyddsområden inrättas, även där inte större kommunala dricksvattenuttag sker.

Kunskap om hur grundvattnet påverkar ytvatten behöver öka. Föroreningar från grundvatten kan transporteras till sjöar och vattendrag, exempelvis kvicksilver och övergödande ämnen, men den allmänna kunskapsnivån om sådana processer är ännu låg.

Naturgrusavlagringar, som uppträder som rullstensåsar eller i andra formationer i landskapet, kan lagra grundvatten och spelar en avgörande roll som dricksvattenresurs. Dessa har även betydelse för vår energiförsörjning, för natur- och kulturlandskapet samt för friluftslivet. Samtidigt finns ett tryck på att utvinna naturgrus, bland annat för att framställa betong. Naturgrus används nu i allt högre grad för ändamål där det verkligen behövs och idag sker en mer restriktiv tillgångsgivning till grustäkter. Förutsättningarna har därför förbättrats för att skydda naturgrusavlagringar från vidare exploatering.

Når vi målet?

Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Kunskapen om grundvattnets kvalitet förbättras genom bland annat övervakning och screeningundersökningar. Det krävs dock fortsatt utökad provtagning och bearbetning av befintliga analysdata. Skyddet behöver förstärkas för grundvatten som används eller i framtiden förväntas användas till dricksvatten. Ökade insatser inom miljötillsyn, samhällsplanering och vattenförvaltning är nödvändigt. Uttag och användning av naturgrus behöver minskas.