Giftfri miljö

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

Riksdagens definition av miljömålet

Giftfri miljö

Människor, djur och växter utsätts för farliga ämnen som sprids när varor, kemiska produkter och material tillverkas, används och blir till avfall. För att skydda människors hälsa och den biologiska mångfalden behöver spridningen av farliga ämnen förebyggas och minska. Halterna behöver motsvara det miljötillstånd som eftersträvas i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Sidan senast uppdaterad: 31 mars 2026

Den globala produktionen och användningen av kemikalier ökar. Omfattningen av produktionen tillsammans med den stora mångfalden av kemiska ämnen som utvinns och tillverkas innebär potentiella risker för människor och miljö. Samhället har idag inte kapacitet att i tid hinna förutse, bedöma och kontrollera alla kemikalierelaterade risker.

I den senaste årliga uppföljningen av Giftfri miljö konstateras att utvecklingen, fram till omkring 2025, till övervägande del var positiv när det gäller utveckling och tillämpning av styrmedel som ökar förutsättningarna för att uppnå miljömålet Giftfri miljö. Flera befintliga EU-lagstiftningar har reviderats och nya har i vissa fall tillkommit under de senaste åren. Det är ännu för tidigt att avgöra i vilken utsträckning dessa insatser kommer att bidra till att uppfylla miljömålet Giftfri miljö.
Det finns emellertid tecken på att den positiva utvecklingen nu går långsammare eller i vissa fall har avstannat. En fortsatt utveckling av EU:s kemikaliepolitik och lagstiftning är avgörande för att förbättra förutsättningarna för att nå Giftfri miljö.

I den regionala miljömålsuppföljningen konstateras att utvecklingen mot ökad utvinning av kritiska råmaterial kommer att innebära stora utmaningar bland annat när det gäller prövning, tillsyn, kunskap om reningsmetoder, utsläpps- och recipientkontroll längs hela produktkedjan. Det handlar i vissa fall om ämnen där kunskapen om exempelvis hälso- och miljöeffekter och spridning i miljön är liten.

För att främja kemikaliekontrollen och minska den sammanlagda exponeringen för skadliga kemiska ämnen behöver samhällets innovations- och utvecklingssatsningar leda till användning av säkra kemikalier eller alternativa tekniska lösningar.

Miljögiftsövervakning gör det möjligt att över tid följa utvecklingen av vissa utvalda kemiska ämnens förekomst både i människa och miljö. För de flesta kemiska ämnen som används i samhället saknas det dock kunskap om halter i människa och miljö, eller utveckling över tid.

Vilka är utmaningarna?

Kunskap saknas

Det saknas kunskap om halter i miljön och trender över tid för de flesta ämnen, men också om vilka av ämnena som är relevanta att leta efter. I dagsläget är det därför inte möjligt att se någon entydig trend för utvecklingen av tillståndet i miljön. Även om de styrmedel och åtgärder som målbedömningen förutsätter finns på plats 2030, så kommer det att ta lång tid att nå det miljötillstånd som eftersträvas i Giftfri miljö.

Konsumtionen fortsätter öka

Konsumtionen förväntas fortsätta öka, och därmed även produktionen av produkter och varor, liksom den globala handeln med länder vars lagstiftning ställer lägre krav än inom EU. När det beslutats om riskminskande åtgärder för farliga ämnen dröjer det innan åtgärderna ger effekt i form av minskad exponering i samhället. Omställningen till att produkter tas fram för att vara giftfria och resurseffektiva bedöms åtminstone delvis kunna få genomslag till 2030, men utvecklingen behöver fortsätta lång tid därefter.

Farliga ämnen fortsätter spridas

Läckage till miljön av farliga ämnen som har använts och används i samhället och från förorenade områden kommer att fortsätta. Vissa ämnen bryts ned mycket långsamt eller inte alls i miljön och kan vara farliga för människor och miljö under tiotals eller hundratals år eller till och med under ännu längre tid efter att ämnena har slutat att spridas. Förebyggande åtgärder är därmed centrala.

Vad behöver vi göra?

Stödja genomförandet av EU:s kemikaliestrategi och läkemedelsstrategier

Den uppskjutna Reach-revideringen försämrar förutsättningarna för att nå Giftfri miljö, vilket understryker vikten av att Sverige är fortsatt aktivt i arbetet för att bidra till genomförandet av EU:s kemikaliestrategi och de åtgärder som aviserats. För att lyckas behöver kapaciteten stärkas inom relevanta myndigheter inom EU, men också i Sverige och i övriga EU-länder. Ett exempel på en åtgärd som redan har påbörjats är gruppvisa regleringar där farliga kemiska ämnen som är strukturlika eller som har vissa gemensamma egenskaper förbjuds eller begränsas samtidigt. Genom ett sådant angreppssätt minskar risken för att ett ämne byts ut eller ersätts av ett annat ämne med likartad risk.

Behov av satsningar på innovation och substitution

De viktigaste styrmedlen för att nå Giftfri miljö riktar sig mot tillverkare av kemikalier och varor eftersom de har ansvar för de produkter som de släpper ut på marknaden. Redan när en produkt designas bör man väga in hur man kan minska sitt beroende av farliga kemiska ämnen. Detta behövs för att skapa en väl fungerande återanvändning och återvinning av material och en giftfri cirkulär ekonomi. I samhällets innovations- och utvecklingssatsningar, bör en självklar del vara att använda säkra kemikalier och alternativa tekniska lösningar utan farliga ämnen. Det medför också behov av nya alternativa testmetoder för att generera snabbare och bättre kunskap än med nuvarande tester. För läkemedel kan en sådan satsning stimulera utveckling av mindre miljöfarliga läkemedelssubstanser och produktionsprocesser. Liknande åtgärder kan också behövas för att genomföra de nya etappmålen om att minska användningen växtskyddsmedel och biocidprodukter som är kandidater för substitution.

Risker med kemikalier behöver hanteras på internationell nivå

Kemikalieanvändningen är starkt sammanlänkad med den ökande globala konsumtionen, produktionen och handeln med varor. Nya typer av affärsmodeller, handelsmönster och aktörer gör det svårt att som konsument veta vad det är man köper och var det är producerat. Sverige bör därför fortsätta att arbeta aktivt med det nya globala kemikalieramverket och för att bygga upp kapaciteteten i länder med mindre utvecklad kemikaliekontroll i syfte att minska spridningen av farliga ämnen globalt men också lokalt. Särskilt fokus bör vara på att kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper tas fram oavsett i vilket land som tillverkningen sker, och att information om innehåll i material och varor förs vidare i hela leverantörskedjan, inklusive avfallsledet. Fler farliga ämnen behöver omfattas av globala begränsningar.

Når vi målet?

Nära

Om åtgärderna inom EU:s kemikaliestrategi genomförs till 2030 kan miljökvalitetsmålet nås delvis och på sikt. Användningen av kemikalier ökar generellt och en allt större del av den ökande produktionen sker utanför EU. För många ämnen saknas kunskap om spridning samt om hälso- och miljöegenskaper. För att minska spridningen av och exponeringen för farliga ämnen är också globala åtgärder avgörande.

Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.