Giftfri miljö

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

Riksdagens definition av miljömålet

Giftfri miljö

Människor, djur och växter utsätts för farliga ämnen som sprids när varor, kemiska produkter och material tillverkas, används och blir till avfall. För att skydda människors hälsa och den biologiska mångfalden behöver spridningen av farliga ämnen förebyggas och minska. Halterna behöver motsvara det miljötillstånd som eftersträvas i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Sidan senast uppdaterad: 8 april 2020

Åtgärder för att skydda människors hälsa och miljön pågår på en rad prioriterade områden. Det gäller exempelvis riskhantering av nanomaterial och mikroplaster, åtgärder för att förhindra och minska föroreningar av PFAS i miljön och i dricksvatten, identifiering och sanering av förorenade områden, samt åtgärder i syfte att minska utsläpp av läkemedelsrester till vatten. Substitutionscentrum finns för att erbjuda stöd till näringsliv och offentlig sektor i deras arbete med att ta fram alternativ till farliga kemiska ämnen. Kunskapscentrum för läkemedel i miljön har etablerats, med målet att minimera läkemedels miljöpåverkan.

Regelutvecklingen inom EU gynnar tillståndet i miljön. Reglerna har medfört ökade datakrav och därmed ökad kunskap om ett stort antal kemiska ämnen vilket i förlängningen bidragit till att minska förekomsten av farliga och särskilt farliga ämnen i miljön.
Inom FN:s miljöprogram börjar nu en process för att ta fram en ny strategi med vision, ambitiösa mål och delmål efter 2020, då det nuvarande globala målet för säker hantering av kemikalier går ut.

Vilka är utmaningarna?

Antalet kemiska ämnen som används i produktion av kemiska produkter och varor är mycket stort och för många av ämnena råder fortfarande brist på kunskap om effekter, användning och exponering. Forskning visar på allt starkare samband mellan folksjukdomar och påverkan från industrikemikalier som vi utsätts för i låga doser under lång tid. Begränsningsåtgärder är visserligen effektiva, men för bioackumulerande och svårnedbrytbara ämnen som redan är spridda i varor, byggnader och miljön sker minskningen långsamt.

Stigande konsumtion och ökad kemikalie- och varuproduktion bidrar till ökad spridning av farliga ämnen på global nivå. Att den ökade produktionen i hög grad sker i länder med svag kemikaliekontroll bidrar till problemet. Halter av ämnen som inte har uppmärksammats och reglerats kan därigenom öka i miljön.

Exponeringen av människor och miljön för flera välkända miljögifter, såsom PFAS och dioxiner kan fortfarande utgöra ett problem, även om åtgärder för att minska spridningen av har varit framgångsrika. Förorenade områden saneras, men inte tillräckligt snabbt och nya områden upptäcks.

Kadmiumexponering är en känd men hittills otillräckligt åtgärdad kemikalierisk för människors hälsa.

Vad behöver vi göra?

Det är nödvändigt att få åtgärder på plats som förebygger föroreningar och skadliga effekter med ett väl fungerande system som möjliggör informerade beslut om kemikalier. Samhället behöver samtidigt främja hållbar innovations- och konkurrenskraft som inkluderar kemikaliesäkerhet som en självklar del. Tre områden behöver stå i särskilt fokus för insatser:

Användningen av de allra farligaste kemikalierna, särskilt farliga ämnen, måste upphöra i alla användningar. Det behövs innovation och teknisk utveckling som kan påskynda utfasningen av de farligaste kemikalierna. Då förebyggs allvarliga skador på människor, djur och växter, skador som kan ge effekter under lång tid och med stor spridning. Stora samhällskostnader för sjukdomar och miljökostnader kan därmed också undvikas.

Varor och material måste vara giftfria från början för att en cirkulär ekonomi, med minsta möjliga inverkan på människors hälsa och miljön, ska kunna bli verklighet. Detta förutsätter en ökad kunskap om faror med kemiska ämnen, information om var de används och det behövs hållbara innovationer. Det bidrar i sin tur till bättre nyttjande av resurser och därmed till minskade klimatutsläpp. Det skapar också möjligheter att stärka svenska företags långsiktiga konkurrenskraft.

Den samlade mängden av farliga ämnen som människor och ekosystem utsätts för behöver minska. Ytterligare steg behöver tas för att göra vardagsmiljön giftfri. Den samlade exponeringen behöver minska under en människas hela liv, genom generationerna, för att skydda barns och ungdomars utveckling. Miljöskulden till framtida generationer måste minska genom att dricksvattnet och livsmedelsresurserna skyddas bättre. Spridningen av farliga ämnen som kan påverka den biologiska mångfalden måste minska.

Når vi målet?

Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Vissa miljögifter ökar, andra minskar. Ökande konsumtion och kemikalie- och varuproduktion ökar spridningen av farliga ämnen. Tillverkningen sker i huvudsak utanför EU, där lagkraven inte är desamma. För många ämnen saknas fortfarande kunskap om användning, spridning samt hälso- och miljöeffekter. Lagstiftning är effektivt och behöver fortsätta utvecklas, liksom även andra styrmedel. System behövs för informationsöverföring, liksom nya alternativ till farliga ämnen. Företagens eget arbete är av stor vikt.