Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser per område

Diagram

Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per område

Klimatpåverkande konsumtionsutsläpp uppdelat på transporter, livsmedel, boende, investeringar och offentlig konsumtion från Sverige och utlandet.

Ladda ner diagramdata för Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per område

Skriv ut diagram för Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per område

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

Använda det i trycksaker
Använda det i presentationer
Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/generationsmalet/konsumtionsbaserade-vaxthusgasutslapp-per-omrade/

De totala konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen uppgick till 88 miljoner ton 2022, vilket motsvarar cirka 8,4 ton per person och år. Ungefär tre femtedelar av utsläppen kommer ifrån hushållens konsumtion.

Livsmedel och transporter är hushållens största utsläppskällor

Vi i Sverige konsumerar även varor från andra länder som ger upphov till klimatpåverkande utsläpp i det landet som varan produceras. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser motsvarar cirka 8,4 ton per person och år, varav hushållen står för cirka tre femtedelar och resterande del kommer ifrån offentlig konsumtion och investeringar. Utsläppen från alla sektorer per capita har sjunkit med cirka 30 procent från 2008 jämfört med år 2022.

Våra konsumtionsval gör stor skillnad

Att välja ett semestermål som ligger i eller närmare Sverige och äta mer växtbaserad kost, tillsammans med andra mer klimatsmarta konsumtionsval, skapar stora klimatvinster. Vi i Sverige kan genom att förändra vårt beteende bli ett föregångsland i att efterfråga klimatsmarta produkter och tjänster.

Globala genomsnittsutsläppen bör vara högst 1 ton per person och år 2050

Parisavtalet slår fast att den globala genomsnittliga temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. För att kunna uppnå Generationsmålet, miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan samt Parisavtalets mål bör de globala utsläppen vara i genomsnitt högst 1 ton per person och år till 2050. Det motsvarar en resa till södra Spanien, tur och retur, för en person. Det innebär att det inte räcker med att utsläppen inom Sveriges gränser minskar. Även de utsläpp som vår konsumtion ger upphov till i andra länder behöver minska för att undvika en ökad global temperaturökning.

Metod

Miljöräkenskaperna på Statistikmyndigheten SCB beräknar årligen de konsumtionsbaserade utsläppen. SCB beräknar de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom en miljöexpanderad input-outputanalys, en metod som kopplar utsläpp per bransch till konsumtion. Beräkningarna baseras bland annat på officiell statistik om utsläpp och nationalräkenskapernas input-outputtabeller. Utsläpp som förknippas med svensk konsumtion men som sker i andra länder är baserade på en förenklad ekonomisk modell, vilket gör uppskattningarna lite mer osäkra. Beräkningarna riskerar att felskatta utsläppen för produkter och tjänster vars utsläpp inte styrs av ett lands utsläppsintensitet såsom kött, material med stora processutsläpp samt flygresor. Därför bör trender och absoluta nivåer av utsläpp i andra länder tolkas med försiktighet.

Fördjupning

För att kunna uppnå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, Generationsmålet och Parisavtalets mål bör de globala utsläppen nå ner till i genomsnitt högst 1 ton per person och år till 2050. De klimatpåverkande utsläppen från svenskars konsumtion är en indikator för att följa upp Sveriges arbete mot målen. Generationsmålet lyder:

"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."

Generationsmålet pekar på att det inte räcker med att utsläppen inom Sveriges gränser minskar: Klimatpåverkan utanför Sveriges gränser får inte öka. För att följa upp detta har Sverige sedan 2008 tagit fram statistik om Sveriges konsumtionsbaserade klimatpåverkan. De totala konsumtionsbaserade utsläppen har varierat mellan åren med en tydlig dipp i samband med den finansiella krisen år 2009 och pandemiåret 2020.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:

Påverkan

Dataleverantör:

Statistikmyndigheten SCB

Ansvarig myndighet för indikatorn Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per område: Naturvårdsverket