Begränsad klimatpåverkan

Den förstärkta växthuseffekten leder till att jordens medeltemperatur stiger. Den senaste tioårsperioden har antagligen varit den varmaste på jorden på cirka 125 000 år. Temperaturökningen orsakar förändringar i klimatet med successivt allvarligare och mer svåröverblickbara konsekvenser för ekosystem och biologisk mångfald runt om i världen, liksom för människors samhällen och försörjningsmöjligheter.

För att minska riskerna är det nödvändigt att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till långt under två grader jämfört med den förindustriella nivån, och helst under 1,5 grader. Uppvärmning utöver en sådan nivå ökar riskerna för konsekvenser som är oåterkalleliga, såsom utrotning av arter, eller i alla fall svåra att vända i tusenåriga tidsperspektiv, såsom destabiliseringen av inlandsisar och den havsnivåhöjning detta orsakar.

Temperaturökningen vid våra nordliga breddgrader går fortare än i världen i genomsnitt. Effekterna kan till exempel bli omfattande för jord- och skogsbruket, liksom för naturliga ekosystem. Känsliga miljöer i fjällen och Östersjön kan skadas eller helt försvinna. Klimatförändringarna påverkar Sverige både genom direkta, lokala effekter, och indirekta effekter av förändringar i omvärlden.

Vilka är utmaningarna?

Koncentrationen av koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären stiger allt mer. För att temperaturökningen ska vara möjlig att begränsa till långt under två grader, behöver de globala växthusgasutsläppen mycket snabbt minska. Den globala medeltemperaturen kommer, som en tumregel, att fortsätta stiga till dess att koldioxidutsläppen globalt når nettonoll eller blir nettonegativa. Då en omställning till nettonoll ofrånkomligen kommer att ta åtminstone ett par årtionden, kommer också temperaturen att ännu en tid fortsätta att stiga. Konsekvensen kommer att bli att 1,5 graders uppvärmning överskrids. All ytterligare uppvärmning från dagens utsätter naturen och mänskligheten för snabbt eskalerande skador och risker. Ett överskridande ovan 1,5 grader måste därför hållas så lågt ovan den gränsen som det är möjligt, och pågå så kort tid som det är möjligt.

För att klara detta behövs både insatser i enskilda länder och internationellt samarbete för att begränsa utsläppen, bland annat inom FN:s klimatkonvention. Riksdagen har beslutat om ett klimatpolitiskt ramverk med inga nettoutsläpp av växthusgaser i Sverige senast år 2045. Att nå dit kommer bli en stor utmaning för hela samhället. Samtidigt som utmaningen är stor, är klimatomställningen förenad med möjligheter till stora positiva synergieffekter, såsom renare luft och tryggare energiförsörjning.

Förutom miljömålet finns etappmål som stakar ut målsättningarna för Sveriges minskningar av växthusgaser. 

Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter

Utsläpp av växthusgaser till år 2030

Utsläpp av växthusgaser till år 2040

Utsläpp av växthusgaser till år 2045

Dessutom är Sverige del i EU:s klimatmål.
Sveriges del av EU:s klimatmål (naturvardsverket.se)