Förändring av arealen gammal skog på produktiv skogsmark i Gävleborgs län

Areal gammal skog på produktiv skogsmark per län

Ladda ner diagramdata för Areal gammal skog på produktiv skogsmark per län

Skriv ut diagram för Areal gammal skog på produktiv skogsmark per län

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/levande-skogar/gammal-skog/gavleborgs-lan/

Indikatorn ”Gammal skog på prouktiv skogmark” utgår från Riksskogstaxeringens definition, vilket innebär skog med en medelålder över 140 år i norra Sverige och 120 år i södra Sverige. 

Många av de hänsynsytor och kantzoner som har lämnats i samband med avverkning ingår i statistiken eftersom de kan utgöras av gammal skog även om de oftast är mindre områden och inte ett obrutet skogsområde av gammal skog. Vidare ingår skogsbrukets frivilliga avsättningar vilka ofta är gamla skogar och uppgår till 1,3 miljoner hektar produktiv skog. Dessa avsättningar och övriga avsättningar för naturvård som har gjorts sedan 1990-talet har gradvis blivit äldre och flera har med tiden växt in i kategorin gammal skog.

Att en skog är gammal innebär inte med säkerhet att den har höga naturvärden, utan skogens historik, grad av kontinuitet, strukturer och det omgivande skogslandskapets egenskaper påverkar.

Under 1900-talet minskade arealerna gammal skog starkt och resultaten från Riksskogstaxeringen visar att arealen var som lägst i början av 1990-talet. Arealen i hela landet var då ungefär en miljon hektar. Arealen skog med en medelålder över 140 år i norra Sverige och 120 år i södra Sverige har därefter ökat. 

Gamla skogar med en beståndsålder över 160 år, som ofta är viktiga livsmiljöer för hotade arter, finns i låg omfattning. 

Studier av forskare från Umeå universitet, SLU i Uppsala och Göteborgs universitet, visar att de högsta nivåerna för de flesta ekosystemtjänsterna finns i skogar äldre än 120 år. Dessa skogar kan dessutom leverera fler olika ekosystemtjänster samtidigt än yngre skogar. 

Med gammal skog avses skog på skogsmark med en genomsnittlig trädålder (beståndsålder) över 140 år.

Metod

Med gammal skog avses här skog på produktiv skogsmark med en genomsnittlig trädålder (beståndsålder) högre än 140 år i Norrland, Dalarnas, Värmlands, och Örebro län samt högre än 120 år i övriga landet. Data för boreal respektive boreonermoral och nemoral region visas för produktiv skogsmark inklusive och exlusive formellt skydd i reservat och nationalparker. Diagrammet visar förändringen i form av glidande femårsmedelvärden, mittåret är basår i redovisningen. Data för skogsmark inklusive skyddad areal före år 2005 saknas. Arealen på landsdelar avser produktiv skogsmark utan formellt skydd.

Data kommer från Riksskogstaxeringen som är en årlig stickprovsinventering där beståndsålder registreras inom cirkelprovytor med 20 meters radie. På skogsmark i hela landet utanför reservat och nationalparker inventeras årligen drygt 7 000 provytor. Inventeringen är gles vilket medför att statistiskt tillfredsställande uppgifter endast kan lämnas på landsdels- och riksnivå.

Observera att uppgifterna för följande län har hög statistisk osäkerhet (mer än 20 % medelfel) och skall användas med försiktighet; Örebro, Västmanland, Kronoberg, Halland och Blekinge.

Fördjupning

Den gamla skogens kvaliteter är avgörande för många arter

Höga naturvärden är i stor utsträckning kopplade till, och beroende av lång kontinuitet. Det finns svårigheter att följa upp skogar med lång kontinuitet bland annat för att en skog med lång kontinuitet ofta är åldersblandad och det är svårt att fastställa en ”beståndsålder” Kontinuitet av vissa företeelser, som specifika substrat och livsmiljöer, på en viss plats under en mycket lång tid är särskilt viktig för svårspridda arter med begränsad förekomst i landskapet. Det är dock svårt att mäta eller skatta detta på ett objektivt sätt. Indikatorn fångar därför inte kontinuitetsskogar. 

Höga naturvärden är till stor del också kopplade till ett sammanhängande och funktionellt landskap av gamla skogar som möjliggör att arter kan röra sig fritt och tidvis dö ut samt återkolonisera olika skogsområden efter lokala utdöenden. Den här indikatorn som redovisar areal gammal skog är inget landskapsmått och ska inte förväxlas med en trend för exempelvis medelfläckstorlek av gammal skog

Skogens ålder är en viktig parameter. 

I den gamla skogen finns ofta fler arter än i yngre skogar. Här finns inte bara arter som har snabb tillväxt och lätt att etablera sig på nya platser utan framför allt konkurrenssvaga arter som kan ha svårt att sprida sig eller som förökar sig i ett sent stadium i sin livscykel. De arter som gynnas i den gamla skogen är ofta specialiserade på en viss landskapstyp eller av ett visst substrat som de är helt beroende av. En välkänd fågel i gammal skog är pärlugglan som använder gamla trädhål, där spillkråkan tidigare bott, för att lägga sina ägg.

Arealen gammal skog idag är ett resultat av gårdagens brukningsmetoder

I naturlandskapet fanns tidigare stora arealer gammal skog med inslag av riktigt gamla grova träd. I ett naturtillstånd kan ett barrträd uppnå en ålder på flera hundra år. Den äldsta kända tallen är idag 770 år gammal och har därmed funnits med sedan mitten av 1200-talet. Av riktigt gamla naturskogar i Sverige finns idag väldigt lite kvar.

Brukandet av skogen har lett till att gamla naturskogar minskat. Landskapet har påverkats olika mycket i olika delar av Sverige. I södra Sverige har en stor påverkan skett sedan flera hundra år tillbaka. Skogen förändrades mycket bland annat på grund av ett omfattande skogsbete och svedjebruk. I norra Sverige kom ett intensivt skogsbruk igång först i slutet på 1800-talet genom den framväxande sågverksindustrin som efterfrågade grovt timmer. Med början av 1950-talet blev skogsbruket än mer produktionsinriktat. Skogens ekonomiska värde, både nationalekonomiskt och privatekonomiskt värderades allt högre. Brukningsformen bestod och består även idag av trakthyggesbruk där en avgränsad yta föryngringsavverkas. Efter avverkning använder man normalt en odlingscykel som kan bestå av markberedning, plantering, röjning, gallring och gödsling. Den nuvarande skogspolitiken, med ett produktionsmål och ett miljömål, började gälla 1993. Sedan dess finns krav på skogsbruket att ta miljöhänsyn vid avverkning.

Trakthyggesbruket ledde till att arealen skog med en medelålder över 140 år i norra Sverige och 120 år i södra Sverige minskade. Under 1900-talet minskade arealerna starkt, och resultaten från Riksskogstaxeringen visar att arealen var som lägst i början av 1990-talet. Arealen gammal skog i hela landet var då ungefär en miljon hektar. Arealen skog med en medelålder över 140 år i norra Sverige och 120 år i södra Sverige har därefter ökat. Skog i denna åldersklass har, i produktiv skog utanför formella skydd, idag ökat till cirka 1,7 miljoner hektar. I produktiv skog inklusive formella skydd är siffran 2,4 miljoner hektar.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Status (tillstånd)
Dataleverantör:

Camilla Andersson Miljöstrateg, Skogstyrelsen camilla.andersson@skogsstyrelsen.se 0650-377 90

Ansvarig myndighet för indikatorn Gammal skog: Skogsstyrelsen