Med anledning av metodmässiga och juridiska skillnader mellan formerna, samt att statistiken inte är värderad i relation till nationella eller internationella mål, kan summeringar av de fyra formerna vara missvisande. I den officiella statistiken summeras de därför inte. 

För statistikens alla delar har dataunderlaget förbättrats och utökats under 2020. Det ger en högre kvalitet i statistiken, men leder samtidigt till att jämförelser med tidigare års uppgifter ska göras med försiktighet.

Formellt skydd 

Vid utgången av 2021 var 2 350 400 hektar skogsmark formellt skyddad vilket utgör 8,7 procent av landets totala skogsmark. Av den formellt skyddade skogsmarken utgjorde 1 313 200 hektar produktiv skogsmark vilket innebär 5,7 procent av landets totala produktiva skogsmark. 

Underlag för formellt skyddad skogsmark (Nationellt marktäcke data NMD 1.1) har kompletterats med nya data, vilket leder till minskade arealer jämfört med föregående års statistik, vilket framgår av redovisade data i diagram och tabeller. Det förändrade dataunderlaget gör att jämförelser mellan åren inte bör göras.

Under 2020 tillkom dock 14 000 hektar skogsmark varav 11 700 hektar på produktiv skogsmark. I Norra Norrland ökade arealen med 4 600 hektar, varav 3 600 hektar produktiv skogsmark. I Södra Norrland tillkom 4 200 hektar varav 3 400 hektar produktiv skogsmark. I Sveland och Götaland ökade den formellt skyddade skogsmarksarealen med 1 900 respektive 3 200 hektar. Varav 1 700 respektive 3 000 hektar produktiv skogsmark.

Nedanför den fjällnära gränsen har formellt skydd tillkommit på 13 100 hektar skogsmark varav 11 100 hektar produktiv skogsmark. Ovanför den fjällnära gränsen har den formellt skyddade skogsmarken ökat med 900 hektar varav 600 hektar produktiv skogsmark. Omkring 95 procent av den nytillkomna formellt skyddade skogsmarken finns således inom skog nedan den fjällnära gränsen. 

Frivilliga avsättningar

De frivilliga avsättningarna vid utgången av 2021 var 1 323 100 hektar eller 5,5 procent av den totala produktiva skogsmarksarealen samt 4,7 procent av den totala skogsmarksarealen. 

Störst areal frivilliga avsättningar finns i norra delen av landet. Jämtlands län har 214 600 hektar, Norrbottens län 176 900 hektar och Västerbottens län 149 000 hektar.  

Mest frivilliga avsättningar i förhållande till den totala produktiva skogsmarksarealen finns i Hallands län där frivilliga avsättningar utgör 8,1 procent av den produktiva skogsmarksarealen. Andra län med relativt stor andel frivilliga avsättningar är Blekinge län (7,7 procent) och Jämtlands län (7,9 procent).  

Frivilliga avsättningar ökade med nästan 4 300 hektar under 2020 vilket utgör mindre än 0,0 procent av den totala produktiva skogsmarksarealen. Förändringen av arealer frivilliga avsättningar varierar stort mellan olika delar av landet. I norra Norrland har arealen minskat med nästan 21 000 hektar. Samtidigt finns en ökning av motsvarande storlek i Svealand. Sett till län ökade arealen mest i Blekinge län (15 procent), Hallands län (14 procent) och Uppsala län (10 procent).

Myndigheterna har låg kunskap om kvaliteten och beständigheten när det gäller frivilliga avsättningar och därmed är det svårt att bedöma bidraget till miljökvalitetsmålet.

Hänsynsytor

Vid utgången av 2021 skattades att cirka två procent av den produktiva skogsmarksarealen utgjordes av så kallade hänsynsytor. Resultatet av skattningarna visar därmed att nästan 481 000 hektar hänsynsytor har ackumulerats sedan 1993. Ingen mätning av hänsynsytornas varaktighet är dock gjord. Eventuella förluster av hänsynsytor är därför okända och har därmed inte kunnat reduceras i denna skattning. Även överlapp mot frivilliga avsättningar är okänt. 

Preliminära skattningar visar att det under år 2021 har tillkommit 25 900 hektar hänsynsytor. Det motsvarar 0,1 procent av skogsmarken i Sverige. Statistiken är en skattning utifrån det senast kända värdet, vilket är treårsmedelvärdet vid avverkningssäsong 2017/18. Arealerna uppskattas vara relativt jämnt fördelade mellan Sveriges fyra landsdelar. Det bedöms vara ett något större tillskott i Svealand och Södra Norrland, där 32 respektive 28 procent av tillskottet antas finnas.

Myndigheterna har låg kunskap om kvaliteten och beständigheten av lämnad hänsyn och därmed är det svårt att bedöma bidraget till miljökvalitetsmålet.

Improduktiv skogsmark

Statistiken visar att den improduktiva skogsmarken utgjorde 3 124 000 hektar vid årsslutet 2021. Arealen improduktiv skogsmark har minskat under 2020 med närmare 100 000 hektar. Det förklaras till viss del av arealer som har överförts till formellt skydd. 

Nedan den fjällnära regionen

Nedan den fjällnära gränsen är 3,7 procent av den totala arealen skogsmark formellt skyddad, varav 2,6 procent är skydd enligt miljöbalken. Av den produktiva skogsmarken nedan fjällnära gräns är 3,4 procent formellt skyddad, varav 2,4 procent är formellt skyddat enligt miljöbalken.

Ovan den fjällnära regionen 

Det sammanlagda formella skyddet utgör 56,7 procent av all skogsmark ovan den fjällnära gränsen. Formellt skydd enligt miljöbalken står för huvuddelen av skyddet och uppgår till 51,5 procent av den totala arealen skogsmark ovan fjällnära gränsen. Sett till endast produktiv skogsmark ovan fjällnära gräns, är 50,5 procent av den formellt skyddad. 42,7 procent av den produktiva skogsmarken är skyddad enligt miljöbalken. 6,0 procent av den produktiva skogsmarken ovan fjällnära gräns utgörs av beslut utan laga kraft och markersättningar. Av den totala skogsmarken ovan fjällnära gräns utgörs 4,2 procent av beslut utan laga kraft samt markersättningar. 

-