1. Start
  2. Miljömålen
  3. Myllrande våtmarker
  4. Genomförande av myrskyddsplanen
  5. Du är här: Örebro län

Genomförande av myrskyddsplanen i Örebro län

Genomförande av myrskyddsplanen regionalt

Indikatorn visar hur stor areal av planens totalareal där skyddsåtgärder genomförts eller inte i 5 klasser. Ju mörkare grön färg, ju bättre skydd och ju mer grönt desto bättre. Areal i gult i diagrammet planeras inte längre få skydd. Indikatorns mål är att arealen för klassen ”Inga resultat”, (röd del av staplarna) ska vara 0 hektar.

Ladda ner diagramdata för Genomförande av myrskyddsplanen regionalt

Skriv ut diagram för Genomförande av myrskyddsplanen regionalt

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/myllrande-vatmarker/genomforande-av-myrskyddsplanen/orebro-lan/

Skyddsåtgärder för myrskyddsplanens områden

Naturvårdsverket tog i samarbete med länsstyrelserna fram Myrskyddsplan för Sverige. Syftet med planen var att göra en sammanställning av de mest skyddsvärda myrarna i landet. Planen fastställdes 1994, reviderades 2007 och korrigerades 2016. Det är ytorna med 2016 års gränser som följs i indikatorn. Genomförandet av skyddsåtgärder för områdena i myrskyddsplanen är viktigt för att bevara landets värdefullaste myrar.

Indikatorn följer resultat av samhällets skyddsåtgärder för den areal som ingår i myrskyddsplanen, (korrigerad version 2016). Resultat presenteras i fem klasser. Tre av dem visar den bästa skyddsåtgärden en yta omfattas av. De övriga två visar om åtgärder planeras för resterande areal eller inte. All areal i ett myrskyddsplaneområde klassas till en av de fem klasserna, ett område kan alltså ha flera delområden utifrån vilka åtgärder som är genomförda eller inte. I de fall genomförda skyddsåtgärder överlappar klassas sådan areal till den bästa skyddsnivån.

De fem klasserna

  • ”Skyddad” är areal med områdesskydd med specifika föreskrifter, oftast naturreservat.
  • ”Natura” är areal som inte är ”Skyddat” men som är med i nätverket Natura 2000.
  • ”Markåtkomst” är areal som varken är ”Skyddat” eller ”Natura” men där markåtkomst är genomförd, (ett steg på vägen för att bli ”Skyddat”).
  • ”Skyddas ej” är den areal som samhället valt att inte gå vidare med skyddsåtgärder för.
  • ”Inga resultat” är den areal som återstår att vidta skyddsåtgärder för, eller där åtgärder påbörjats men som ännu inte gett resultat som indikatorn mäter.

Deletappmål om Myrskyddsplanens genomförande
Indikatorn används också för att följa upp ett delmål i etappmålet om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden. Vid utgången av 2020 skulle all areal i myrskyddsplanen omfattats av formellt skydd. Den areal som i början av 2012 tillhörde klass 5 "Inga resultat", skulle ha skyddats så att den vid utgången av 2020 återfanns i någon av klasserna 1 "Skyddad" och 2 Natura" istället. 

Mer info
Läs mer om indikatorns utformning under Metodik. Under Fördjupning finns mer generell information om myrskyddsplanen.

 

 

 

Mycket markåtkomst under 2024, fler åtgärder behövs

I Örebro län ingår 28 områden med en totalareal av 9 032 hektar i myrskyddsplanen. För 20 av dessa områden är skyddsåtgärderna helt klara. Drygt 71% (6 440 hektar) av totalarealen tillhör klass 1 ”Skyddad”. Drygt 23% (2 115 hektar) tillhör klass 5 ”Inga resultat”. Därutöver behövs ytterligare skyddsåtgärder för areal i klasserna 2 ”Natura” och 3 ”Markåtkomst”.

Under 2024 skedd markåtkomst för en utöäkning av Knuthöjdsmossen naturreservat. 

Under femårsperioden 2020-2024 har arealen i klass 1 ”Skyddat” ökat med 81 hektar, dvs i snitt 16 hektar per år. Under samma tid minskade arealen i klass 5 ”Inga resultat” i snitt med 60 hektar per år. Om länets genomsnittliga tempo för genomförande de senaste fem åren fortsätter, så kommer det att ta 35 år innan klass 5 "Inga resultat" är nere på 0 hektar. Hård konkurrens om begränsade resurser innebär att skyddsåtgärder drar ut på tiden. Bristen på bytesmark är en annan viktig faktor.

Framöver behövs skyddsåtgärder för 8 områden i myrskyddsplanen. Förutsatt att tillräckliga resurser finns den närmaste framtiden kommer åtgärder genomföras för Stormossen i Mickelsrud, Glottrakärret-Venerna, Knuthöjdsmossen och Kärnskogsmossen.  

Metod

Indikatorn mäter miljöarbetets skyddsåtgärder för områdena i myrskyddsplanen. Indikatorn baseras på alla områdena i Myrskyddsplanen (reviderad 2007 och gränskorrigerad 2016) oavsett deras skyddsnivå när planen togs fram. Uppföljningen baseras på areal för olika skyddsnivåer och huruvida skyddsåtgärder är aktuella för återstående areal eller inte vid årsskiftet, indelat i fem olika klasser.

1. Skyddat
Areal med laga kraftvunnet områdesskydd som nationalpark, naturreservat, kulturreservat, naturvårdsområde eller biotopskyddsområde. Areal med överlappande skydd räknas endast en gång.

Skyddad areal där skyddsformen/föreskrifter/avgränsning inte är tillräckligt för att bevara naturvärdena utan där områdesskyddet ska förbättras räknas av praktiska skäl med, även om det inte är helt korrekt.

2. Natura
Areal som inte uppfyller krav för klass 1, men som ligger inom Natura 2000-område för naturtyper.

3. Markåtkomst
Areal som inte uppfyller krav för klass 1–2, men där markåtkomsten är genomförd (avtal om intrångsersättning eller köp/byte finns). Här ingår även tillfälligt areal som är förvärvad med syfte att användas som bytesmark för framtida närliggande reservat, dvs i samband med frmatida markbyte blir det en minuspost för indikatorn. 

 

4. Skyddas ej
Areal som inte uppfyller krav för klass 1–3 och där stat och kommun inte kommer gå vidare med ytterligare skyddsåtgärder.

5. Inga resultat
Areal som inte uppfyller krav för klass 1–4, dvs areal som ska skyddas men där skyddsåtgärder inte påbörjats eller pågår men inte gett resultat än.

Resultatet baseras på uppgifter i områdesskyddets databaser och länsstyrelsens bedömning av vilka områden som ingår i klassen ”Inga resultat”.

Bedömningsstöd för om skyddsåtgärder är klara
Nedan gäller utifrån indikatorns perspektiv om miljöarbetet anses vara klart eller inte, dvs om ytterligare skyddsåtgärder behövs eller inte. Utvärdering av hur bra skyddet fungerar eller inte, dvs om föreskrifter är tillräckliga, om gränser bra utformade och om skötseln är lämplig och sker i tillräcklig omfattning bör ske i andra sammanhang.

Skyddsåtgärder kan bedöms vara klara om någon av följande punkter uppfylls och staten inte ser skäl till att gå vidare med skyddsinsatser.

• Myrskyddsplaneområdet har skydd som NP/NR/KR/BS/NVO1och/eller ingår i Natura 20002. NP/NR/KR/BS/NVO och Natura kan överlappa helt, delvis eller inte alls, men tillsammans täcker de hela myrskyddsplaneområdet.

• Området är delvis skyddat som NP/NR/KR/BS/NVO1 och/eller delvis skyddat som Natura20002. Tillsammans täcker de inte hela myrskyddsplaneområdet. Resterande areal avser länsstyrelsen inte att gå vidare med skyddsåtgärder för. Anledningen till att inte gå vidare kan vara av arronderingsskäl, att frivilligt skydd ägt rum, att naturvårdsavtal tecknats, att naturvärden är för låga eller har förstörts och att restaureringsambitioner saknas.

• Området är varken skyddat som NP/NR/KR/BS/NVO eller som Natura2000 men ett långsiktigt bekräftat frivilligt skydd, skydd genom naturvårdsavtal eller annan överenskommelse är befäst.

• Området är varken är skyddat som NP/NR/KR/BS/NVO eller som Natura2000 men alla skyddsambitioner har upphört på grund av förstörda eller för låga naturvärden eller fattade beslut om omfattande exploatering.

Skyddsåtgärder bedöms inte vara klara om någon av följande punkter uppfylls.

• Det saknas medel för markåtkomst/skyddsprocess för myrskyddsplaneområde som varken är NP/NR/KR/BS/NVO1 eller Natura20002 eftersom andra områden ges högre prioritet för skydd som NP/NR/KR/BS1. Det gäller även om myrskyddsplaneområdet är lågt prioriterat för reservatsbildning på lång sikt jämfört med områden med andra naturtyper.

• Markåtkomsten är helt eller delvis genomförd, men inte skyddet som NP/NR/KR/BS1.

1 Förutsatt att beslut vunnit laga kraft. Markåtkomsten behöver inte vara genomförd.

2 Förutsatt att regeringen fattat beslut om Natura 2000 och länsstyrelsen bedömer att Natura-regelverket är tillräckligt för att klara naturvärdena.


Underlaget
Det görs en överlappsanalys mellan GIS-skiktet för Myrskyddsplanens områden jämfört med GIS-skikten för områden skyddade som nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde, kulturreservat och biotopskyddsområde. För resterande areal görs körning mot GIS-skikt för Natura2000 (pSCI/SCI/SAC). För kvarvarande areal görs körning mot GIS-skikt med genomförd markåtkomst. Naturvårdsverket skickar underlag från dessa datakörningar till länsstyrelserna och ber dem lämna sin bedömning av huruvida de samlade skyddsåtgärderna för ett område är tillräckliga och kan räknas som klara eller inte.

Länsstyrelserna tar ställning till vilka områden vars skyddsåtgärder är klara eller inte och skickar denna information till Naturvårdsverket som sammanställer data och beräknar areal för klasserna 4–5.

Indikatorn kommer att visa utvecklingen från årsskiftet 2006/2007 och framåt. Först från och med 2012 är indikatorn helt komplett gällande markåtkomst, eftersom vissa data inte kan efterkonstrueras utan att gå igenom alla beslut manuellt för tidigare år. Indikatorn uppdateras årligen första kvartalet.


Ansvariga
Naturvårdsverket ansvarar för indikatorn. Naturvårdsverket är ansvarig för att de GIS-skikt som används är korrekta. Länsstyrelserna ansvarar för att registrera nya beslut om skyddade områden och att efter uppmaning från Naturvårdsverket göra bedömningen om insatser är klara eller inte.

Fördjupning

Myrskyddsplanen

Naturvårdsverket tog i samarbete med länsstyrelserna fram Myrskyddsplan för Sverige. Syftet med planen var att göra en sammanställning av de mest skyddsvärda myrarna i landet. Planen innehåller de oskyddade myrar som Naturvårdsverket ansåg borde ges ett långsiktigt skydd och de myrar som 1994 låg i skyddade områden och hade höga naturvärden.

Den första myrskyddplanen är från 1994. Den ersattes med en reviderad version våren 2007. Sedan dess har GIS-skiktet korrigerats vid två tillfällen, 2013 och 2016. Efter senaste översynen ingår totalt 681 944 hektar fördelade på 645 områden i myrskyddsplanen.

Genomförandet av skyddsåtgärder för områdena i myrskyddsplanen är viktigt för att bevara landets värdefullaste myrar och är en av de centrala åtgärderna för att uppnå miljömålet Myllrande våtmarker. Genomförandet bidrar också till möjligheten att uppnå andra miljömål, t.ex. Levande skogar och Begränsad klimatpåverkan. Ett genomfört skydd bidrar också till att uppnå gynnsam bevarandestatus för myrnaturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv och genomföra internationella åtaganden om skydd bland annat i våtmarkskonventionen och konventionen om biologisk mångfald.

 

Här får du tag i Myrskyddsplanen

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Respons (åtgärder)
Dataleverantör:
Naturvårdsverket

Ansvarig myndighet för indikatorn Genomförande av myrskyddsplanen: Naturvårdsverket