Häckande fåglar i skogen i Södra Norrland

Välj län

Diagram

Häckande fåglar i skogen

Populationsutveckling (index) från år 2002 och framåt för häckande fåglar i skogen.

Ladda ner diagramdata för Häckande fåglar i skogen

Skriv ut diagram för Häckande fåglar i skogen

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

Använda det i trycksaker
Använda det i presentationer
Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/levande-skogar/hackande-faglar-i-skogen/sodra-norrland/

Se text på sida för respektive häckningsregion.

Små sentida förändringar av antalet fåglar i skogen

Indikatorn innehåller fyra grupper av fåglar knutna till:

Höga naturvärden i skogen i stort: Tjäder, järpe (-), skogsduva (+), gröngöling, tretåig hackspett (-), lavskrika (-), svartmes, tofsmes (+), talltita (-), trädkrypare, domherre.
Död ved: Gröngöling, tretåig hackspett (-), talltita (-).
Lövrik skog: Gröngöling, tretåig hackspett (-), skogsduva (+), trädkrypare.
Äldre skog: Tjäder, tretåig hackspett (-), lavskrika (-), svartmes, tofsmes (+), talltita (-), trädkrypare, domherre.

Dessa gruppers populationsutveckling har sedan analyserats baserat på data från Svensk Fågeltaxerings standardrutter för åren 2002–2023 (www.fageltaxering.lu.se).

Plus- eller minustecken visar på statistiskt säkerställda ökningar (+) eller minskningar (-) för de enskilda arterna i regionen. För arter utan efterföljande tecken finns ingen säkerställd förändring under perioden. Totalt sett har två arter ökat och fyra arter minskat i antal i Södra Norrland 2002–2023.

Det finns inga säkra förändringar för någon av grupperna, vare sig under hela perioden eller under de senaste tio åren. Långtidstrenderna (2002–2023) visar överlag på stabila antal inom de flesta grupperna, medan korttidsdito (2014–2023) är mer osäkra. Det finns ett generellt mönster som går igen ganska genomgående. Riktningen var i allmänhet positiv fram till åren 2007–2008 för att sedan vända svagt nedåt. Under de senaste åren syns en ny uppgång, särskilt för grupperna knutna till död ved och lövrik skog. Jämfört med 202s så steg index för just dessa två grupper till 2023. I båda fallen resulterade detta i höga index det senaste året. För gruppen knuten till lövrik skog det allra högsta under alla ingående år. För gruppen knuten till död ved blev 2023 års index det fjärde högsta så här långt. För övriga två grupper sjönk index något från närmast föregående år. Åtta av de ingående arterna uppvisade lägre index 2023 jämfört med 2022. Tre av arterna hade den motsatta utvecklingen.

Metod

Diagrammet visar årliga index för fyra grupper av utvalda fågelarter knutna till skogsmiljön i Gävleborgs-, Västernorrlands- och Dalarnas län. Grupperna består av arter knutna till höga naturvärden i den svenska skogen i stort, arter knutna till död ved, arter knutna till lövrik skog och arter knutna till äldre skog. Data kommer från Svensk Fågeltaxerings standardrutter (se www.fageltaxering.lu.se). Index baseras på antal sedda fågelindivider av utvalda arter i de tre länen. Artgrupperna är som följer:

Höga naturvärden i skogen i stort: Tjäder, järpe, skogsduva, gröngöling, tretåig hackspett, lavskrika, svartmes, tofsmes, talltita, trädkrypare, domherre.

Arter beroende av död ved: Gröngöling, tretåig hackspett, talltita.

Arter knutna till lövrik skog: Gröngöling, tretåig hackspett, skogsduva, trädkrypare.

Arter knutna till äldre skog: Tjäder, tretåig hackspett, lavskrika, svartmes, tofsmes, talltita, trädkrypare, domherre.

Arturvalet baseras på litteraturgenomgång där arter som visat sig vara goda indikatorer för resp. miljötyp har valts ut. Tanken är att artgrupperna ska vara goda indikatorer på biologisk mångfald kopplad till aktuell miljötyp i en vidare bemärkelse än bara för just de här arterna.

Standardrutterna är rent praktiskt linjetaxeringar där alla sedda och hörda fåglar räknas en gång per år längs en 8 km lång, kvadratisk rutt (kvadrat med 2 km sida), där start- och slutpunkt är densamma. Rutterna är systematiskt utlagda baserat på Rikets Nät (RT-90) med 25 km lucka mellan rutter i både öst-västlig och nord-sydlig riktning över hela landet. Totalt finns 716 standardrutter jämnt fördelade över landet, varav ca 400–500 inventeras årligen. Huvuddelen av rutterna har fram till idag inventeras mot någon form av ersättning, men ett mindre antal inventeras helt ideellt. Den framtida finansieringen av inventeringsinsatserna är alltmer osäker. Artindex beräknas genom TRIM-metoden (TRends & Indices for Monitoring data). TRIM är ett avancerat index som tagits fram av statistiska centralbyrån i Nederländerna. Rent statistiskt är TRIM en typ av loglinjär analys som bygger på ”maximum-likelihood-metoden” med antagande att grunddata (fågelantalen) är Poisson-fördelade (för mer detaljer se www.fageltaxering.lu.se). Indexen som presenteras i figuren är genomsnittliga index för de ingående arterna beräknade enligt en metod som bygger på Monte Carlo-simuleringar (Soldaat m.fl. 2017, Ecological Indicators 81: 340–347). Förutom de årliga indexen, beräknas även en icke-linjär trend med 95% konfidensintervall. Trenden testas också statistiskt. Index för startåret sätts = 1 och varje års index kan sedan läsas som den procentuella förändringen, uppåt eller nedåt, jämfört med startåret. Standardrutterna infördes såsom ett av de nationella miljöövervakningsverktygen år 1996, men det tog ett antal år innan det årliga antalet inventerade rutter nådde en nivå som gör denna typ av analys vettig. Vi presenterar därför här data från 2002 och framåt, då vi bedömer det som att data från och med detta år har en acceptabel kvalitetsnivå.

För mer information se: www.fageltaxering.lu.se

Fördjupning

Se fördjupning på nationell sida.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:

Status (tillstånd)

Dataleverantör:

Svensk Fågeltaxering (Biologiska institutionen vid Lunds universitet

Ansvarig myndighet för indikatorn Häckande fåglar i skogen: RUS - Regional utveckling & samverkan i miljömålssystemet