Häckande fåglar i skogen i Södra Götaland

Välj län

Diagram

Häckande fåglar i skogen

Populationsutveckling (index) från år 2002 och framåt för häckande fåglar i skogen.

Ladda ner diagramdata för Häckande fåglar i skogen

Skriv ut diagram för Häckande fåglar i skogen

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

Använda det i trycksaker
Använda det i presentationer
Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/levande-skogar/hackande-faglar-i-skogen/sodra-gotaland/

Se text på sida för respektive häckningsregion.

Fortsatt viss ökning av antalet fåglar i skogen, men 2023 var ett lite svagare år

Indikatorn innehåller fyra grupper av fåglar knutna till:

Höga naturvärden i skogen i stort: Gröngöling, skogsduva (+), stjärtmes, svartmes (+), entita (+), talltita, tofsmes, trädkrypare (+), domherre.
Död ved: Gröngöling, entita (+), talltita.
Lövrik skog: Gröngöling, skogsduva (+), stjärtmes, entita (+), trädkrypare (+).
Äldre skog: Svartmes (+), talltita, tofsmes, trädkrypare (+), domherre.

Dessa gruppers populationsutveckling har sedan analyserats baserat på data från Svensk Fågeltaxerings standardrutter för åren 2002–2023 (www.fageltaxering.lu.se).

Plus- eller minustecken visar på statistiskt säkerställda ökningar (+) eller minskningar (-) för de enskilda arterna. För arter utan efterföljande tecken finns ingen säkerställd förändring under perioden. Totalt sett är det fyra av arterna som ökat i antal och ingen av arterna som minskat i antal i Södra Götaland 2002–2023.

För hela perioden uppvisar gruppen med samtliga arter samt den med arter knutna till lövrik skog på måttliga ökningar. Övriga två grupper har stabila mönster utan statistiskt säkra förändringar 2002–2023. Notabelt är att i samtliga fall har de samlade trenderna en positiv riktning, men då utan statistisk säkerhet i två av fallen. Fram till 2012 ökade index för samtliga grupper, därefter minskade index under en följd av år för att återigen vara ganska högt under 2022. Till år 2023 sjönk index för samtliga grupper, men i flera fall var årets index ändå förhållandevis högt. De senaste tio åren bjuder på något blandad utveckling för de olika grupperna, men gemensamt är att samtliga korttidstrender är osäkra och utan statistiskt säkra förändringar. För de ingående arterna var 2023 generellt ett sämre år än 2022. För sju av de nio arterna (78%) sjönk index mellan de två senaste åren. Endast för tofsmes och domherre var index 2023 högre än det från året före. Södra Götaland är den region som i det lite längre perspektivet uppvisar den mest positiva utvecklingen.

Metod

Diagrammet visar årliga index för fyra grupper av utvalda fågelarter knutna till skogsmiljön i Skåne-, Blekinge- och Hallands län. Grupperna består av arter knutna till höga naturvärden i den svenska skogen i stort, arter som är beroende av död ved, arter som är knutna till lövrik skog och arter knutna till äldre skog. Data kommer från Svensk Fågeltaxerings standardrutter (se www.fageltaxering.lu.se). Index baseras på antal sedda fågelindivider av utvalda arter i de tre länen. Artgrupperna är som följer:

Höga naturvärden i skogen i stort: Skogsduva, gröngöling, stjärtmes, svartmes, entita, talltita, tofsmes, trädkrypare, domherre.

Arter beroende av död ved: Gröngöling, entita, talltita.

Arter knutna till lövrik skog: Skogsduva, gröngöling, stjärtmes, entita, trädkrypare.

Arter knutna till äldre skog: Svartmes, talltita, tofsmes, trädkrypare, domherre.

Arturvalet baseras på litteraturgenomgång där arter som visat sig vara goda indikatorer för resp. miljötyp har valts ut. Tanken är att artgrupperna ska vara goda indikatorer på biologisk mångfald kopplad till aktuell miljötyp i en vidare bemärkelse än bara för just de här arterna.

Standardrutterna är rent praktiskt linjetaxeringar där alla sedda och hörda fåglar räknas en gång per år längs en 8 km lång, kvadratisk rutt (kvadrat med 2 km sida), där start- och slutpunkt är densamma. Rutterna är systematiskt utlagda baserat på Rikets Nät (RT-90) med 25 km lucka mellan rutter i både öst-västlig och nord-sydlig riktning över hela landet. Totalt finns 716 standardrutter jämnt fördelade över landet, varav ca 400–500 inventeras årligen. Huvuddelen av rutterna har fram till idag inventeras mot någon form av ersättning, men ett mindre antal inventeras helt ideellt. Den framtida finansieringen av inventeringsinsatserna är alltmer osäker. Artindex beräknas genom TRIM-metoden (TRends & Indices for Monitoring data). TRIM är ett avancerat index som tagits fram av statistiska centralbyrån i Nederländerna. Rent statistiskt är TRIM en typ av loglinjär analys som bygger på ”maximum-likelihood-metoden” med antagande att grunddata (fågelantalen) är Poisson-fördelade (för mer detaljer se www.fageltaxering.lu.se). Indexen som presenteras i figuren är genomsnittliga index för de ingående arterna beräknade enligt en metod som bygger på Monte Carlo-simuleringar (Soldaat m.fl. 2017, Ecological Indicators 81: 340–347). Förutom de årliga indexen, beräknas även en icke-linjär trend med 95% konfidensintervall. Trenden testas också statistiskt. Index för startåret sätts = 1 och varje års index kan sedan läsas som den procentuella förändringen, uppåt eller nedåt, jämfört med startåret. Standardrutterna infördes såsom ett av de nationella miljöövervakningsverktygen år 1996, men det tog ett antal år innan det årliga antalet inventerade rutter nådde en nivå som gör denna typ av analys vettig. Vi presenterar därför här data från 2002 och framåt, då vi bedömer det som att data från och med detta år har en acceptabel kvalitetsnivå.

För mer information se: www.fageltaxering.lu.se

Fördjupning

Se fördjupning på nationell sida.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:

Status (tillstånd)

Dataleverantör:

Svensk Fågeltaxering (Biologiska institutionen vid Lunds universitet

Ansvarig myndighet för indikatorn Häckande fåglar i skogen: RUS - Regional utveckling & samverkan i miljömålssystemet