Häckande fåglar i skogen i Norra Norrland

Välj län

Diagram

Häckande fåglar i skogen

Populationsutveckling (index) för häckande fåglar i skogen.

Ladda ner diagramdata för Häckande fåglar i skogen

Skriv ut diagram för Häckande fåglar i skogen

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

Använda det i trycksaker
Använda det i presentationer
Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/levande-skogar/hackande-faglar-i-skogen/norra-norrland/

Se text på sida för respektive häckningsregion.

Inga förändringar av antalet fåglar i skogen, men 2023 var ett bra år

Indikatorn innehåller två grupper av fåglar knutna till:

Höga naturvärden i skogen i stort: Tjäder (+), järpe, tretåig hackspett, svartmes, tofsmes (+), talltita (-), lappmes (-), trädkrypare (+), lavskrika (-), domherre (+).
Äldre skog: Tjäder (+), tretåig hackspett, svartmes, tofsmes (+), talltita (-), lappmes (-), trädkrypare (+), lavskrika (-), domherre (+).

Dessa gruppers populationsutveckling har sedan analyserats baserat på data från Svensk Fågeltaxerings standardrutter för åren 2002–2023 (www.fageltaxering.lu.se).

Plustecken (+) visar på statistiskt säkerställda ökningar, minustecken (-) visar på säkerställda minskningar för de enskilda arterna i regionen. För arter utan efterföljande tecken finns ingen säkerställd förändring under perioden. Totalt sett är det tre av arterna som ökat och tre av arterna som minskat i antal i Norra Norrland 2002–2023.

Inte för någon av grupperna finns någon statistiskt säkerställd förändring för hela perioden eller för de senaste tio åren (2014–2023) i norra Norrland. Läget i regionen kan klassas såsom stabilt för dessa skogsfåglar sammantaget under de här aktuella perioderna. 2023 var ännu ett bra år och index sjönk endast marginellt från 2022 års höga nivå för båda grupperna. I de enskilda arttrenderna hade dock fem av tio ingående arter hade ett lägre index 2023 jämfört med 2022. Fyra arter hade ett högre index 2023 jämfört med året före. Variationen mellan år är ganska stor i Norra Norrland, utan några tydliga, statistiskt säkra riktningar på mönstren under den tid som vi kan följa hittills. Värt att notera är dock att trendriktningarna för de två grupperna är positiva, både sedan 2002 och för de senaste tio åren 2014–2023.

Metod

Diagrammet visar årliga index för två grupper av utvalda fågelarter knutna till skogsmiljön i Jämtlands-, Västerbottens- och Norrbottens län. Grupperna består av arter knutna till höga naturvärden i den svenska skogen i stort och arter knutna till äldre skog. Data kommer från Svensk Fågeltaxerings standardrutter (se www.fageltaxering.lu.se). Dataunderlaget är ej tillräckligt för att presentera index också för arter beroende av död ved och arter knutna till lövrik skog för denna region. Index baseras på antal sedda fågelindivider av utvalda arter i de tre länen. Artgrupperna är som följer:

Höga naturvärden i skogen i stort: Tjäder, järpe, tretåig hackspett, svartmes, tofsmes, talltita, lappmes, trädkrypare, lavskrika, domherre.

Arter knutna till äldre skog: Tjäder, tretåig hackspett, lavskrika, svartmes, tofsmes, talltita, lappmes, trädkrypare, domherre.

Arturvalet baseras på litteraturgenomgång där arter som visat sig vara goda indikatorer för resp. miljötyp har valts ut. Tanken är att artgrupperna ska vara goda indikatorer på biologisk mångfald kopplad till aktuell miljötyp i en vidare bemärkelse än bara för just de här arterna.

Standardrutterna är rent praktiskt linjetaxeringar där alla sedda och hörda fåglar räknas en gång per år längs en 8 km lång, kvadratisk rutt (kvadrat med 2 km sida), där start- och slutpunkt är densamma. Rutterna är systematiskt utlagda baserat på Rikets Nät (RT-90) med 25 km lucka mellan rutter i både öst-västlig och nord-sydlig riktning över hela landet. Totalt finns 716 standardrutter jämnt fördelade över landet, varav ca 400–500 inventeras årligen. Huvuddelen av rutterna har fram till idag inventeras mot någon form av ersättning, men ett mindre antal inventeras helt ideellt. Den framtida finansieringen av inventeringsinsatserna är alltmer osäker. Artindex beräknas genom TRIM-metoden (TRends & Indices for Monitoring data). TRIM är ett avancerat index som tagits fram av statistiska centralbyrån i Nederländerna. Rent statistiskt är TRIM en typ av loglinjär analys som bygger på ”maximum-likelihood-metoden” med antagande att grunddata (fågelantalen) är Poisson-fördelade (för mer detaljer se www.fageltaxering.lu.se). Indexen som presenteras i figuren är genomsnittliga index för de ingående arterna beräknade enligt en metod som bygger på Monte Carlo-simuleringar (Soldaat m.fl. 2017, Ecological Indicators 81: 340–347). Förutom de årliga indexen, beräknas även en icke-linjär trend med 95% konfidensintervall. Trenden testas också statistiskt. Index för startåret sätts = 1 och varje års index kan sedan läsas som den procentuella förändringen, uppåt eller nedåt, jämfört med startåret. Standardrutterna infördes såsom ett av de nationella miljöövervakningsverktygen år 1996, men det tog ett antal år innan det årliga antalet inventerade rutter nådde en nivå som gör denna typ av analys vettig. Vi presenterar därför här data från 2002 och framåt, då vi bedömer det som att data från och med detta år har en acceptabel kvalitetsnivå.

För mer information se: www.fageltaxering.lu.se

Fördjupning

Se fördjupning på nationell sida.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:

Status (tillstånd)

Dataleverantör:

Svensk Fågeltaxering (Biologiska institutionen vid Lunds universitet

Ansvarig myndighet för indikatorn Häckande fåglar i skogen: RUS - Regional utveckling & samverkan i miljömålssystemet