De kväveutsläpp till luft som orsakar nedfall utgörs av kväveoxid, som främst kommer från vägtrafik, arbetsmaskiner och energiproduktion, och ammoniak, som främst kommer från jordbruk. En stor del av det kväve som faller ned över Sverige kommer från andra länder. Både de svenska och de internationella utsläppen behöver minska ytterligare. 

Även ekosystem på land kan påverkas när halterna av övergödande ämnen blir alltför höga. Den kritiska belastningen för skogsmark överskrids i dag i delar av Sverige genom atmosfäriskt nedfall av övergödande kväve. Överskridande kan leda till att markvegetationen i skogarnas ekosystem påverkas. Det innebär också en ökad risk för läckage av nitrat till bäck-, sjö- och grundvatten.

Den kritiska belastningen överskrids inte i Jämtlands län

I Sverige finns en tydlig gradient från norr till söder med det högsta kvävenedfall i de sydvästra delarna. Jämtlands län ingår i området Norra Sverige där nedfallet är lägre. 

Det totala kvävenedfallet till barrskog i Jämtlands län har under perioden 2001-2023 minskat med 54 procent. Det beräknade medelvärdet för det årliga kvävenedfallet i Jämtlands län för 2022 var 2,4 kg kväve per hektar och år. Under samma period (2001-2023) har ingen signifikant förändring av nederbördsmängden skett i länet.

Den kritiska belastningen för det totala nedfallet av oorganiskt kväve (nitrat och ammonium, torr- och våtdeposition) överskrids inte i Jämtlands län. Sedan 2016 har det högsta nedfallet i länet inte överskridit den kritiska belastningsgränsen om 5 kilo kväve per hektar och år.