Status för näringsämnen enligt vattenförvaltningsförordningen

Status för näringsämnen i sjöar

Diagrammet visar statusklassning för näringsämnen i sjöar under vattenförvaltningens tredje förvaltningscykel. I staplarna visas hur stor andel av sjöarna som är inom de olika statusklasserna, samt hur stor andel som är oklassade. Källa: VISS. Data har hämtats från VISS 2020-03-11. I VISS sker kvalitetsgranskningar och kompletteringar kontinuerligt.

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/ingen-overgodning/status-for-naringsamnen-enligt-vattenforvaltningsforordningen/

Status för näringsämnen i vattendrag

Diagrammet visar statusklassning för näringsämnen i vattendrag under vattenförvaltningens tredje förvaltningscykel. I staplarna visas hur stor andel av vattendragen som är inom de olika statusklasserna, samt hur stor andel som är oklassade. Källa: VISS. Data har hämtats från VISS 2020-03-11. I VISS sker kvalitetsgranskningar och kompletteringar kontinuerligt.

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/ingen-overgodning/status-for-naringsamnen-enligt-vattenforvaltningsforordningen/

Status för näringsämnen i kustvatten

Diagrammet visar statusklassning för näringsämnen i kustvatten under vattenförvaltningens tredje förvaltningscykel. I staplarna visas hur stor andel av kustvattnen som är inom de olika statusklasserna, samt hur stor andel som är oklassade. Källa: VISS. Data har hämtats från VISS 2020-03-11. I VISS sker kvalitetsgranskningar och kompletteringar kontinuerligt.

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/ingen-overgodning/status-for-naringsamnen-enligt-vattenforvaltningsforordningen/

Status för näringsämnen i sjöar, vattendrag och kustvatten

Kartan visar statusklassning för näringsämnen i sjöar, vattendrag och kustvatten. Statusklassningen är gjord inom vattenförvaltningens tredje förvaltningscykel, 2017-2021. Källa: VISS. Data har hämtats från VISS 2020-03-11. I VISS sker kvalitetsgranskningar och kompletteringar kontinuerligt.
Status för näringsämnen i sjöar, vattendrag och kustvatten

En stor del av de sjöar och vattendrag som statusklassats för näringsämnen inom vattenförvaltningen uppnår minst god status. I kustvattnen är övergödning ett större problem.

Bättre status i sjöar och vattendrag än i kusten

Inom vattenförvaltningens senaste statusklassning för näringsämnen har endast 39 procent av sjöarna och 30 procent av vattendragen klassats. Av kustvattnen har 77 procent klassats. Av de klassade vattenförekomsterna har 80 procent av sjöarna, 70 procent av vattendragen och 22 procent av kustvattnen minst god status med avseende på näringsämnen. Om vattenförvaltningens mål om god status ska uppnås i alla vattenförekomster behöver fler åtgärder genomföras.

Skillnader mellan förvaltningscyklerna

Inom vattenförvaltningens tredje cykel har färre vattenförekomster än tidigare klassats för parametern näringsämnen. Skillnader jämfört med föregående förvaltningscykler beror främst på förändringar i metod, och inte på ett förändrat miljötillstånd.

 

Metod

Statusklassningen utförs av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna för de fem vattendistrikten i Sverige. Hur statusklassningen ska gå till regleras i föreskrifter från Havs- och vattenmyndigheten samt Sveriges geologiska undersökning. Hur länsstyrelserna/vattenmyndigheterna har gått tillväga beskrivs detaljerat i bilaga 1 till Förvaltningsplan 2016-2021. Resultatet av statusklassningen kan ses i databasen VISS.

Statusklassningen görs utifrån mätdata från nationell och regional miljöövervakning, samt från recipientkontroll och kommunal miljöövervakning. Även mätkampanjer och enskilda provtagningar kan ha använts som stöd i bedömningen.

För ytvatten klassas näringsämnen (en fysikalisk-kemisk kvalitetsfaktor) som en del av den samlade klassningen av ekologisk status. Det finns fem bedömningsklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande samt dålig status. För grundvatten är nitrat en kvalitetsfaktor för kemisk status. Där används bedömningsklasserna god eller otillfredsställande status.

Hur mycket dataunderlag som finns för att kunna göra statusklassificeringar och andra bedömningar varierar. Där mätdata saknas eller är bristfällig används ofta modellering och/eller expertbedömningar som komplement. Vilka underlag som finns skiljer sig åt mellan län och distrikt, därför har också modellering och/eller expertbedömningar använts olika mycket.

 

Fördjupning

Vattenförvaltningen

Svensk vattenförvaltning syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser. Vattenförvaltningen omfattar sjöar, vattendrag, kust- och övergångsvatten och grundvatten. EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) anger vad EU-länderna minst ska klara vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten.

Vattendirektivet (2000/60/EG) antogs 2000 och syftar till att skydda och förbättra EU:s alla vatten. Alla medlemsländer i EU har infört vattendirektivet i sina länders lagstiftning och har därmed förbundit sig att genomföra alla delar i direktivet. I Sverige infördes vattendirektivet i svensk lagstiftning år 2004 genom

  • 5 kap. miljöbalken
  • förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
  • förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion.

Vattenmyndigheterna ansvarar för genomförandet

Sverige är indelat i fem vattendistrikt, Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. En länsstyrelse i varje distrikt är utsedd till vattenmyndighet.

Ansvaret för genomförandet av vattenförvaltningen ligger på de fem länsstyrelser som är vattenmyndigheter. Havs- och vattenmyndigheten tar fram vägledning och föreskrifter för ytvatten. När det gäller grundvatten så är Sveriges geologiska undersökning vägledande.

Förvaltningscykler

Arbetet med vattenförvaltning drivs i förvaltningscykler om sex år, där olika arbetsmoment återkommer. Den nuvarande förvaltningscykeln är den tredje, och pågår 2016-2021. En cykel inleds med att vatten kartläggs utifrån befintlig övervakning. Underlaget används sedan för att bedöma och klassificera vattnets tillstånd och påverkan, fastställa miljökvalitetsnormer och vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå god vattenkvalitet. Förvaltningsplaner upprättas för arbetet.

Vatteninformationssystem Sverige (VISS)

I databasen VISS hittar du information om klassning, övervakning, påverkan, miljökvalitetsnormer med mera för en särskild sjö, vattendrag, kustvatten eller grundvatten. Du kan söka på vattenförekomster och/eller områden.

 

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Status (tillstånd)
Dataleverantör:

Kontakt för indikatorn

Emmelie Johansson Utredare, Havs- och vattenmyndigheten emmelie.johansson@havochvatten.se 010-6986166

Ansvarig myndighet för indikatorn Status för näringsämnen enligt vattenförvaltningsförordningen: Havs- och vattenmyndigheten