Uppgifterna gäller utsläpp som sker inom det geografiska länet, med undantag av utsläpp i från Utrikes transporter (Utrikes sjöfart inom Sveriges gränser och Utrikes flyg under 1000 m höjd i svenskt luftrum). För konsumtionsbaserade utsläpp se vidare Naturvårdsverket https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/konsumtion/vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-i-sverige-och-andra-lander/.

De utsläppsuppgifter som presenteras är konsistenta med de nationella uppgifter som Sverige rapporterar årligen till FN:s klimat­konvention (UNFCCC) och UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP). Uppgifterna om utsläpp som sker på läns- och kommunnivå grundar sig alltså på det som rapporteras internationellt.

Den geografiska fördelningen av de totalutsläpp som sker i Sverige och som Sverige rapporterar utförs enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell eller regional totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Metodiken är utvecklad av SMED som har Naturvårdsverkets uppdrag att ta fram allt dataunderlag och tillhörande dokumentation för den internationella rapporteringen. SMED är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. 

Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft (totalt 29 ämnen) är sedan 2007 ett årligt projekt. På grund av sämre tillgång på statistik kan man även förvänta sig att utsläppsuppgifterna för 1990 och år 2000 håller lägre kvalitet än de för 2005 och framåt.  

Genom årliga retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke reella trendbrott.  

Mer info finns i Metod- och kvalitetsbeskrivning på SMHI:s hemsida Nationella emissionsdatabasen | SMHI . När det gäller beräkningar av de nationella totalutsläppen för olika sektorer, som till stor del styr noggrannheten även på regional nivå hänvisas till Naturvårdsverkets hemsida om Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/det-globala-klimatarbetet/sveriges-rapportering-till-fns-klimatkonvention

Ämnen som ingår i geografiskt fördelade emissioner grundade på internationell rapportering under 2023

Utsläpp av alla ovan nämnda ämnen återfinns i Nationella emissionsdatabasen | SMHI

Via den nationella emissionsdatabasen ovan finns även uppgifter på kommunnivå, numera även med diagram och karta. När man använder dessa data bör man läsa om uppgifterna på både i Metodbeskrivningen och pdf:en som heter Info och tips till kommunala energi- och klimathandläggare som finns på hemsidan, se under Användarmanual och hjälpdokument: Nationella emissionsdatabasen | SMHI

Denna indikator visar utsläpp som sker inom länet, alltså ett produktionsperspektiv. För att få fram de utsläpp som svensk konsumtion orsakar, konsumtionsperspektivet, måste man lägga till de utsläpp som sker utanför länet vid produktion av våra konsumtionsvaror samt internationella transporter och resor, och dra ifrån utsläpp i Sverige av varor som går på export. Utsläpp från svensk konsumtion är betydande och andelen som sker i utlandet har ökat på senare tid. De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen var 88 miljoner ton år 2021. År 2021 uppstod 64 procent av utsläppen i andra länder till följd av svensk konsumtion. Läs mer om klimatpåverkan till följd av svensk konsumtion på Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och andra länder (naturvardsverket.se)

Bland de etappmål som regeringen beslutat är det fem som rör utsläpp av växthusgaser, se vidare Etappmålen - Sveriges miljömål (sverigesmiljomal.se).

Sedan 1 januari 2018 finns ett klimatpolitiskt ramverk, numera ingår de svenska klimatmålen i lagstiftningen och regeringens arbete granskas av ett klimatpolitiskt råd genom årliga rapporter. Varje mandatperiod ska regeringen presentera en klimatpolitisk handlingsplan. Den första kom år 2020 och heter En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan. Vidare ska regeringen varje år lämna en klimatredovisning, mer att läsa om det finns på Naturvårdsverkets hemsida: Underlag till regeringens klimathandlingsplan och klimatredovisning

Ett nytt lagstiftningspaket är beslutat inom EU och gäller nu i Sverige. Det kallas Fit for 55 och innebär högre ambitionsnivåer, läs mer på Naturvårdsverket: Sveriges del av EU:s klimatmål (naturvardsverket.se)

Fördjupning Västra Götaland

Svårt att nå de regionala klimatmålen

Om Västra Götalands regionala klimatmål för 2030 ska kunna nås krävs omfattande åtgärder, ekonomiska incitament och en långsiktig och ambitiös klimat- och energipolitik under kommande år. Utsläppen i länet minskade endast med en dryg procent mellan 2022 och 2023 och då preliminära data för 2024 tyder på att utsläppen då ökade kraftigt, i första hand från vägtrafik och arbetsmaskiner, kommer det att vara i princip omöjligt att nå de regionala klimatmålen till 2030.

Politik och tillgång på el avgörande för att utsläppen ska kunna minska kraftigt

De verksamheterna i länet med störst utsläpp, som den petrokemiska industrin och en del fjärrvärmeanläggningar, ingår i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och påverkas därför starkt av systemets framtida utveckling. I dagsläget ser det ut som att planerna på att fasa ut den fria tilldelningen av utsläppsrätter inom EU helt till 2034 ligger fast. Det är avgörande för att många av de planer på fossilfrihet som finns inom till exempel den utsläppsintensiva petrokemiska industrin i Västsverige ska kunna bli av då många investeringsplaner för industrin bygger på det scenariot. Hos många av de mest utsläppande industrierna i länet pågår ett omfattande arbete med att ställa om sina processer för att minska utsläppen. Om bland annat raffinaderierna i länet lyckas genomföra det de planerar så kan de fossila utsläppen i länet i slutet av 2020-talet minska med hundratusentals ton koldioxidekvivalenter per år.

För att vägtrafikens utsläpp ska minska på ett liknande sätt som industrin krävs det också politiska beslut. Att handeln med fossila drivmedel kommer att ingå i ett annat utsläppshandelssystem (EU ETS2) från 2027 kan bidra till att att övergången till fossilfria drivmedel eller el inom transportsektorn går snabbare. Med hjälp av en fortsatt elektrifiering samt andra åtgärder på nationell, regional och lokal nivå kan även utsläppen från transporter snabbt sjunka.

För att både utsläppen från industrin och från transportsektorn ska sjunka så att de ligger i linje med det som krävs för att nå nationella och internationella åtaganden om utsläppsminskningar krävs att tillgången på fossilfri el ökar snabbt, både till 2030 och successivt under hela 2030-talet. Beräkningar visar att elförbrukningen i Västra Götaland kan tredubblas till 2045 om industrin fortsätter att ställa om och nyetableringar tillkommer.

Merparten av den nya elproduktion som kan möjliggöras i länet till år 2030 är vindkraft på land, men även solcellsparker kan bidra. Havsbaserad vindkraft kan bidra på 2030-talet. Ansökningar för ett par stora havsvindparker har överlämnats till regeringen för beslut, varav en har blivit beviljad. Dessa har en potentiell elproduktion på cirka 10–20 TWh vilket motsvarar en stor del av det förväntade elbehovet. Sannolikheten för att samtliga parker kan få tillstånd är dock liten.