Utsläpp av klimatpåverkande gaser

Utsläpp av klimatpåverkande gaser

Ladda ner diagramdata för Utsläpp av klimatpåverkande gaser

Skriv ut diagram för Utsläpp av klimatpåverkande gaser

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/begransad-klimatpaverkan/klimatpaverkande-utslapp/

Klimatpåverkande utsläpp

Klimatpåverkande utsläpp per län i tusentals ton koldioxidekvivalenter.

Ladda ner karta för Klimatpåverkande utsläpp

Skriv ut diagram för Klimatpåverkande utsläpp

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/begransad-klimatpaverkan/klimatpaverkande-utslapp/

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser (utsläpp som uppstår inom Sveriges gränser) var 46,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2020, vilket motsvarar en minskning om 8,9 procent jämfört med 2019. Totalt har Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser nu minskat med 35 procent sedan 1990.

Utsläppsminskningen 2020 beror till stor del på händelser relaterat till covid-19-pandemin eller andra utsläppsminskningar som Naturvårdsverket bedömer vara tillfälliga. Utsläppen minskade i de flesta sektorerna, men den rekordstora minskningen beror främst på minskade utsläpp inom industrin, inrikes transporter och el- och fjärrvärmesektorn. Det handlar om minskad produktion inom järn- och stålindustrin, minskad biltrafik och resor med inrikesflyg samt produktionsstopp inom kemiindustrin.

För el- och fjärrvärmesektorn minskade utsläppen, vilket beror på minskad användning av fossila bränslen. Delar av den minskade bränsleanvändningen beror på en pågående och permanent utfasning, särskilt av kol eftersom flera stora energianläggningar har fasat ut sin kolanvändning. Även minskat uppvärmningsbehov har bidragit till utsläppsminskningen till följd av att medeltemperaturen 2020 var den högsta som hittills uppmätts.

Avfallssektorn, produktanvändning samt uppvärmning av bostäder och lokaler har också bidragit med mindre utsläppsminskningar.

Sveriges utsläpp har minskat med drygt 35 procent sedan 1990

Sedan 1990 har utsläppen minskat med ungefär 35 procent, vilket innebär att ungefär 50 procents utsläppsminskning återstår fram till 2045.

Utsläppsminskningarna i Sverige har skett parallellt med en stark ekonomisk tillväxt, med undantag för den globala ekonomiska krisen år 2009, samt en växande befolkning. Dessa faktorer är generellt förknippade med ökade utsläpp då ökad ekonomisk aktivitet och en större befolkning skulle ha drivit upp utsläppen om andra faktorer varit konstanta.

Den historiska utsläppsminskningen sedan 1990 har framförallt skett mellan år 2003 och 2014. Minskningen kan delvis förklaras av genomförda åtgärder (till exempel övergång till förnybar energi och energieffektivisering) och delvis av avstannad tillväxt inom industrin.

De främsta åtgärderna som har bidragit till den totala utsläppsminskningen är utbyggnaden av fjärrvärmenäten tillsammans med övergången från oljeeldade värmepannor till både el och fjärrvärme, och större användning av biobränslen inom industrin.

Som basår för beräkningarna av de territoriella utsläppen används året 1990. Flera åtgärder som har påverkat utsläppsutvecklingen infördes redan innan 1990. Det handlar bland annat om

  • en historisk utbyggnad av koldioxidfri elproduktion (vattenkraft och kärnkraft samt på senare år biokraft och vindkraft)
  • en utbyggnad av fjärrvärmenäten och den följande övergången från oljeeldade värmepannor till både el och fjärrvärme
  • en hög användning av biobränslen och avfallsbränslen inom el- och fjärrvärmeproduktionen
  • bränsleskiften inom industrin, samt minskad deponering av avfall.

 

Översikt av utsläpp och trender per sektor

Industrisektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges territoriella utsläpp

Industrin står för en ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp (31 procent). Jämfört med 1990 har utsläppen minskat med 31 procent inom industrin. 2020 uppgick utsläppen till 14,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket innebär en minskning om 11 procent jämfört med 2019. Inom industrin minskade utsläppen 2020 främst?av att?efterfrågan inom järn- och stålindustrin?sjönk?på grund av covid-19-pandemin. Ett?oplanerat?produktionsstopp inom kemiindustrin?bidrog också.

Sedan 2017 har utsläppen från industrin minskat, med en särskilt kraftig minskning under 2020. Utsläppsminskningarna under de senaste åren har till stor del berott på minskade produktionsnivåer, delvis till följd av stopp i produktionen. 2019 minskade raffinaderiindustrins utsläpp med 20 procent, vilket främst på grund av underhållsstopp, och under maj 2020 brann det i Borealis krackeranläggning, vilket gav produktionsstopp fram till årsskiftet.

Järn- och stålindustri, mineralindustri och raffinaderier står för merparten av industrins utsläpp i dagsläget. Utsläppen från industrin består av utsläpp från tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning av bränslen samt så kallade diffusa utsläpp (till exempel utsläpp från vätgasproduktion samt läckage i gasledningar).

Utsläppen från inrikes transporter minskar långsamt

År 2020 uppgick utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter till ungefär 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp (31 procent). Mellan 2019 och 2020 minskade utsläppen med ungefär 10 procent.

Utsläppsminskningen 2020 beror främst på minskad biltrafik, som till stor del bedöms ha påverkats av covid-19-pandemin. Men den ökade inblandningen av biodrivmedel och de allt mer energieffektiva fordonen har sammantaget också bidragit till utsläppsminskningen.

Enligt Sveriges klimatmål för transportsektorn ska utsläppen minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Hittills har utsläppen inom sektorn minskat med 27 procent jämfört med 2010, vilket innebär att utsläppen inom sektorn behöver minska med knappt en miljon ton koldioxidekvivalenter per år för att 2030-målet ska kunna nås.

Jordbrukets utsläpp är i princip oförändrade senaste åren

År 2019 var de totala växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn cirka 6,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar ungefär 15 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.

Utsläppen från jordbruket har minskat långsamt och är idag cirka 10 procent (eller cirka 0,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter) lägre än 1990. Minskningen beror framför allt på reducerad djurhållning (främst mjölkkor och grisar) och i mindre utsträckning minskad användning av kväve i mineralgödsel. Mellan 2019 och 2020 ökade utsläppen med drygt 1 procent, vilket främst förklaras med en ökad försäljning av mineralgödsel gödselåret 2019/2020.

Betydande utsläppsminskningar från uppvärmning av bostäder och lokaler

Sektorns utsläpp har minskat från 9,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 0,8 miljoner ton mellan 1990 och 2019. År 2020 stod sektorn för 1,5 procent av Sveriges totala utsläpp. Sektorns utsläpp var 14 procent lägre 2020 jämfört med 2019.

Utsläppen av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler har minskat kraftigt med 93 procent sedan 1990. Utsläppsminskningen inom uppvärmning av bostäder och lokaler samt el och fjärrvärme är till stor del ett resultat av styrmedel och åtgärder, som investeringar i infrastruktur för fjärrvärme, skatter på energi och koldioxidutsläpp, stöd till installation av värmepumpar samt elcertifikatsprogrammet som främjar förnybar elproduktion.

Flera styrmedel har bidragit till omfattande utsläppsminskningar inom avfallssektorn

Utsläppen från avfallsbehandling har minskat med ungefär 73 procent jämfört med år 1990 och motsvarar cirka två procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Totalt uppgick utsläppen till 1 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom sektorn. Deponiförbuden och beskattning av deponering av avfall, som infördes i början av 2000-talet, har bidragit till att minska metanutsläppen från deponier samt till att tillgängliggöra avfall som bränsle för el- och fjärrvärmeproduktion.

Ny statistik publiceras i december 2022

Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. I december 2022 publicerar Naturvårdsverket ny statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2021.

Metod

Uppgifterna är hämtade från Sveriges rapportering av utsläppsdata till EU och UNFCCC (FN:s klimatkonvention). På Naturvårdsverkets uppdrag har utsläppssiffrorna tagits fram av SMED (Svenska MiljöEmissionsData), ett konsortium där IVL Svenska Miljöinstitutet, SCB (Statistiska centralbyrån), SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) ingår.

Den använda metodiken överensstämmer med riktlinjerna för rapportering av växthusgasutsläpp till klimatkonventionen (IPCC 2006 Revised Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories). Detta innebär bl.a. att utsläpp av växthusgaser från internationell sjö- och luftfart inte ingår i den nationella statistiken utan redovisas separat. Avgången av koldioxid vid förbränning av biobränslen samt nedbrytning av organiskt avfall ingår inte heller i den nationella totalsumman, eftersom den inte lämnar något långsiktigt bidrag till växthuseffekten. Många ozonnedbrytande ämnen bidrar också till klimatpåverkan, men de omfattas inte av klimatkonventionen och redovisas inte här. Användningen av dessa ämnen regleras i Montrealprotokollet.

De utsläpp och upptag av växthusgaser som redovisas är i huvudsak baserade på officiell svensk statistik; bl.a. har energistatistik, avfallsstatistik samt jord- och skogsbruksstatistik använts. Data om utsläppen från industrin har sitt ursprung dels i de årliga miljörapporterna till tillsynsmyndigheterna, dels i beräkningar med hjälp av aktivitetsuppgifter och emissionsfaktorer samt i vissa fall expertbedömningar.

Detaljerade beskrivningar av använd metodik finns i National Inventory Report 2022.

Koldioxiden är viktigast bland de växthusgaser som släpps ut i Sverige, men flera andra föroreningar bidrar också till växthuseffekten. Hit hör framför allt metan, dikväveoxid (lustgas) och ett antal fluorhaltiga s.k. F-gaser (fluorkolväten, fluorkarboner samt svavelhexafluorid). De olika gasernas bidrag till växthuseffekten kan jämföras och adderas till varandra om man multiplicerar mängden av varje enskild gas med dess GWP-faktor (GWP = global warming potential). Denna faktor anger hur effektiv gasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxiden, vanligen sett i ett hundraårsperspektiv (GWP100).

Annorlunda uttryckt kan man på detta sätt räkna om utsläppen av olika växthusgaser i koldioxidekvivalenter. Här nedan anges några av de viktigaste växthusgasernas GWP-faktorer. Den första kolumnen anger de faktorer som används i Kyotoprotokollet och i utsläppsrapporteringen till klimatkonventionen, medan den andra anger nyare uppskattningar publicerade av FN:s klimatpanel IPCC år 2021.

Växthusgas

 

GWP100

 

CO2 (koldioxid)

1

1

CH4 (metan)

25

27 / 30

N2O (dikväveoxid)

298

273

HFC 134a (ett av fluorkolvätena)

1 430

1 526

     
     

Redovisningen av växthusgasutsläppen på kartan utgår från de nationella data som Sverige rapporterar årligen till FN:s klimatkonvention (UNFCCC). Mer om utsläppsdata se Metod på regionalnivå.

Fördjupning

Fler perspektiv

Sveriges klimatpåverkan kan belysas på flera olika sätt.

På Naturvårdsverkets hemsida (se länken nedan under ”Mer information”) finns även statistik över upptag och utsläpp av växthusgaser från markanvändning, som inte framgår i denna indikator. Där finns även statistik över utsläpp från bränsle som tankas i Sverige och används till utrikes sjöfart och flyg, även kallad internationell bunkring, utsläpp som inte heller framgår i denna indikator.

Som ett komplement till denna indikator finns även två kompletterande indikatorer här på Sverigesmiljömål.se som med två olika skärningar redovisar så kallade konsumtionsbaserade  utsläpp, det vill säga utsläpp som tar hänsyn till klimatpåverkan som svensk konsumtion orsakar i Sverige och andra länder: konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder samt Konsumtionsbaserade utsläpp per område.

På SCB:s hemsida finns dessutom klimatutsläpp redovisade enligt ytterligare ett kompletterande beräkningssätt: produktionsbaserade utsläpp – det vill säga utsläpp från svenska aktörer (utsläpp från svenska företag och personer som skett både utanför och innanför Sveriges gränser).

För mer information:

Utsläppsdata för EU:

Utsläppsdata för Länder som omfattas av Kyotoprotokollet:

Andra länkar med utsläppsdata:

Om data

Pelle Boberg Handläggare, klimatmålsenheten, Naturvårdsverket pelle.boberg@naturvardsverket.se 010-698 13 20

Ansvarig myndighet för indikatorn Klimatpåverkande utsläpp: Naturvårdsverket