Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser, i Sverige och i andra länder

Diagram

Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder

Konsumtionsbaserade växthusgaser – slutlig användning i Sverige 2008-2024.

För de totala konsumtionsbaserade utsläppen inkluderas alla utsläpp som orsakas av den inhemska slutliga användningen, oavsett var i världen utsläppen sker. De utsläpp som orsakas av den produktion som vi importerar ingår.

Ladda ner diagramdata för Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder

Skriv ut diagram för Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

Använda det i trycksaker
Använda det i presentationer
Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/begransad-klimatpaverkan/konsumtionsbaserade-utslapp-i-sverige-och-i-andra-lander/

De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen är 79 miljoner ton. Den största delen av utsläppen uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion.

Sedan 2008 har de konsumtionsbaserade utsläppen minskat från 106 miljoner ton till 79 miljoner ton växthusgaser 2024, en minskning med 26 procent. De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar både inhemska utsläpp i Sverige och utsläpp som uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion.

Sverige har en stor utrikeshandel. Vi både påverkar och påverkas av ett ökat globalt handelsutbyte mellan världens länder. De klimatpåverkande utsläppen som uppstår genom svensk import utgör en stor andel av våra totala konsumtionsbaserade utsläpp.

Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion ökade med 3,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2024 jämfört med 2023, en ökning med 5 procent. Utsläppen som uppstår utomlands till följd av svensk konsumtion, genom till exempel import av varor och tjänster, ökade med 1 procent, samtidigt som utsläppen som uppstår i Sverige till följd av svensk konsumtion ökade med 10 procent.

Utsläppsökningen mellan 2023 och 2024 var störst för hushållens konsumtion som ökade med 2,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar en ökning på 5 procent. Den klart största ökningen återfanns inom transporter, där utsläppen ökade med 1,6 miljoner ton eller 11 procent. Även livsmedel, boende och övrig konsumtion bidrog till uppgången, medan utsläppen från kläder och skor minskade marginellt. Transportområdet svarade för omkring 70 procent av den totala ökningen av hushållens konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp.

Även växthusgasutsläpp inbäddade i Sveriges bruttoinvesteringar ökade år 2024 med 1,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, motsvarande 6 procent. De ökade utsläppen från bruttoinvesteringar skedde framför allt på grund av ökade lagerinvesteringar som ökade med 1,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Utsläppsökningen från lagerinvesteringarna var störst för produktgrupperna gruvor, livsmedel och skogsbruksprodukter.

Konsumtionsutsläppen från offentlig förvaltnings konsumtion minskade i stället med 0,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter mellan 2023 och 2024 vilket motsvarar en minskning på ca 1 procent.

Nästa uppdatering av statistiken (med data t.o.m. 2025) sker hösten 2027.

Metod

Miljöräkenskaperna på Statistikmydigheten SCB beräknar årligen de konsumtionsbaserade utsläppen. SCB beräknar de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom en miljöexpanderade input-outputanalys, en metod som kopplar utsläpp per bransch till konsumtion. Beräkningarna baseras bland annat på officiell statistik om utsläpp och nationalräkenskapernas input-outputtabeller. Utsläpp som förknippas med svensk konsumtion men som sker i andra länder är baserade på en internationell databas över världens utsläpp, produktionsstruktur och handel. I och med att dessa beräkningar baseras på en stor mängd data och antaganden, kan inte de konsumtionsbaserade utsläppen nå samma nivå av noggrannhet som de territoriella utsläppen. Osäkerheterna är större när det gäller produkter och tjänster vars utsläpp inte har en bra koppling till ekonomin, såsom kött, material med stora processutsläpp samt flygresor. Därför bör trender och absoluta nivåer av utsläpp i andra länder tolkas med viss försiktighet.

Fördjupning

För att kunna uppnå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, generationsmålet och Parisavtalets mål bör de globala utsläppen som ett grovt riktmärke nå ner till i genomsnitt högst 1 ton per person och år till 2050. De klimatpåverkande utsläppen från svenskars konsumtion är en indikator för att följa upp Sveriges arbete mot målen. Generationsmålet lyder:

"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."

Generationsmålet pekar på att det inte räcker med att utsläppen inom Sveriges gränser minskar: klimatpåverkan utanför Sveriges gränser får inte öka. För att följa upp detta har Sverige sedan 2008 tagit fram statistik om Sveriges konsumtionsbaserade klimatpåverkan.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:

Påverkan

Dataleverantör:

Statistikmyndigheten SCB

Ansvarig myndighet för indikatorn Konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige och i andra länder: Naturvårdsverket