Uppgifterna gäller utsläpp som sker inom det geografiska länet, med undantag av utsläpp i från Utrikes transporter (Utrikes sjöfart inom Sveriges gränser och Utrikes flyg under 1000 m höjd i svenskt luftrum). För konsumtionsbaserade utsläpp se vidare Naturvårdsverket https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/konsumtion/vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-i-sverige-och-andra-lander/.

De utsläppsuppgifter som presenteras är konsistenta med de nationella uppgifter som Sverige rapporterar årligen till FN:s klimat­konvention (UNFCCC) och UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP). Uppgifterna om utsläpp som sker på läns- och kommunnivå grundar sig alltså på det som rapporteras internationellt.

Den geografiska fördelningen av de totalutsläpp som sker i Sverige och som Sverige rapporterar utförs enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell eller regional totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Metodiken är utvecklad av SMED som har Naturvårdsverkets uppdrag att ta fram allt dataunderlag och tillhörande dokumentation för den internationella rapporteringen. SMED är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. 

Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft (totalt 29 ämnen) är sedan 2007 ett årligt projekt. På grund av sämre tillgång på statistik kan man även förvänta sig att utsläppsuppgifterna för 1990 och år 2000 håller lägre kvalitet än de för 2005 och framåt.  

Genom årliga retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke reella trendbrott.  

Mer info finns i Metod- och kvalitetsbeskrivning på SMHI:s hemsida Nationella emissionsdatabasen | SMHI . När det gäller beräkningar av de nationella totalutsläppen för olika sektorer, som till stor del styr noggrannheten även på regional nivå hänvisas till Naturvårdsverkets hemsida om Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/det-globala-klimatarbetet/sveriges-rapportering-till-fns-klimatkonvention

Ämnen som ingår i geografiskt fördelade emissioner grundade på internationell rapportering under 2023

Utsläpp av alla ovan nämnda ämnen återfinns i Nationella emissionsdatabasen | SMHI

Via den nationella emissionsdatabasen ovan finns även uppgifter på kommunnivå, numera även med diagram och karta. När man använder dessa data bör man läsa om uppgifterna på både i Metodbeskrivningen och pdf:en som heter Info och tips till kommunala energi- och klimathandläggare som finns på hemsidan, se under Användarmanual och hjälpdokument: Nationella emissionsdatabasen | SMHI

Denna indikator visar utsläpp som sker inom länet, alltså ett produktionsperspektiv. För att få fram de utsläpp som svensk konsumtion orsakar, konsumtionsperspektivet, måste man lägga till de utsläpp som sker utanför länet vid produktion av våra konsumtionsvaror samt internationella transporter och resor, och dra ifrån utsläpp i Sverige av varor som går på export. Utsläpp från svensk konsumtion är betydande och andelen som sker i utlandet har ökat på senare tid. De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen var 88 miljoner ton år 2021. År 2021 uppstod 64 procent av utsläppen i andra länder till följd av svensk konsumtion. Läs mer om klimatpåverkan till följd av svensk konsumtion på Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och andra länder (naturvardsverket.se)

Bland de etappmål som regeringen beslutat är det fem som rör utsläpp av växthusgaser, se vidare Etappmålen - Sveriges miljömål (sverigesmiljomal.se).

Sedan 1 januari 2018 finns ett klimatpolitiskt ramverk, numera ingår de svenska klimatmålen i lagstiftningen och regeringens arbete granskas av ett klimatpolitiskt råd genom årliga rapporter. Varje mandatperiod ska regeringen presentera en klimatpolitisk handlingsplan. Den första kom år 2020 och heter En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan. Vidare ska regeringen varje år lämna en klimatredovisning, mer att läsa om det finns på Naturvårdsverkets hemsida: Underlag till regeringens klimathandlingsplan och klimatredovisning

Ett nytt lagstiftningspaket är beslutat inom EU och gäller nu i Sverige. Det kallas Fit for 55 och innebär högre ambitionsnivåer, läs mer på Naturvårdsverket: Sveriges del av EU:s klimatmål (naturvardsverket.se)

Elanvändningen i Västra Götaland 2023 var cirka 19 TWh. Elförbrukningen förväntas dubbleras till år 2030 och tredubblas till 2045. Det innebär att Västra Götalands län behöver få årlig tillgång till ytterligare cirka 15–20 TWh fossilfri el före år 2030 för att klara industrins omställning, planerade nyetableringar och elektrifiering av fordonssektorn. För att den utsläppstunga industrin i Västra Götaland ska kunna ställa om sina verksamheter och minska utsläppen av fossil koldioxid är ökad tillgång till el en förutsättning. Hur utsläppen från de största industrierna förändras är avgörande för att länet ska kunna nå både de regionala målen och bidra till att de nationella går att nå då en stor andel av länets utsläpp kommer från ett relativt litet antal stora verksamheter inom bland annat petrokemisk industri. Hos många av dessa pågår dock ett omfattande arbete med att ställa om sina processer för att minska utsläppen och under kommande år förväntas de mest utsläppande verksamheterna i länet, bland annat de tre raffinaderierna i Lysekil och Göteborg, fortsätta det arbetet. Om de lyckas kan utsläppen i länet i slutet av 2020-talet minska med hundratusentals ton koldioxidekvivalenter per år.

Samtidigt som elproduktionen behöver öka behöver också elnätet byggas ut. Merparten av den nya elproduktion som kan möjliggöras i länet till 2030 är havsbaserad vindkraft, men även vindkraft på land kan bidra. Ansökningar för ett par vindkraftsparker har överlämnats till regeringen för beslut. Dessa har en potentiell elproduktion på cirka 10–20 TWh, vilket motsvarar en stor del av det förväntade elbehovet.

Ett energislag som går fort att få på plats är solenergi och där har intresset snabbt ökat. Länsstyrelsen Västra Götaland har de senaste åren fått in ansökningar för fler och allt större solcellsparker.