Exponeringstrender för radiovågor i allmän miljö

Radiofrekventa elektromagnetiska fält i allmän miljö

Figuren illustrerar den effekttäthet hos radiofrekventa elektromagnetiska fält som uppmätts i allmän miljö i Solna och Sundbyberg mellan 2012 och 2019. Mätresultaten indikerar att människors exponering vanligtvis ligger långt under gällande referensvärden. Referensvärdena för platser där allmänheten kan vistas är mellan 2000 mW/m² och 10 000 mW/m² beroende på frekvens.

Ladda ner diagramdata för Radiofrekventa elektromagnetiska fält i allmän miljö

Skriv ut diagram för Radiofrekventa elektromagnetiska fält i allmän miljö

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/saker-stralmiljo/radiovagor-i-allman-miljo/

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) genomför årligen en kartläggning av människors radiovågsexponering. Detta görs genom att mäta den elektriska fältstyrkan för radiofrekventa elektromagnetiska fält (radiovågor) på allmänna platser. Indikatorn redovisar mätningarna som görs mobilt i en hastighet på cirka 30 km/h på allmän väg i Solna och Sundbyberg. En mottagarantenn sitter på bilens tak på ungefär 2,5 meters höjd. En cirka 18 km lång slinga körs varje år vid ungefär samma tidpunkt. Turen tar cirka en timme.

Mätning av radiovågor i okontrollerad miljö är förknippade med relativt stora osäkerheter. Osäkerheten härrör delvis direkt från själva mätningen och delvis från att exponeringsnivåerna i samhället ser mycket olika ut beroende på tid och plats. Det angivna medelvärdet är ett aritmetiskt medelvärde och medianvärdet är det i storleksordning mittersta värdet i mätserien. Datamängden omfattar ett mättillfälle, dagtid en vardag företrädesvis under hösten. Medianvärdet ger ofta en bra uppskattning av typisk exponering och angivet medelvärde är en bra uppskattning av medelvärdet för en person som rör sig i miljön. Indikatorn uttrycks i milliwatt per kvadratmeter.

De medelnivåer som hittills uppmätts indikerar en något uppåtgående trend men på en nivå som med god marginal underskrider gällande referensvärdesnivåer, de uppmätta medelnivåerna uppgår till cirka en tusendel av gällande referensvärden som är satta för att med marginal skydda mot säkerställda hälsorisker. 

Metod

Det finns ingen mätstandard eller färdig lösning för hur mobila mätningar av den här typen ska göras. SSM:s system baseras på färdiga kommersiella komponenter som mätantenn och spektrumanalysator. Mätsystemets inställningar är en avvägning mellan känslighet, frekvensupplösning och mättid för varje mätpunkt. Mätsystemets mottagarantenn placeras i takboxen på en bil som sedan i långsam hastighet körs samtidigt som mätvärden kontinuerligt samlas in. Mottagarantennen sitter på ca 2,5 meters höjd över marken. Takboxen har designats för att undertrycka reflexer från bilens metallskal.

En mätning tar ungefär en sekund, varav mätvärdesinsamlingen tar 0,4 sekunder och databehandlingen 0,6 sekunder. När bilen körs i 36 km/h fås därför ett värde var 10:e meter. Eftersom den aktiva mättiden är 0,4 sekunder utgör varje enskilt mätvärde ett genomsnitt över en sträcka på upp till 4 meter.

En detaljerad beskrivning av systemets konstruktion och funktion samt osäkerheter hos insamlade mätdata finns i en vetenskaplig artikel i tidskriften Bioelectromagnetics (35:227–230, 2014). 

Fördjupning

Trådlös informationsteknologi använder huvudsakligen radiovågor för att förmedla information. Exempel på sådan teknologi är mobiltelefoni, trådlösa datornätverk samt radio- och TV-broadcasting. I takt med att alltmer data skickas med radiovågsbaserad teknik riskerar etern att bli alltmera fylld med radiovågor. Samtidigt blir tekniken bättre och effektivare ur ett energiperspektiv vilket möjligen innebär att den ökning av exponeringsnivån som kan förväntas med ökad informationsmängd begränsas eller kanske helt uteblir åtminstone under en begränsad tidsperiod. Även om de medelnivåer som hittills detekterats inte kan anses utgöra något miljö- eller hälsoproblem finns flera olika skäl till att SSM behöver bevaka exponeringsnivån samt trender på sikt, exempelvis för framtida epidemiologiska studier, robust riskbedömning samt en välgrundad riskkommunikation till allmänheten.

För att kunna bedöma olika miljöer genomförs också, förutom den årligen återkommande mätningen i Solna/Sundbyberg, mätningar på ett antal nya platser med olika befolkningstäthet i Sverige varje år. Eftersom effekttätheten för radiovågseffekt varierar extremt mycket, både rumsligt och tidsmässigt, är det av yttersta vikt att samla en stor mängd data över stora areor. För att inom givna resurs- och tidsramar kunna genomföra detta har SSM utvecklat ett mätkoncept som baseras på en mätplattform som monteras på ett biltak och som detekterar radiovågornas effekttäthet under rörelse. I låga hastigheter blir det frekvensfel som uppstår på grund av rörelsen helt försumbart. Det angivna medelvärdet är ett aritmetiskt medelvärde och medianvärdet är det i storleksordning mittersta värdet i mätserien. Medianvärdet ger ofta en bra uppskattning av typisk exponering och angivet medelvärde är en bra uppskattning av medelvärdet för en person som rör sig i miljön.

Mätkonceptet möjliggör spektral mätning av allmänhetens utomhusexponering som täcker frekvensområdet 30 MHz till 3 GHz. Detta frekvensområde innefattar de mest signifikanta källorna fram till och med år 2019. Efter år 2019 behöver mätområdet utvidgas till att omfatta även de nya frekvensband som 5G-tekniken kommer att nyttja.

Det finns ingen mätstandard eller färdig lösning för hur mobila mätningar av den här typen ska göras. SSM:s system baseras på färdiga kommersiella komponenter som mätantenn och spektrumanalysator. Dessa är kalibrerade av tillverkaren och SSM har dels genom egna mätningar och dels tillsammans med SP – Sveriges tekniska forskningsinstitut (numera RISE), som är riksmätplats för radiofrekventa fält, verifierat att hela mätsystemet under kontrollerade former ger repeterbara resultat med tillfredställande noggrannhet. Tester har visat att repeterbarheten hos mätmetoden och möjligheten att upptäcka maxvärden, så kallade hotspots, längs den körda sträckan är mycket god.

Mätsystemets inställningar är en avvägning mellan känslighet, frekvensupplösning och mättid för varje mätpunkt. En mätning tar ungefär en sekund, varav mätvärdesinsamlingen tar 0,4 sekunder och databehandlingen 0,6 sekunder. När bilen körs i 36 km/h fås därför ett värde var tionde meter. Eftersom den aktiva mättiden är 0,4 sekunder utgör varje enskilt mätvärde ett genomsnitt över en sträcka på upp till fyra meter.

Enskilda mätvärden är behäftade med relativt stora osäkerheter av flera olika skäl, bland annat kan reflektioner från bilen ge reflektionsinterferens som gör att radiovågssignalen ibland överskattas och ibland underskattas. Dessutom förändras radiovågornas styrka på en plats över tiden. Det kan bland annat bero på variationer i mobilnätens belastning, reflexer från förbipasserande fordon, sporadiska och rörliga sändare som mobiltelefoner eller sändare i andra mobila kommunikationssystem. Dessutom kan pulsade signaler som GSM, Rakel, DECT och WLAN både överskattas och underskattas beroende på om de sände i mätögonblicket.

Med hänsyn till den stora osäkerheten hos enskilda mätvärden och det faktum att värdena varierar med tiden är det inte relevant att utifrån insamlade data försöka uppskatta vilken exponering som gäller på en specifik plats. En annan svårighet med en sådan skattning är att mätvärdena saknar exakt position. Det beror dels på osäkerheten hos de insamlade GPS-koordinaterna som är ungefär tio meter, dels på att tidssynkroniseringen mellan GPS och mätdata kan avvika med upp till 0,5 sekunder (motsvarande upp till fem meter) och dels på att varje mätning utgör ett medelvärde av en sträcka på upp till fyra meter.

Det stora underlaget i en mätserie som helhet gör ändå att medel- och medianvärdena är robusta och beskriver den genomsnittliga exponeringen inom ett geografiskt område väl. För en mätserie med över 1000 enskilda mätvärden förväntas det sanna medelvärdet ligga mellan -50 % till +100 % av de medelvärden som redovisas.

En detaljerad beskrivning av systemets konstruktion och funktion samt osäkerheter hos insamlade mätdata finns i en vetenskaplig artikel i tidskriften Bioelectromagnetics (35:227–230, 2014). 

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Påverkan
Dataleverantör:

Sofie Orvestedt Utredare, Strålsäkerhetsmyndigheten sofie.orvestedt@ssm.se

Ansvarig myndighet för indikatorn Radiovågor i allmän miljö: Strålsäkerhetsmyndigheten