- Start
- Miljömålen
- Säker strålmiljö
- Du är här: Hudcancerfall

Hudcancerfall - malignt melanom och Hudcancerfall - tumör i huden, ej malignt melanom
Antal nya cancerfall per 100 000 invånare
Ladda ner diagramdata för Antal nya cancerfall per 100 000 invånare
Skriv ut diagram för Antal nya cancerfall per 100 000 invånare
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/saker-stralmiljo/hudcancerfall/
Det finns tre huvudsakliga former av hudcancer: malignt melanom i huden, skivepitelcancer och basalcellscancer. Malignt melanom är den mest aggressiva formen och kan sprida sig till andra delar av kroppen. Skivepitelcancer kan också sprida sig, men gör detta mer sällan. Statistik har samlats in i Sverige sedan 1958, då det svenska cancerregistret etablerades. För basalcellscancer, som nästan aldrig sprider sig, finns systematisk årlig statistik först från 2004, när insamlingen av data för denna cancerform började ske mer strukturerat. Ökningen av alla former av hudcancer har varit markant sedan 1980-talet.
För att följa hudcancerutvecklingen i befolkningen används indikatorn Malignt melanom i huden och Hudcancerfall – ej malignt melanom. Den senare utgörs nästan uteslutande av skivepitelcancer. Enligt preciseringen om ultraviolett (UV) strålning ska antalet fall av hudcancer vara lägre än år 2000. Om nuvarande trend håller i sig kommer målet inte att kunna nås till uppföljningsåret 2030. Antalet fall av malignt melanom och övrig hudcancer fortsätter att öka (se figur). Under 2023 var det årliga antalet fall av malignt melanom nästan tre gånger så högt som år 2000. Antalet fall av övrig hudcancer var tre gånger så högt som år 2000 för män och 4 gånger så högt som år 2000 för kvinnor. Trots att hudcancerfallen fortfarande ökar totalt sett årligen, så syns en minskning av ökningstakten för främst malignt melanom under de senaste åren, och till och med en minskning i åldersgruppen yngre än 49 år.
Antalet personer som dör till följd av hudcancer har också ökat, men i mindre omfattning tack vare förbättrade screening- och behandlingsmetoder. Basalcellscancer drabbar drygt 50 000 personer om året. Denna cancerform bildar inte metastaser, men uppstår ofta i ansiktet och kan innebära problem genom att vävnad förstörs, vilket medför lidande för de drabbade.
Den ökade förekomsten av hudcancer under de senaste decennierna speglar en ökad exponering för UV-strålning historiskt i befolkningen. Det kan delvis förklaras av otillräckligt solskydd, fler solresor och användning av solarium. Eftersom det finns en fördröjning mellan exponering och insjuknande kan dagens höga incidens återspegla UV-strålning som människor utsattes för flera decennier tidigare. Fördröjningen gör det svårt att förutsäga hur hudcancerincidens kommer att utvecklas i framtiden. Att sprida kunskap om hur man skyddar sig är av fortsatt stor betydelse, och förväntas bidra till att ökningen av hudcancerincidens bromsas.
Överexponering för UV-strålning är den främsta riskfaktorn för de tre vanliga hudcancerformerna, följt av individuell känslighet, där medfödd pigmentering spelar en central roll. Personer med mindre pigment har ljusare hud, och är därmed mer känsliga. Ytterligare faktorer som kan påverka risken är vissa sjukdomstillstånd, användning av specifika mediciner och medicintekniska produkter, kost samt miljöfaktorer. Både sammanlagd exponering och att bränna sig i solen upprepade gånger har betydelse för utveckling av hudcancer. Sammanlagd exponering har en stark koppling till skivepitelcancer. Denna form drabbar högexponerade utomhusarbetare i större utsträckning än andra. Det finns en stark koppling mellan att bränna sig ofta, särskilt under barn- och ungdomsåren, och att drabbas av malignt melanom. Att sprida kunskap om hur man skyddar sig är av fortsatt av stor betydelse.
Metod
Statistik för hudcancer är hämtat från Socialstyrelsens statistikdatabaser - Statistik om cancer.
Cancerregistret regleras av lagen (1998:543) om hälsodataregister med tillhörande förordningar. Av lagen framgår att uppgifter i registren får användas för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård samt för forskning och epidemiologiska undersökningar.
Sjukdomsförekomsten redovisas i ett mått som kallas incidens, eller insjuknande, och anger hur många nya fall av en sjukdom som inträffar hos en befolkning. Detta anges som antalet fall per 100 000 personer och år. Eftersom en och samma person kan ha flera tumörer och varje tumör räknas som ett fall kan antalet diagnostiserade fall vara större än antalet personer som har insjuknat.
Ju äldre en person blir, desto större är risken för att hen drabbas av cancer. När befolkningens medellivslängd ökar ger det därför utslag i statistiken. För att kunna göra en rättvisande jämförelse av cancerförekomst över tid måste hänsyn tas till strukturella förändringar i befolkningen. Av denna anledning brukar insjuknande- och dödlighetssiffror redovisas så att man tar hänsyn till åldersförändringarna i befolkningen; man ”viktar” dem mot befolkningens åldersfördelning vid en viss tidpunkt så att siffrorna blir jämförbara över tid. För denna indikator används åldersfördelningen i Sveriges befolkning år 2000 vid åldersstandardiseringen.
Fördjupning
Solexponering, främst under barnåren, och om man bränt sig ofta, anses ge ökad risk för malignt melanom senare i livet, men risken ökar även med sammanlagd exponering. Man har även påvisat ett samband mellan solarieanvändning och malignt melanom. Risken för melanom liksom för annan hudcancer beror på hur känslig huden är för UV-strålning. Till exempel är personer med ljus hy känsligare och personer med många eller stora bruna prickar (melanocytära nevi) löper större risk att drabbas av melanom än de med få, små prickar. Levnadsvanor och attityder till att vara solbrun spelar en avgörande roll för risken att få hudcancer, eftersom det påverkar individens beteende och exponering. Jämfört med andra europeiska länder är antalet fall av hudcancer högt i Sverige.
Med "hudcancer, ej malignt melanom" avses framför allt skivepitelcancer. Till skillnad från malignt melanom som är ungefär lika vanligt hos både män och kvinnor är skivepitelcancer vanligare hos män. Skivepitelcancer uppkommer oftast i ansiktet eller på översidan av händerna. Sjukdomen sprider sig inte lika ofta som melanom och dödligheten är låg. Skivepitelcancer har ett tydligt samband med sammanlagd exponering för UV-strålning. Risken att få skivepitelcancer ökar med stigande ålder. Solarieanvändning ger en förhöjd risk även för skivepitelcancer.
Antalet nya hudcancerfall skiljer sig mycket åt mellan olika län. UV-strålningens intensitet avtar ju längre norrut man kommer. Det förekommer i regel färre fall i norra Sverige än i södra, vilket beror på att befolkningens exponering generellt minskar ju längre norrut man kommer. Man har också visat att exponeringen i kustlän tenderar att vara större. På vissa håll i Sverige ökar UV-strålningen, troligen främst beroende på minskad molnighet. Vid SMHI i Norrköping har man mätt UV-strålningen sedan början av 1980-talet och instrålningen där har sedan dess ökat med 7 procent. Det är dock inte säkerställt att instrålningen har ökat på samma sätt över hela landet.
Utvecklingen av hudcancer för varje län går att följa från år 1970 i Socialstyrelsen statistikdatabaser. Sedan 2004 sker också en inrapportering av basalcellscancer.
Antal fall har ökat markant de senaste decennierna men prognosen för cancerpatienter i Sverige har utvecklats i positiv riktning sedan början på 1970-talet. Den relativa 5-årsöverlevnaden för malignt melanom är 96 procent för kvinnor och 94 procent för män. Skivepitelcancer har i regel mycket god prognos. Den relativa 5-årsöverlevnaden är 97 procent för kvinnor och 92 procent för män. Många faktorer påverkar utvecklingen av överlevnad. Förbättrad behandling förlänger överlevnaden för patienterna men statistiken påverkas även av nya metoder beträffande diagnostik och screeningverksamhet. Förklaringen till den förbättrade prognosen är att allt fler fall upptäcks tidigt då tumören är tunn och patienten kan botas med operation.
På Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats finns information och råd om sol och UV-strålning.
Om data
Ansvarig myndighet för indikatorn Hudcancerfall: Strålsäkerhetsmyndigheten