Vattenskyddsområden för grundvattentäkter och ytvattentäkter i Jämtlands län

Antal kommunala yt- och grundvattentäkter

Antal kommunala yt- och grundvattentäkter med respektive utan vattenskyddsområde.

Ladda ner diagramdata för Antal kommunala yt- och grundvattentäkter

Skriv ut diagram för Antal kommunala yt- och grundvattentäkter

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/vattenskyddsomraden/jamtlands-lan/

Grundvattentillgångar som är viktiga för vattenförsörjningen behöver skyddas. Alla allmänna vattentäkter och övriga större vattentäkter bör därför ha vattenskyddsområde. Syftet med vattenskyddsområden är att skydda vattentillgångarna mot verksamheter som kan påverka vattnets kvalitet och kvantitet negativt. Det görs till exempel genom restriktioner i markanvändning och i användning av kemiska bekämpningsmedel inom skyddsområdet. För att ytterligare försäkra sig om skydd av vattentäkterna behöver riskinventeringar utföras och beredskapsplaner upprättas.

Fler vattenskyddsområden behövs

Indikatorn visar hur många av både yt- och grundvattentäkter i länet som har skydd och som saknar skydd. Stapeldiagrammet visar att av de 133 allmänna vattentäkter som rapporterats in från Jämtlands län till Vattentäktsarkivet saknar mer än hälften vattenskyddsområde. De vattentäkter som har ett skyddsområde i länet står för cirka 87 procent av vattenuttaget. Rapporteringen till Vattentäktsarkivet är dock inte heltäckande vilket innebär att det i dagsläget finns något fler beslutade vattenskyddsområden i länet än vad som anges i Vattentäktsarkivet.

Många äldre vattenskyddsområden har skyddsföreskrifter som inte ger tillräckligt starkt skydd. Många har också för liten utbredning. Äldre beslut behöver gås igenom och vid behov uppdateras. De senare åren har fler nya vattenskyddsområden upprättats. Det är viktigt att arbetet med att inrätta vattenskyddsområden och att se över äldre skyddsområden även fortsättningsvis prioriteras. Tillsyn av efterlevnaden av skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden är väsentlig och prioriteras därför nu av Länsstyrelsen.

 

 

Metod

Se nationell metodtext.

Fördjupning

Se nationell fördjupningstext.

 

 

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Respons (åtgärder)

Anna-Klara Elenström SGU anna-klara.elenstrom@sgu.se

Ansvarig myndighet för indikatorn Vattenskyddsområden : Sveriges geologiska undersökning