Vattenskyddsområden för grundvattentäkter och ytvattentäkter

Antal kommunala yt- och grundvattentäkter

Antal kommunala yt- och grundvattentäkter med respektive utan vattenskyddsområde.

Ladda ner diagramdata för Antal kommunala yt- och grundvattentäkter

Skriv ut diagram för Antal kommunala yt- och grundvattentäkter

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/vattenskyddsomraden/

Vattenskyddsområden

Andel vattenuttag från vattentäkter med skyddsområde. Gäller kommunala vattentäkter som rapporterats in till SGU.

Ladda ner karta för Vattenskyddsområden

Skriv ut diagram för Vattenskyddsområden

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/vattenskyddsomraden/

Inrättandet av vattenskyddsområden går långsamt framåt. För att skydda dricksvattenresurser som är av betydelse för vattenförsörjningen nu och i framtiden är det viktigt att inrätta vattenskyddsområden. Alla allmänna vattentäkter och övriga större vattentäkter bör ha vattenskyddsområde.

Inrättandet av vattenskyddsområden går långsamt framåt

För att skydda dricksvattenresurser som är av betydelse för vattenförsörjningen nu och i framtiden är det viktigt att inrätta vattenskyddsområden. Alla allmänna vattentäkter och övriga större vattentäkter bör ha vattenskyddsområde.

Vattenskyddsområden ger ett bra skydd mot förorening från stationära verksamheter och markanvändning men fungerar sämre när det gäller akuta föroreningsutsläpp. Riskinventeringar bör därför utföras och beredskapsplaner upprättas.

Uppgifter om kommunala vattentäkter rapporteras av kommunerna till SGUs Vattentäktsarkiv. Under 2012-13 har en genomgång av inrapporterade data genomförts vilket har gett en del förändringar i databasen. Av de 1 885 kommunala vattentäkterna saknar cirka 30 procent vattenskyddsområde. Många vattenskyddsområden är gamla. Nästan hälften är äldre än 25 år.

Arbetet med att inrätta vattenskyddsområden och att se över gamla vattenskyddsområden behöver prioriteras.

Metod

Indikatorpresentationer bygger på information från SGUs Vattentäktsarkiv. Insamlingen av data startade i december 2002. Kommunerna matar via ett webformulär in information om allmänna vattentäkter, såväl grund- som ytvattentäkter, samt uppgifter om vilka vattenverk och distributionsområden vattentäkterna är knutna till. Den efterfrågade informationen som rör vattentäkterna är i huvudsak: vattentäkternas läge, uttagsmängder, tillstånd för uttag och uppgifter om skydd. För grundvattentäkterna ingår även uppgifter om de hydrogeologiska förhållandena vid uttagspunkten, vattenprovtagning, konstgjord infiltration samt några bedömningsfrågor.

Indikatorpresentationen bygger på uppgifter från kommuner som lagrat in data. I december 2017 finns uppgifter från 257 kommuner med allmänna vattentäkter. För cirka 20 kommuner uppges att egna allmänna vattentäkter saknas.

Eftersom uppgifterna för många vattentäkter matades in under 2003 och 2004 kan vattenskyddsområden som inrättats senare saknas och det är också möjligt att uppgift om att vattenskyddsområdet reviderats saknas. Alla kommuner har möjlighet att fortlöpande uppdatera lämnade uppgifter men denna möjlighet har inte alltid utnyttjats. Under 2012-13 har därför en genomgång av vattentäktsinformationen genomförts. Vid denna framkom bland annat att 70 vattentäkter i databasen hade lagts ned och att en hel del vattenskyddsområden har tillkommit eller uppdaterats. I indikatorpresentationen har de nya uppgifterna inarbetats vilket kan ses som ett litet hopp i diagrammet.

Diagrammet visar antalet vattentäkter med respektive utan vattenskyddsområde fr o m 2008. För perioden 2002-2007 så var det många vattentäkter som ännu inte hade inrapporterats till Vattentäktsarkivet varför denna period inte redovisas.

Kartan visar länsvis andelen av de uttagna vattenmängderna som kommer från vattentäkter med vattenskyddsområde i fem intervall; <50 procent, 50-75 procent, 75-90 procent, 90-95 procent och >95 procent.

Fördjupning

Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet anger:

”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.”

I den första preciseringen till miljökvalitetsmålet klargörs:

Grundvattnets kvalitet

Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning.

För miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag finns följande precisering:

Ytvattentäkters kvalitet

Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet.

Inrättande av vattenskyddsområden är viktigt för att skydda såväl grundvatten- som ytvattenresurser som är av betydelse för vattenförsörjningen nu och i framtiden.

Det är inte bara viktigt att inrätta vattenskyddsområdet med föreskrifter utan även att genom tillsyn kontrollera efterlevnaden av föreskrifterna. Tillsynen är idag ofta obefintlig och bör förbättras. Även kännedomen om och uppdatering av vattenskyddsområden och föreskrifter behöver förbättras. För att få förståelse hos allmänheten och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet är information en mycket viktig aspekt. Därför bör skyddsområdet skyltas upp.

Det är även av stor vikt att vattentäkter skyddas mot olika former av akut förorening till exempel vid olyckor. Enligt svaren till Vattentäktsarkivet har riskinventering utförts vid 44 procent av vattentäkterna och för 42 procent finns en utarbetad beredskapsplan att följa i händelse av att olyckor inträffar som kan påverka vattentäkten. Erfarenheter från de olyckor som inträffat visar att saneringskostnaderna kan bli mycket höga. Det är därför både kostnadseffektivt och viktigt ur miljösynpunkt att vidtaga förebyggande skyddsåtgärder för att inte behöva åtgärda akuta skador på värdefulla dricksvattentillgångar.

Beslut om att inrätta vattenskyddsområden kan fattas antingen av kommunen eller länsstyrelsen. Hur vattenskyddsområden bör utformas och vilka föreskrifter som bör gälla finns angivet i allmänna råd om vattenskyddsområden (till 7 kap. 21, 22 och 25 §§ miljöbalken) som Naturvårdsverket tog fram 2003 (NFS 2003:16. För att underlätta arbetet med att inrätta vattenskyddsområden har Naturvårdsverket tagit fram en handbok; Handbok om vattenskyddsområde. (Handbok 2010:5) som bl.a. tar upp hur vattenskyddsområdet bör avgränsas och föreskrifter utformas. Naturvårdsverkets ansvar inom området är numera överfört till Havs- och vattenmyndigheten.

Grundvattentäkter:

Av 1 701 kommunala grundvattentäkter har 1 211 grundvattentäkter (71 procent) fastställt skyddsområde. Av grundvattentäkterna saknar 490 (29 procent) vattenskyddsområde.

De största grundvattentäkterna i varje län har emellertid oftast skydd vilket framgår av att cirka 93,5 procent av uttagen mängd grundvatten görs från vattentäkter där vattenskyddsområde finns. Vid grundvattentäkter med vattenskyddsområde produceras 1 248 000 m3/dygn varav 659 000 m3/dygn med konstgjord grundvattenbildning. Vid grundvattentäkter utan vattenskyddsområde produceras 87 000 m3/dygn varav 29 000 m3/dygn med konstgjord grundvattenbildning.

Ytvattentäkter:

Av de kommunala ytvattentäkterna har endast 102 av 184 vattenskyddsområde (55 procent) men vid dessa görs ca 83 procent av vattenuttagen. Vid ytvattentäkter med vattenskyddsområden produceras 1 280 000 m3/dygn medan vid ytvattentäkter utan vattenskyddsområde är produktionen 270 000 m3/dygn.

Observera att alla uppgifter bygger på vad kommunerna hittills rapporterat in till SGUs databas Vattentäktsarkivet (tidigare kallad DGV; se metodbeskrivning).

Det är stor skillnad mellan länen, se karta.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Respons (åtgärder)

Kontakt för indikatorn

Lena Maxe lena.maxe@sgu.se 08-54521509

Ansvarig myndighet för indikatorn Vattenskyddsområden : Sveriges geologiska undersökning