1. Hem
  2. Miljömålen
  3. Grundvatten av god kvalitet
  4. Du är här: Naturgrusanvändning

Levererad mängd naturgrus, krossberg och morän från tillståndsgivna täkter

Naturgrusanvändning - krossberg, morän och naturgrus

Naturgrus är en ändlig resurs med stor betydelse för vattenförsörjningen. Leveranserna av naturgrus från tillståndsgivna täkter minskar i Sverige, men inte tillräckligt fort.

Ladda ner diagramdata för Naturgrusanvändning - krossberg, morän och naturgrus

Skriv ut diagram för Naturgrusanvändning - krossberg, morän och naturgrus

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/grusanvandning/

Användningsområden för naturgrus

Det totala uttaget av naturgrus fördelat på olika användningsområden. Naturgrus används alltmer sällan för okvalificerade ändamål men naturgrusuttaget minskas ytterligare genom att krossat berg eller återvunnet material används i större utsträckning.

Ladda ner diagramdata för Användningsområden för naturgrus

Skriv ut diagram för Användningsområden för naturgrus

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/grusanvandning/

Naturgrusanvändning i 1000 ton år 2018

Det totala uttaget av naturgrus fördelat på olika användningsområden länsvis under 2018. Naturgrus används alltmer sällan för okvalificerade ändamål men naturgrusuttaget minskas ytterligare genom att krossat berg eller återvunnet material används i större utsträckning.

Ladda ner diagramdata för Naturgrusanvändning i 1000 ton år 2018

Skriv ut diagram för Naturgrusanvändning i 1000 ton år 2018

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/grusanvandning/

Grusanvändning

Andel naturgrus i procent av totalt utlevererad mängd naturgrus, morän och krossberg från tillståndsgivna täkter.

Ladda ner karta för Grusanvändning

Skriv ut diagram för Grusanvändning

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/grusanvandning/

Naturgrusuttag avtar för långsamt

Naturgrus är en ändlig resurs. Åsar och andra isälvsavlagringar har stor betydelse som dricksvattenresurs och för rening av ytvatten genom konstgjord infiltration. Ofta har naturgrusformationer stora natur- och kulturvärden. De berikar också landskapet och är värdefulla för friluftslivet. Uttag av naturgrus bör därför minimeras och ersättas med återanvänt material, krossberg och morän. I Sverige bröts 2016 den lägsta mängden naturgrus någonsin: 9,6 miljoner ton och uttaget av naturgrus har stabiliserat sig runt 10 miljoner ton per år. Utvecklingen för naturgrusuttaget har länge varit positiv och minskar framför allt som andel av de totala uttagen av ballastmaterial. Merparten av naturgruset används numera som betongballast. För att ta nästa steg i minskad användning av naturgrus behövs en kunskaps- och teknikutveckling på bred bas. Det gäller att bryta tradition och invanda mönster för producenter av ballastmaterial, betongindustri, beställare och andra grupper.

Metod

Data har levererats av SGU, Sveriges geologiska undersökning, och publiceras i en årlig rapport från SGU: Grus, sand och krossberg. Produktion och tillgångar. Rapporten innehåller en samlad statistik över landets produktion av grus, sand och krossberg och bygger på av länsstyrelserna insamlade uppgifter om produktion från täkt- och stenkrossverksamheter. Statistiken från 2011 bygger på inrapporterade uppgifter om produktion från tillståndspliktiga täkter i SMP (Svenska Miljörapporteringsportalen). Dock saknas uppgifter om fristående stenkrossverksamhet i den nya statistiken vilket påverkar beräkningen av andelen naturgrus. I 2011-års statistik kan därför andelen naturgrus uppfattas som högre än föregående år i de län där fristående krossverksamhet (entreprenadberg) utgör en stor del av det totala uttaget av bergmaterial. Detta är särskilt tydligt i Stockholms län. Hur återvunnet material skall definieras är inte helt klart och statistik för det kan inte ännu redovisas.

Fördjupning

Läs mer om "hållbar materialförsörjning på SGU:s webbplats (http://www.sgu.se/samhallsplanering/bergmaterial-for-byggande/hallbar-materialforsorjning/)

Rapport: Ersättningsmaterial för naturgrus – kunskapssammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus. SGU-rapport 2011:10

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Drivkraft
Dataleverantör:
Sveriges geologiska undersökning, SGU

Ansvarig myndighet för indikatorn Naturgrusanvändning: Boverket