Indikatorpresentationer bygger på information från SGUs Vattentäktsarkiv, som är nedlagt tills vidare. Insamlingen av data startade i december 2002. Kommunerna raporterade in information om allmänna vattentäkter, såväl grund- som ytvattentäkter, samt uppgifter om vilka vattenverk och distributionsområden som var knutna till vattentäkterna. Inrapporterad information berörde vattentäkters läge, uttagsmängder, tillstånd för uttag och uppgifter om skydd. För grundvattentäkter rapporterades även uppgifter in om de hydrogeologiska förhållandena vid uttagspunkten, vattenprovtagning, konstgjord infiltration samt några bedömningsfrågor.

Indikatorpresentationen bygger på de uppgifter som kommunerna rapporterade in till Vattentäktsarkivet innan nedläggningen i december 2024. Då fanns uppgifter från 260 kommuner med allmänna vattentäkter. För cirka 20 kommuner angavs att egna allmänna vattentäkter saknades.

Uppgifterna för många vattentäkter matades in under 2003 och 2004 och därför kunde informationn om nyare eller reviderade vattenskyddsområden saknas i Vattentäktsarkivet. Under 2012-13 genomfördes därför en genomgång av vattentäktsinformationen. Vid denna framkom bland annat att 70 vattentäkter i databasen hade lagts ned och att en hel del vattenskyddsområden hade tillkommit eller uppdaterats. I indikatorpresentationen har de nya uppgifterna inarbetats vilket kan ses som ett litet hopp i diagrammet. Från och med januari 2021 gjordes även en jämförelse mellan uppgifter i Vattentäktsarkivet och vattenskyddsområden inrapporterade till Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur från 2014 och framåt. Om vattenskyddsområden påträffades i Skyddad natur som saknades för vattentäkter i Vattentäktsarkivet lades dessa till i underlaget.

Diagrammet visar antalet vattentäkter med respektive utan vattenskyddsområde fr o m 2008. För perioden 2002-2007 så var det många vattentäkter som ännu inte hade inrapporterats till Vattentäktsarkivet varför denna period inte redovisas.

Kartan visar länsvis andelen av de uttagna vattenmängderna som kommer från vattentäkter med vattenskyddsområde i sex intervall; <50 procent, 50-70 procent, 70-80 procent, 80-90 procent, 90-95 procent och >95 procent.

Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet anger:

”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag". Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

I den första preciseringen till miljökvalitetsmålet klargörs:

Grundvattnets kvalitet

Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning.

För miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag finns följande precisering:

Ytvattentäkters kvalitet

Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet.

Inrättande av vattenskyddsområden är viktigt för att skydda såväl grundvatten- som ytvattenresurser som är av betydelse för vattenförsörjningen nu och i framtiden.

Det är inte bara viktigt att inrätta vattenskyddsområdet med föreskrifter utan även att genom tillsyn kontrollera efterlevnaden av föreskrifterna. Under 2024-2025 genomfördes ett projekt för att förbättra arbetet med tillsyn av vattenskyddsområden på länsstyrelserna. För att få förståelse hos allmänheten och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet är information en mycket viktig aspekt. Därför bör skyddsområdet skyltas upp.

Det är även av stor vikt att vattentäkter skyddas mot olika former av akut förorening till exempel vid olyckor. Beredskapsplanen ska följas i händelse av att olyckor inträffar som kan påverka vattentäkten. Erfarenheter från de olyckor som inträffat visar att saneringskostnaderna kan bli mycket höga. Det är därför både kostnadseffektivt och viktigt ur miljösynpunkt att vidtaga förebyggande skyddsåtgärder för att inte behöva åtgärda akuta skador på värdefulla dricksvattentillgångar.

Beslut om att inrätta vattenskyddsområden kan fattas antingen av kommunen eller länsstyrelsen. Hur vattenskyddsområden bör utformas och vilka föreskrifter som bör gälla finns angivet i Havs- och vattenmyndighetens Vägledning om inrättande och förvaltning av vattenskyddsområden (Rapport 2021:4). Många vattenskyddsområden har dock utformats enligt Naturvårdsverkets Handbok om vattenskyddsområde (Handbok 2010:5) och tidigare vägledning (NFS 2003:16). 

Grundvattentäkter:

Av 1 686 kommunala grundvattentäkter har 1 272 grundvattentäkter (75 procent) fastställt skyddsområde. Av grundvattentäkterna saknar 414 (25 procent) vattenskyddsområde.

De största grundvattentäkterna i varje län har emellertid oftast skydd vilket framgår av att cirka 96,7 procent av uttagen mängd grundvatten görs från vattentäkter där vattenskyddsområde finns. 

Ytvattentäkter:

Av de kommunala ytvattentäkterna har endast 114 av 183 vattenskyddsområde (62 procent) men vid dessa görs ca 85,3 procent av vattenuttagen. 

Observera att alla uppgifter bygger på vad kommunerna rapporterade in till SGUs databas Vattentäktsarkivet fram till december 2024.