Indikatorpresentationer bygger på information från SGUs Vattentäktsarkiv. Insamlingen av data startade i december 2002. Kommunerna matar via ett webformulär in information om allmänna vattentäkter, såväl grund- som ytvattentäkter, samt uppgifter om vilka vattenverk och distributionsområden vattentäkterna är knutna till. Den efterfrågade informationen som rör vattentäkterna är i huvudsak: vattentäkternas läge, uttagsmängder, tillstånd för uttag och uppgifter om skydd. För grundvattentäkterna ingår även uppgifter om de hydrogeologiska förhållandena vid uttagspunkten, vattenprovtagning, konstgjord infiltration samt några bedömningsfrågor.

Indikatorpresentationen bygger på uppgifter från kommuner som lagrat in data. I februari 2024 finns uppgifter från 260 kommuner med allmänna vattentäkter. För cirka 20 kommuner uppges att egna allmänna vattentäkter saknas.

Eftersom uppgifterna för många vattentäkter matades in under 2003 och 2004 kan vattenskyddsområden som inrättats senare saknas och det är också möjligt att uppgift om att vattenskyddsområdet reviderats saknas. Alla kommuner har möjlighet att fortlöpande uppdatera lämnade uppgifter men denna möjlighet har inte alltid utnyttjats. Under 2012-13 genomfördes därför en genomgång av vattentäktsinformationen. Vid denna framkom bland annat att 70 vattentäkter i databasen hade lagts ned och att en hel del vattenskyddsområden hade tillkommit eller uppdaterats. I indikatorpresentationen har de nya uppgifterna inarbetats vilket kan ses som ett litet hopp i diagrammet. I januari 2021 gjordes även en jämförelse mellan uppgifter i Vattentäktsarkivet och vattenskyddsområden inrapporterade till Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur mellan 2014 och 2020. Denna procedur upprepades även under 2022-2024. Om vattenskyddsområden påträffades i Skyddad natur som saknades för vattentäkter i Vattentäktsarkivet lades dessa till i underlaget.

Diagrammet visar antalet vattentäkter med respektive utan vattenskyddsområde fr o m 2008. För perioden 2002-2007 så var det många vattentäkter som ännu inte hade inrapporterats till Vattentäktsarkivet varför denna period inte redovisas.

Kartan visar länsvis andelen av de uttagna vattenmängderna som kommer från vattentäkter med vattenskyddsområde i sex intervall; <50 procent, 50-70 procent, 70-80 procent, 80-90 procent, 90-95 procent och >95 procent.

Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet anger:

”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.”

I den första preciseringen till miljökvalitetsmålet klargörs:

Grundvattnets kvalitet

Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning.

För miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag finns följande precisering:

Ytvattentäkters kvalitet

Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet.

Inrättande av vattenskyddsområden är viktigt för att skydda såväl grundvatten- som ytvattenresurser som är av betydelse för vattenförsörjningen nu och i framtiden.

Det är inte bara viktigt att inrätta vattenskyddsområdet med föreskrifter utan även att genom tillsyn kontrollera efterlevnaden av föreskrifterna. Tillsynen är idag ofta obefintlig och bör förbättras. Även kännedomen om och uppdatering av vattenskyddsområden och föreskrifter behöver förbättras. De senaste åren har dock några länsstyrelser påbörjat tillsyn. För att få förståelse hos allmänheten och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet är information en mycket viktig aspekt. Därför bör skyddsområdet skyltas upp.

Det är även av stor vikt att vattentäkter skyddas mot olika former av akut förorening till exempel vid olyckor. Enligt svaren till Vattentäktsarkivet har riskinventering utförts respektive beredskapsplan tagits fram vid knappt hälften av vattentäkterna. Beredskapsplanen ska följas i händelse av att olyckor inträffar som kan påverka vattentäkten. Erfarenheter från de olyckor som inträffat visar att saneringskostnaderna kan bli mycket höga. Det är därför både kostnadseffektivt och viktigt ur miljösynpunkt att vidtaga förebyggande skyddsåtgärder för att inte behöva åtgärda akuta skador på värdefulla dricksvattentillgångar.

Beslut om att inrätta vattenskyddsområden kan fattas antingen av kommunen eller länsstyrelsen. Hur vattenskyddsområden bör utformas och vilka föreskrifter som bör gälla finns angivet i Havs- och vattenmyndighetens nya Vägledning om inrättande och förvaltning av vattenskyddsområden (Rapport 2021:4). Befintliga vattenskyddsområden har dock utformats enligt Naturvårdsverkets Handbok om vattenskyddsområde (Handbok 2010:5) och tidigare vägledning (NFS 2003:16). 

Grundvattentäkter:

Av 1 686 kommunala grundvattentäkter har 1 259 grundvattentäkter (75 procent) fastställt skyddsområde. Av grundvattentäkterna saknar 427 (25 procent) vattenskyddsområde.

De största grundvattentäkterna i varje län har emellertid oftast skydd vilket framgår av att cirka 95,6 procent av uttagen mängd grundvatten görs från vattentäkter där vattenskyddsområde finns. Vid grundvattentäkter med vattenskyddsområde produceras 1 250 000 m³/dygn varav 655 000 m³/dygn med konstgjord grundvattenbildning. Vid grundvattentäkter utan vattenskyddsområde produceras 57 000 m³/dygn varav 26 000 m³/dygn med konstgjord grundvattenbildning.

Ytvattentäkter:

Av de kommunala ytvattentäkterna har endast 113 av 183 vattenskyddsområde (62 procent) men vid dessa görs ca 85 procent av vattenuttagen. Vid ytvattentäkter med vattenskyddsområden produceras 1 320 000 m³/dygn medan vid ytvattentäkter utan vattenskyddsområde är produktionen 231 000 m³/dygn.

Observera att alla uppgifter bygger på vad kommunerna hittills rapporterat in till SGUs databas Vattentäktsarkivet.

Det är stor skillnad mellan länen, se karta.