Grundvattenkvalitet för dricksvatten, enskild vattenförsörjning i Västernorrlands län

Vattenkvalitet bedömning mikrobiologi

Enskilda brunnar - mikrobiologiska parametrar 2007-2019

Ladda ner diagramdata för Vattenkvalitet bedömning mikrobiologi

Skriv ut diagram för Vattenkvalitet bedömning mikrobiologi

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/enskilda-brunnars-vattenkvalitet/vasternorrlands-lan/

Vattenkvalitet bedömning kemi

Ladda ner diagramdata för Vattenkvalitet bedömning kemi

Skriv ut diagram för Vattenkvalitet bedömning kemi

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/enskilda-brunnars-vattenkvalitet/vasternorrlands-lan/

Cirka 1,2 miljoner permanentboende och ungefär lika många fritidsboende är beroende av enskild vattenförsörjning. Därför är det viktigt att grundvattnet (råvattnet) som tas upp ur brunnen har så bra kvalitet som möjligt. Behovet av rening och skötsel av filter blir dessutom liten om råvattnet har bra kvalitet. Mänsklig påverkan som till exempel genom närhet till avlopp, jordbruk och vägar samt naturlig påverkan av geologin och saltvatteninträngning påverkar vattenkvaliteten och därför exponeringen av dem som dricker av vattnet.

Kvalitetsproblem i enskilda brunnar

I Västernorrlands län är ungefär 17 procent av befolkningen beroende av vattenförsörjning från egen brunn. Mänsklig påverkan på vattenkvaliteten kan komma från till exempel närhet till avlopp, jordbruk och vägar. Det kan också finnas en naturlig påverkan beroende av geologin och saltvatteninträngning. Brunnens utförande spelar också stor roll för vattenkvaliteten. Grävda brunnar är betydligt mer utsatta för mikrobiologisk förorening än bergborrade brunnar.

Vattenanalyser från enskilda brunnar i Västernorrlands län under perioden 2015-2019 visar att hela 32,4 procent av brunnarna är så påverkade av bakterier att vattnet bedöms vara tjänligt med anmärkning (27,1 procent) eller är otjänligt (5,3 procent). Andelen brunnar med tjänligt vatten har dock ökat jämfört med perioden 2011-2015. Vad gäller den kemiska vattenkvaliteten (2015-2019) så har 9,7 procent av brunnarna vatten bedömts vara otjänligt medan 69,5 procent får anmärkning. Vanliga kemiproblem verkar vara höga järn- och arsenikhalter, och i bergborrade brunnar även höga fluoridhalter från berggrunden. Det förekommer också problem med höga färgtal, grumling och lågt pH-värde. Eftersom det är ett relativt litet antal brunnar som ingår i sammanställningen (totalt 607 brunnar under perioden 2007-2019) så är osäkerheten stor. Det kan även finnas problem med ämnen som inte är analyserade.

Metod

Se nationell metodtext

Fördjupning

Se nationell fördjupningstext

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Status (tillstånd)

Lena Maxe lena.maxe@sgu.se 08-54521509

Ansvarig myndighet för indikatorn Enskilda brunnars vattenkvalitet: Sveriges geologiska undersökning