Utvärdering av råvattenanalyser från enskilda vattentäkter sker med hjälp av Livsmedelsverkets dricksvattenkriterier. SGU samlar in analysresultat från privatpersoners vattenprover genom två stora vattenlaboratorier, när brunnsägarna ger tillstånd till detta. Vid enskild vattenförsörjning används ofta grundvatten direkt, utan vattenrening. Det kan inte uteslutas att provtagning framför allt utförs vid misstanke om problem, det vill säga att det kan finnas en överrepresentation av grundvatten med sämre vattenkvalitet. Det är dock också vanligt att prov tas vid ägarbyte av fastighet eller för allmän kvalitetskontroll. 

Eftersom indikatorn riktas mot kvaliteten på grundvattnet i sig, exkluderas analyser där det uppgetts att vattnet gått igenom vattenreningssteg. Totalt har drygt 95 000 vattenprover ingått i underlaget, varav drygt 50 000 har haft tillräckligt omfattande parameteromfång för klassning av kemisk och mikrobiologisk tjänlighet. Majoriteten av vattenproverna kommer från unika brunnar som endast provtagits en gång, men inom datamängden förekommer också brunnar som provtagits två eller fler gånger.

Indikatorn ger en bedömning av grundvattnets kvalitet genom jämförelse med riktvärdena för enskild dricksvattenförsörjning. Den parameter som får den sämsta klassningen fäller avgörandet. Det räcker alltså att en parameter överskrider riktvärdet för otjänligt, för att vattnet ska anses vara otjänligt som dricksvatten. Under fördjupningsdelen redovisas statistik kring hur ofta olika parametrar orsakar överskridanden.

De allra flesta parametrar som ingår i Livsmedelsverkets riktvärden för enskild vattenförsörjning [1] beaktas i indikatorn. Parametrar som inte inkluderats är organiska syntetiska föroreningar som bekämpningsmedel och PFAS, och ett antal andra ämnen för vilka det finns få analyser. Inte heller bedömningen av lukt och smak har inkluderats.

Indikatorn beaktar totalt 32 parametrar uppdelade på fyra parametergrupper; kväveparametrar, metallparametrar, allmänna parametrar och mikrobiologiska parametrar. Analyser omfattar inte alltid alla dessa parametrar. Om endast någon eller ett fåtal parametrar analyserats blir bedömningen av vattnets tjänlighet mer osäker, likaså om enbart kemisk eller enbart mikrobiologisk analys har utförts. För att vattenanalysen ska inkluderas i indikatorn krävs därför att några parametrar inom samtliga parametergrupper har analyserats. För kvävegruppen och den mikrobiologiska gruppen krävs att minst två av tre parametrar analyserats, för metallgruppen krävs att minst fyra av nio parametrar analyserats, och för den allmänna gruppen att minst åtta av sjutton parametrar analyserats. För klassning av tjänlighet avseende kemi krävs att samtliga tre kemiska grupper (kväve, metaller och allmän kemi) är klassade, och för klassning av den slutgiltiga tjänligheten krävs att samtliga fyra parametergrupper är klassade. Gruppindelningen framgår av tabell under ”Fördjupning”.

Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet anger att

”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag”. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Den första preciseringen lyder: ”Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning”.

Grundvattnets kvalitet

Grundvatten av god kvalitet är en förutsättning för en välfungerande och hållbar dricksvattenförsörjning. Dricksvatten bör vara hälsosamt och rent avseende både kemiska och mikrobiologiska parametrar, och ha en acceptabel estetisk och teknisk kvalitet.

Mikrobiologiska faromoment innebär ofta akuta effekter. De mikrobiologiska parametrar som brukar ingå i vattenanalyser (odlingsbara mikroorganismer, koliforma bakterier och E. Coli) är inte nödvändigtvis skadliga i sig, men indikerar att sjukdomsframkallande mikroorganismer (patogener) kan finnas närvarande. Detta kan exempelvis bero på påverkan från avloppsvatten, gödsel, djurhållning eller infiltration av ytligt vatten till en brunn. Riktvärdena för mikrobiologiska indikatorer baseras på beprövad erfarenhet. Det är dock inte omöjligt att patogener förekommer även i frånvaro av indikatorbakterier.

Kemiska faromoment innebär vanligen långsiktiga snarare än akuta effekter, där hög exponering under lång tid kan medföra ökad risk för vissa sjukdomar. Även akuta effekter kan förekomma, exempelvis om vattnet är otjänligt på grund av mycket högt pH. Riktvärdena baseras i regel på toxikologiska riskanalyser, där principen vanligen är att alla grupper av konsumenter (inklusive små barn) ska kunna dricka cirka två liter vatten dagligen under en hel livstid utan oacceptabla risker.

De riktvärden som använts i indikatorn är de som gällde i mars 2026 enligt Livsmedelsverket [1].

Bedömningen otjänlig

Alla riktvärden för otjänligt är hälsomässigt grundade, direkt eller indirekt. Direkt grundade betyder att parametern i sig är ett faromoment och att överskridande innebär en oacceptabel risk. Indirekt grundade betyder att parametern indikerar en oacceptabel risk för att andra oönskade ämnen eller organismer (med eller utan riktvärden) kan förekomma. Exempel på det senare är dricksvatten med mycket stark lukt eller smak, eller förekomsten av fekala indikatorbakterier som E. Coli. De hälsomässiga faromomenten kan ge akuta eller långsiktiga effekter.

Bedömningen tjänligt med anmärkning

Riktvärden för tjänligt med anmärkning kan vara estetiskt, tekniskt eller hälsomässigt grundade. Bland estetiska aspekter ingår exempelvis tydlig lukt eller smak hos vattnet. Bland tekniska aspekter ingår bland annat korrosion, slambildning, utfällningar och igensättning. Hälsomässigt grundade anmärkningar kan baseras på att vattnet innehåller relativt höga halter av något ämne som visar på mänsklig påverkan (exempelvis nitrathalter över 20 mg/l) och som blir hälsomässigt skadliga i högre halter, eller att förekomsten av mikroorganismer är relativt hög vilket indikerar viss risk för patogener. Flera av parametrarna kan ge mer än en typ av anmärkningar.

Dataunderlag 2007-2024

*De fyra indikatorerna (kväve, metaller, allmän kemi och mikrobiologi) bedöms endast när ett visst antal ingående parametrar har analyserats, enligt krav som beskrivs under ”metod”. Den sammanfattande indikatorn (alla fyra grupper) klassas endast för prover där samtliga fyra indikatorer har en bedömning.