Utvärdering av råvattenanalyser från enskilda vattentäkter sker med hjälp av dricksvattenkriterier. Personer med egen brunn ansvarar själv för sin dricksvattenkvalitet och kan låta analysera vattenkvaliteten. SGU samlar in analysresultat från två stora vattenlaboratorier i de fall brunnsägarna gett sitt tillstånd. Vid enskild vattenförsörjning används vattnet ofta utan föregående vattenbehandling.  Det kan inte uteslutas att en del prov tas när problem uppstått, dvs. att det kan finnas en överrepresentation av vatten med sämre vattenkvalitet men det är också vanligt att prov tas av andra orsaker, t.ex. allmän kontroll eller vid ägarbyte av fastighet. Eftersom indikatorn ska visa grundvattnets kvalitet har analyser där det uppgetts att vattenprovet tagits efter att vattnet renats uteslutits. Analys av grundvattenkvalitet i enskilda brunnar sker även vid regional och nationell grundvattenövervakning och övriga inventering och resultat från detta har delvis inkluderats.

Indikatorn ger en bedömning av grundvattnet ur ett dricksvattenperspektiv; dvs. den parameter som får den sämsta bedömningen ur ett dricksvattenperspektiv fäller avgörandet. Under fördjupningsdelen redovisas vilka kvalitetsbrister som lett till att vattnet är otjänligt eller tjänligt med anmärkning.

Indikatorn utgår från om vattnet är tjänligt som dricksvatten vid enskild vattenförsörjning med avseende på ett antal parametrar. Indikatorn tar upp nästan alla parametrar som bedöms i Livsmedelsverkets råd om enskild vattenförsörjning[1]. Parametrar som inte inkluderats är bl.a. bekämpningsmedel och organiska miljögifter och några andra ämnen för vilka det finns ytterst få analyser.  Inte heller bedömningen av lukt och smak har inkluderats.

Förslaget beaktar 32 parametrar uppdelat på fyra grupper; kväveparametrar, metallparametrar, allmänna parametrar och mikrobiologiska parametrar.  Ofta har analysen inte omfattat alla parametrar. Om endast någon eller ett fåtal parametrar analyserats kan man inte bedöma om vattnet är tjänligt eller inte. Likaså om enbart en kemisk eller enbart en mikrobiologisk analys har utförts. För att vattenanalysen ska inkluderas i den sammanfattande bedömningen av kemisk och mikrobiologisk tjänlighet krävs därför att några parametrar inom alla fyra parametergrupper har analyserats. För kvävegruppen och den mikrobiologiska gruppen krävs att åtminstone två av tre parametrar analyserats. För metallgruppen krävs att åtminstone fyra av de nio parametrarna analyserats och för den allmänna gruppen att åtminstone åtta av de sjutton parametrarna analyserats. Gruppindelningen framgår av tabell under ”Fördjupning”.

Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet anger:
”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.” I den första preciseringen till miljökvalitetsmålet klargörs:

Grundvattnets kvalitet

Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning.

Dricksvatten bör vara hälsosamt och rent och ha en acceptabel estetisk och teknisk kvalitet.

De flesta mikrobiologiska faromomenten innebär akuta effekter. De mikrobiologiska parametrarna vid vattenanalyser är indikatorer som visar att dricksvattnet är förorenat på olika sätt. Det i sin tur innebär att (andra) sjukdomsframkallande mikroorganismer kan finnas närvarande. Riktvärdena för indikatorerna baseras huvudsakligen på beprövad erfarenhet och överväganden om rimlighet. Sjukdomsframkallande mikroorganismer kan finnas i dricksvattnet även i frånvaro av indikatorer – inga indikatorer är perfekta. Dessutom är de flesta mikrobiologiska föroreningar troligen kortvariga och svåra att upptäcka med sporadisk provtagning.

De flesta kemiska faromomenten innebär långsiktiga effekter men akuta effekter kan förekomma, till exempel om vattnet är otjänligt på grund av högt pH. I normalfallet baseras riktvärdena på riskanalys, där principen är att alla grupper av konsumenter ska kunna förtära två liter dricksvatten dagligen under en hel livstid utan oacceptabla risker

Bedömningen otjänlig

Alla riktvärden för otjänligt är direkt eller indirekt hälsomässigt grundade. Direkt grundade betyder att parametern i sig är ett faromoment och att det innebär en oacceptabel risk att överskrida riktvärdet. Indirekt grundade betyder att parametern ifråga indikerar en oacceptabel risk för att andra oönskade ämnen eller organismer (med eller utan riktvärden) kan förekomma.

Exempel på det senare är dricksvatten med mycket stark lukt eller smak, eller förekomsten av fekala indikatorbakterier som E. coli och enterokocker. De hälsomässiga faromomenten kan ge akuta eller mer eller mindre långsiktiga effekter.

Bedömningen tjänligt med anmärkning

Riktvärden för tjänligt med anmärkning kan vara hälsomässigt, estetiskt eller tekniskt grundade. Estetiska effekter är oacceptabel lukt, smak samt färg och grumlighet (turbiditet). Tekniska effekter är bl.a. korrosion, slambildning, utfällningar och igensättning. Flera parametrar kan ge mer än en typ av verkningar. Hälsomässigt grundade anmärkningar är t.ex. att vattnet innehåller mikroorganismer i sådana halter att det indikerar en påverkan som under ogynnsamma förhållanden kan göra vattnet otjänligt, t.ex. närvaro av koliforma bakterier eller att vattnet har konstaterats innehålla förhöjd halt av ett speciellt ämne som vid ännu högre halt kan påverka hälsan negativt, t.ex. nitrat.

Dataunderlag 2007-2019