Bevarandestatus grundvattenberoende naturtyper. Indikatorn uppdateras vart sjätte år.

Varje EU-land ska ha gynnsam bevarandestatus för alla naturtyper i Art- och habitatdirektivet. Vart sjätte år ska Sverige rapportera till EU vilken bevarandestatus de svenska naturtyperna har. Den senaste rapporteringen gjordes i april 2019.

Indikatorn ger information om miljötillståndet för ett urval av de naturtyper som helt eller delvis är beroende av grundvattnets nivå, flöde, temperatur eller kvalitet. Urvalet beaktar även biogeografisk region. Totalt följer indikatorn bevarandestatusen för 22 olika naturtyper inom grupperna Kust och hav, Sjöar och vattendrag, Gräsmarker, Våtmarker respektive Skogar som bedömts vara känsliga för grundvattenförändringar. För respektive naturtyp beskrivs statusen utifrån de förhållandena som råder för naturtypen inom de tre av EU:s biogeografiska regioner som finns representerade i Sverige: Alpin, Boreal och Kontinental. Sammantaget görs bedömningen för totalt 50 bedömningsenheter. Läs mer om indikatorns utformning under Metod.

Indikatorn och dess underlag bidrar till att följa upp miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitets preciseringar; Kvaliteten på utströmmande grundvatten och Grundvattennivåer men har även bäring på andra miljökvalitetsmål, främst Myllrande våtmarker respektive Levande sjöar och vattendrag.

De utvalda naturtyperna är i underlaget indelade i två grupper, primärt och sekundärt prioriterade, beroende på dess förekomst och hotbild inom respektive biogeografisk region. Denna bedömning kan variera mellan de olika regionerna för samma naturtyp (se Werner, K. & Collinder, P., 2015). I diagrammet har ingen uppdelning gjorts för dessa olika faktorer.

För närvarande har Sverige endast gynnsam bevarandestatus för 17 av 49 gjorda bedömningar (grundvattenberoende naturtyper i de regioner de förekommer). Situationen är sämst i Kontinental region och bäst i Alpin region.

Naturtyperna inom Sjöar och vattendrag har generellt bättre bevarandestatus än naturtyperna inom övriga grupper. Dålig bevarandestatus för de grundvattenberoende naturtyperna kan även bero på andra faktorer utöver grundvattenförhållandena; ett exempel är att en del naturtyper kan vara hävdberoende. En jämförelse med vad som rapporterades 2013 visar att det skett såväl förbättringar som förämringar av bevarandestatusen. Bland annat ses en försämring av bevarandestatusen för naturtypen Källor och källkärr i boreal region.

Det är svårt att uppnå gynnsam bevarandestatus och det krävs stora insatser för att klara miljömålet av den anledningen.

Under Fördjupning kan du se filer med detaljerade underlagsdata för indikatorn och diagram som innehåller mer information. Under Metod kan du läsa om hur indikatorn är utformad, vad som krävs för att gynnsam bevarandestatus ska uppnås och mer om "artikel 17-rapporteringen".