Grundvatten av god kvalitet

Vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp. Vattenånga avdunstar från sjöar och hav och faller ned som regn och snö. En stor del av detta vatten tränger ned i och genom jordlager och berggrund och bildar grundvatten. Efter en viss uppehållstid i marken, som beror på lokala förhållanden, rinner det som varit grundvatten ut i sjöar, hav och vattendrag igen.

Kunskapen om tillgång på grundvatten och dess kvalitet ökar efterhand. Det innebär att förutsättningarna förbättras för att grundvattnet beaktas i högre grad i planeringsprocesser. Det är mycket bra att alla län i landet idag arbetar med vattenförsörjningsplaner och att många kommuner tar fram sina egna planer.

Vilka är utmaningarna?

Generellt sett ökar efterfrågan och därmed påfrestningen på grundvattnet. Det beror bland annat på att människor bosätter sig i kust- och fritidsområden. De torra somrarna 2016-2018 visade på det stora behovet av att känna till vilka vattenresurser, bland annat grundvatten, som finns lokalt.

För en stor del av grundvattnet uppnås inte önskad miljökvalitet. Kunskaperna har förbättrats, men det finns många områden där grundvattnet förorenats som ännu inte är kända. Ofta rör det sig om gamla föroreningar som finns kvar i marken och och i grundvattnet. För att skydda grundvattnet från föroreningar måste därför fler vattenskyddsområden inrättas, även där inte större kommunala dricksvattenuttag sker.

Kunskap om hur grundvattnet påverkar ytvatten behöver öka. Föroreningar från grundvatten kan transporteras till sjöar och vattendrag, exempelvis övergödande ämnen, men den allmänna kunskapsnivån om sådana processer behöver förbättras.

Naturgrusavlagringar, som uppträder som rullstensåsar eller i andra formationer i landskapet, kan lagra grundvatten och spelar en avgörande roll som dricksvattenresurs. Dessa har även betydelse för vår energiförsörjning, för natur- och kulturlandskapet samt för friluftslivet. Samtidigt finns ett tryck på att utvinna naturgrus, bland annat för att framställa betong. Naturgrus används nu i allt högre grad för ändamål där det verkligen behövs och idag sker en mer restriktiv tillgångsgivning till grustäkter. Förutsättningarna har därför förbättrats för att skydda naturgrusavlagringar från vidare exploatering.