- Start
- Miljömålen
- Giftfri miljö
- Du är här: Förorenade områden
Antal förorenade områden och Naturvårdsverkets bidrag till inventering, undersökning och åtgärder
Status på efterbehandlingsåtgärder
Ladda ner diagramdata för Status på efterbehandlingsåtgärder
Skriv ut diagram för Status på efterbehandlingsåtgärder
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/giftfri-miljo/fororenade-omraden/
Förorenade områden
Ladda ner karta för Förorenade områden
Skriv ut diagram för Förorenade områden
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/giftfri-miljo/fororenade-omraden/
Förorenade områden som efterbehandlats
Förorenade områden är ett hot mot människors hälsa och miljön. Förorenade områden är större eller mindre mark- eller vattenområden som innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen från till exempel industrier, soptippar, gruvor, kemtvättar eller sågverk. I första hand ska den som förorenat marken stå för saneringskostnaden, men om ingen ansvarig finns kan kommuner eller andra myndigheter via länsstyrelsen få statlig finansiering till sanering från Naturvårdsverket.
I Sverige har länsstyrelserna identifierat drygt 85 000 platser där miljöfarlig verksamhet finns eller har funnits och där förorenade områden kan förekomma. Länsstyrelserna har arbetat med att riskklassa de mest intressanta, sett ur risksynpunkt av dessa områden. Riskklassningen bygger på en av Naturvårdsverket framtagen metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Riskklassningen är en samlad bedömning av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, förutsättningar för spridning samt områdets och omgivningens känslighet och skyddsvärde.
I diagrammet ses antalet avslutade och pågående efterbehandlingar av förorenade områden. I pågående efterbehandlingar räknas även delprojekt in. Det vill säga områden där bara en del av området har efterbehandlats. I Sverige har så här långt efterbehandlingen avslutats i 3 904 områden och pågår i 3 855 områden.
Metod
1. Metodtext
Underlaget till indikatorn är hämtad från en databas där länsstyrelserna lägger in uppgifter om potentiellt förorenade områden, det så kallade EBH-stödet. I kartunderlaget som syns på nationella sidan presenteras per län antal identifierade potentiellt förorenade områden, vilket där beskrivs som antal identifierade misstänkt förorenade områden. I underlaget för avslutade saneringar ingår två grupper från databasen; avslutade saneringar både med uppföljning genomförd och med uppföljning ej genomförd. I pågående saneringar ingår databasens tre grupper; åtgärd pågår, delåtgärd pågår och delåtgärd avslutad. Vi har valt indelningen för att vi bedömer att det ger en bra bild av läget. Metoden är förankrad med EBH-databasens användaråd. Mer om felkällor och osäkerheter med metoden finns under rubriken fördjupning.
Metod för att ta fram underlaget från databasen
Att ta fram indikatorn för förorenade områden kan göras på flera sätt. Ett av sätten beskrivs stegvis nedan. Förfarandet kan delas in i två delmoment – Steg ett att lyfta ut uppgifterna ur EBH-stödet och steg två att bearbeta uppgifterna så att informationen kan redovisas enhetligt för alla län.
Antal identifierade objekt
Antalet identifierade potentiellt förorenade områden per län tas fram ur EBH-stödet genom att söka fram alla objekt förutom avförda objekt. Detta kan göras på följande sätt och förutsätter att du är inloggad i EBH-stödet.
1. Gå till fliken Sök objekt, det går bra att använda funktionen Enkel sök.
2. I fältet Status, välj Markera alla.
3. Primär bransch: Alla
4. Kryssa inte för Inkludera avförda objekt
5. Kommun: Alla
6. Välj sedan ett län och tryck på Sök objekt
7. Sökresultatet visas som en tabell där det överst står Antal objekt. Notera siffran för aktuellt län.
8. Markera nästa län i listan och upprepa tills du fått antalet objekt för varje län.
9. Sammanställ antalet identifierade objekt per län i en snygg tabell i Excel.
10. Vill du dubbelkolla summan av objekt för hela landet kan du göra en sökning med alla län markerade samtidigt.
Att ta ut en Excelrapport för alla objekt i alla län samtidigt är också möjligt, men en sådan tar lång tid för systemet att generera varför metoden ovan rekommenderas.
Antal åtgärdade objekt
2. Steg 1: Lyft ut information från EBH-stödet till Excel
Följande förutsätter att du är inloggad i EBH-stödet.
1. Gå till fliken Sök objekt, det går bra att använda funktionen Enkel sök.
2. I Statusfältet, välj samtliga delstatus under Delåtgärd och Åtgärd. Det blir sammanlagt sex olika delstatus.
3. Välj aktuellt län alternativt Alla län om utdraget avser hela Sverige.
4. Under Primär bransch, välj alla.
5. Under Län, välj alla.
6. Under Kommun, välj alla.
7. Generera rapport genom att trycka Sök objekt.
8. När sökningen är klar kan resultatet exporteras till en Excelfil genom att trycka på Rapport.
9. En ruta öppnas där man genom ett antal val kan utforma Exceltabellen som exporteras.
10. Under Rapporter välj Objektrapport.
11. Under Rapportkolumner välj först Avmarkera alla och bocka sedan i Id, Objektnamn, Status och Län.
12. Låt rutan Skapa rapport med avsnittsrubriker… vara ikryssad.
13. Tryck Skapa rapport.
14. Välj Öppna i dialogruta som poppar upp. Excel öppnas och vald data ligger nu tillgänglig för vidare bearbetning.
15. Spara filen på valfri plats.
3. Steg 2: Bearbeta informationen i Excelfilen
Följande steg görs i Excel.
1. Gå till Menyfliken Visa och avmarkera funktionen Dela.
2. Radera den översta rubrikraden på kalkylbladet.
3. Gå till menyfliken Data och sortera tabellen utifrån kolumnen Status.
4. Lägg till en kolumn som förslagsvis döps till Indikatorstatus.
5. Definiera indikatorstatus enligt indikatoruppdelningens i statusklasser Åtgärd avslutad respektive Åtgärd pågår för varje objekt i kolumnen Indikatorstatus genom att gruppera EBH-stödets 6 olika status för åtgärd till 2 enligt följande:
”Åtgärd avslutad” slås samman av:
-
Åtgärd - avslutad - uppföljning ej klar
-
Åtgärd - avslutad - uppföljning genomförd.
”Åtgärd pågår” slås samman av:
-
Åtgärd – pågående
-
Delåtgärd – pågående
-
Delåtgärd - avslutad - uppföljning ej klar
-
Delåtgärd - avslutad - uppföljning genomförd.
Enklast fylls kolumnen genom att skriva in indikatorstatus på det översta objektet för respektive status, ställa musen på punkten i den ifyllda cellens nedre högra hörn och dra neråt till sista objekt med samma status. Upprepa detta för varje status tills alla objekt i tabellen har rätt indikatorstatus.
6. Under Infoga välj Pivottabell.
7. En dialogruta Skapa pivottabell dyker upp. Tryck ok.
8. Ett nytt blad öppnas i Excel med en tom tabell och en dialogruta ute till höger som heter Fältlista för pivotdiagram. Fältlistan innehåller en lista på de fält som den ursprungliga tabellen innehåller. Nere till höger finns fyra tomma fält som var och ett representerar den kommande tabellens olika områden.
9. Genom att dra ett urval av fälten i Fältlistan till fälten nedan till höger kan informationen i den ursprungliga tabellen skäras på andra sätt och man kan på så sätt få ut den statistik som önskas. I det här fallet släpps Indikatorstatus i Kolumner. Objektnamn släpps i fältet Värden. Om du avser att redovisa statusfördelning länsvis för hela Sverige måste tabellen innehålla fältet Län. Dra Län till fältet Rader.
10. Tabellen visar nu antalet objekt för respektive indikatorstatus. Skulle tabellen visa konstiga värden, högerklicka i tabellen och välj Värdefältinställningar. Välj där Antal i fältet Sammanfatta med och tryck Ok.I kartunderlaget som syns på nationella sidan presenteras per län antal identifierade potentiellt förorenade områden. De beskrivs där som antal identifierade misstänkt förorenade områden. De har tagits fram genom uttag från EBH databasen av alla identifierade objekt förutom avförda objekt per län.
Fördjupning
Vad är förorenade områden?
Förorenade områden är större eller mindre mark-, vatten eller sedimentområden som innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen från till exempel industrier, soptippar, gruvor, kemtvättar eller sågverk. De allvarligaste föroreningarna utgörs av kvicksilver, kadmium, arsenik, bly, krom och koppar, dioxiner, klorerade lösningsmedel, PFAS, svårnedbrytbara bekämpningsmedel, PAH, kreosot och BTEX (bensen toluen, etylbensen, xylen).
Exempel på förorenade områden
Ett förorenat område kan till exempel vara:
- En sjö där en industri under många år släppt ut avloppsvatten innehållande kvicksilver. Stora mängder kvicksilver har under årens lopp samlats på sjöns botten och tas upp av växter och djur i sjön. En vattentäkt som ligger nedströms hotas.
- En gammal soptipp. Miljögifter från tippen förorenar grundvattnet i närliggande brunnar och orsakar skador på fisken i en närliggande sjö.
- Ett gammalt industriområde där man genom spill och läckage fått ut giftiga ämnen i marken. Nu vill man bygga bostäder där, men halterna av miljögifter är för höga för att detta ska kunna tillåtas.
- Vid en nedlagd bensinstation har marken förorenats av olja och bensin till följd av till exempel spill vid bränslepåfyllning och läckage från ledningar.
- Ett skjutfält med höga halter tungmetaller från ammunition.
Riskklassning
De förorenade områdena delas normalt in i fyra riskklasser, 1-4. Riskklass 1 är den högsta klassen och objekt i denna riskklass anses vara särskilt angelägna för åtgärd. Riskklass 4 är den lägsta klassen och objekt i denna grupp anses utgöra en liten eller mycket liten risk för negativ påverkan på människor och miljön idag och/eller i framtiden.
Riskklassningen bygger på en av Naturvårdsverket framtagen metodik för riskklassning (MIFO). Riskklassningen är en samlad bedömning av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, förutsättningar för spridning samt områdets och omgivningens känslighet och skyddsvärde. Inventeringsarbetet pågår ute i landet främst i länsstyrelsernas regi, men även SPIMFAB och Försvarsmakten är viktiga aktörer i inventeringsarbetet.
Åtgärder
Förorenade områden kan åtgärdas på olika sätt beroende på förutsättningarna. Jord kan grävas upp och fraktas bort för behandling eller deponering på avfallstippar som uppfyller särskilt höga krav. Marken kan även behandlas direkt på platsen utan föregående uppgrävning genom till exempel biologisk nedbrytning. Alternativt behandlas den uppgrävda jorden direkt på platsen genom till exempel jordtvättning. Även förorenade sjöbottnar kan behandlas antingen på plats eller genom upptag och behandling eller deponering av sedimenten. Åtgärderna är ofta mycket kostsamma och förenade med miljö- och hälsorisker.
För mer information, se Naturvårdsverkets webbplats
Dataunderlaget
Underlaget för indikatorn Förorenade områden hämtas från EBH-stödet, en databas där information om konstaterat eller potentiellt förorenade platser i hela Sverige lagras. Databasen används eller kan användas av länsstyrelser, kommuner och Naturvårdsverket. Uttaget görs varje år inför uppdatering av indikatortexterna. Metoden har förankrats hos EBH-stödets användarråd, som arbetar med utvecklingen av databasen.
Felkällor
Indikatorn baseras på uppgifter som hämtas från EBH-stödet. Att data hämtas från källa vars primära syfte inte inbegriper att hantera information om miljömålsindikatorer är en av flera orsaker till felkällor. Nedan förs resonemang kring ett antal risker för feltolkning eller att material redovisar felaktig information jämfört med faktiska omständigheter.
Exempel på osäkerheter med statistiken:
-
Inaktuell information: Uppgifterna i databasen ändras fortlöpande. Uttaget som ligger till grund för indikatorn visar endast information som fanns i EBH-stödet när den lyftes ut. Då uttag normalt sker en gång per år, kan en hel del ha förändras sen senaste uttaget gjordes
-
Information kan saknas: I dagsläget är det bara länsstyrelserna och Naturvårdsverket som har möjlighet att uppdatera information i EBH-stödet. Kommunerna är ofta tillsynsmyndighet för saneringsåtgärder som därmed kan ske utan länsstyrelsernas vetskap. Av den anledningen kan information om vidtagna saneringsåtgärder undgå att registreras i EBH-stödet.
-
Informationen för att sätta rätt status: Omfattningen på inkommen information varierar. Exempelvis kan länsstyrelsen sakna viss information om kommunens utförda saneringsåtgärder för att kunna ge området den rätta statusen, där kommunen är tillsynsmyndighet.
-
Det finns andra aktörer: Försvaret och SPIMFAB (oljebolagens miljösaneringsfond) är exempel på andra aktörer som arbetar med förorenade områden. Länen kan hantera de objekt som andra aktörer ansvarar för på olika sätt.
Om data
Ansvarig myndighet för indikatorn Förorenade områden: Naturvårdsverket