Datainsamlingen för indikatorn sker genom Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram för slam som pågått sedan 2004. Övervakningsprogrammet inkluderar analys av cirka 200 ämnen, varav ett 10-tal är metaller, inklusive föreningar, och resterande organiska ämnen. Data samlas in årligen från nio svenska avloppsreningsverk av varierande storlek och med stor geografisk spridning. Ett 80-tal miljö-och hälsofarliga organiska föreningar har valts ut för indikatorn. Förändringar i haltdata för vart och ett av ämnena har beräknats som trender över femårsintervaller och presenteras som andelen ämnen med ökande, minskande eller oförändrade halttrender. För att ge en indikation om den sammanlagda samhällsbelastningen har ämnena även viktats utifrån tre kriterier: miljö- och hälsofarliga egenskaper enligt Reach och CLP, där särskilt farliga ämnen fått störst vikt, förekomsten i slam, där hög halt fått större vikt, samt hur stor ökningen eller minskningen är.

Tillförlitlighet

Antalet ämnen för vilka det finns data som möjliggör halttrendsberäkningar varierar mellan årsintervallen varför data presenteras som andel ämnen med ökande, minskande respektive oförändrade halttrender. Vilka ämnen som analyseras i slam kan också förändras. Det kan således kontinuerligt både tillkomma och falla bort ämnen till det dataset som indikatorn bygger på. Viktningen av farlighet bygger på nuvarande bedömning av miljö- och hälsofarliga egenskaper, dessa kan komma att uppdateras om mer kunskap blir tillgänglig och därmed förändra viktningen.

Provtagningen av slammet sker vid samma tid varje år under normala väder- och driftsförhållanden och behandlas och analyseras enligt en specificerad metod. Inkluderade avloppsreningsverk tar i varierande grad emot avloppsvatten från hushåll, industriella anläggningar och sjukhus.

Miljö- och hälsofarliga ämnen i slam från avloppsreningsverk

Förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen i slam ger ett övergripande mått på belastning och diffus spridning av de uppmätta ämnena i samhället. Bland de ämnen som ingår i indikatorn finns ämnen som uppfyller kriterierna för särskilt farliga ämnen. Halterna i slam är inte beroende av halter i enskilda källor, såsom produkter eller varor, utan ger ett samlat mått på förekomsten och därmed exponeringen för dessa ämnen.

Kemiska ämnen som används i samhället, i olika typer av varor, material, byggnader och andra konstruktioner, har olika livslängd och sprids med varierande snabbhet till miljön. Därför kan halterna i samhället, både av nya ämnen som etableras på marknaden och sedan länge använda ämnen som inte utsatts för begränsande åtgärder, öka eller uppvisa en oförändrad trend. Särskilt farliga ämnen återfinns i något större utsträckning bland de ämnen vars halter har minskat, vilket kan tyda på att kemikaliekontrollen har haft en positiv effekt på utfasningen av den här typen av ämnen.

Ämnen som varit förbjudna under lång tid, såsom dioxiner och dioxin-lika ämnen, har uteslutits ur det dataset som ligger till grund för indikatorn. Förekomst av dessa ämnen i slam antas inte spegla diffus spridning från varor och produkter utan andra typer av diffusa källor eller punktkällor såsom ofullständig förbränning, deponier eller kontaminerad mark. Ämnen som nyligen förbjudits är inkluderade då de sannolikt fortfarande förekommer i hög grad i exempelvis långlivade varor och byggprodukter. De ämnesgrupper som inkluderats är fenoler, fluorkinoloner, ftalater, klorparaffiner, organiska fosfater, organiska tennföreningar, perfluorerade ämnen, polybromerade difenyletrar, siloxaner och syntetiska myskämnen.

Indikatorn visar hur halterna i avloppsslam för ett 80-tal miljö- och hälsofarliga ämnen har förändrats under perioden 2004-2019. Andelen ämnen med minskande halter i slam har blivit större i årsintervallet 2013–2017 jämfört med 2004–2008, samtidigt har också andelen ämnen med ökande halter blivit mindre. För ett stort antal ämnen kunde ingen förändring påvisas. De ämnen vars halter har minskat i slam återfinns bland annat i ämnesgrupperna ftalater, fosfater, klorparaffiner, siloxaner och perfluorerade ämnen. Även halten av nonylfenol har minskat. De ämnen vars halter har ökat är oktylfenol, tributylfosfat och perfluorohexansyra. 

Mer information

Haglund P (2019). Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk:- Resultat från år 2016–2017 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004–2017. Naturvårdsverket. Programområde: Miljögiftssamordning, Delprogram: Miljögifter i urban miljö.

Om miljöövervakning på Naturvårdsverkets webbplats