Konsumenttillgängliga kemiska produkter som är märkta som allergiframkallande

Allergiframkallande kemiska produkter

Antal konsumenttillgängliga kemiska produkter som är märkta som allergiframkallande (år 1995–2023) samt andel i förhållande till det totala antalet konsumenttillgängliga kemiska produkter.

Ladda ner diagramdata för Allergiframkallande kemiska produkter

Skriv ut diagram för Allergiframkallande kemiska produkter

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/giftfri-miljo/allergiframkallande-kemiska-produkter/

Diagrammet visar antalet konsumenttillgängliga kemiska produkter som är märkta som allergiframkallande (år 1995–2023) samt andelen av dessa i förhållande till det totala antalet konsumenttillgängliga kemiska produkter. Både antalet och andelen har ökat under de redovisade åren, men ökningen av andelen har planat ut de senaste åren.

Ökning av konsumentprodukter märkta som allergiframkallande

Omkring 30 % av Sveriges befolkning uppskattas ha någon form av allergi. En källa till allergi är exponering för allergiframkallande kemiska ämnen. Produktgrupper som kan innehålla allergiframkallande ämnen är bland annat vissa rengöringsmedel, toners och färger eller lacker. Svaren på Folkhälsomyndighetens miljöhälsoenkät, som genomfördes 2023, visar att ungefär en procent av vuxna i Sverige upplever att de har svåra allergiska besvär vid kontakt med rengöringsmedel, målarfärg eller lim, vilket är oförändrat sedan 2015.

I preciseringarna till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ingår bland annat att den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte ska vara skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. Användningen av allergiframkallande kemiska ämnen och antalet konsumenttillgängliga kemiska produkter märkta som allergiframkallande bör således minska för att utvecklingen ska röra sig i den riktning som målet anger.

Sedan 1995 har dock antalet konsumenttillgängliga kemiska produkter märkta som allergiframkallande ökat från ca 310 till nästan 6 000 år 2023. Andelen av de konsumenttillgängliga produkterna som är märkta som allergiframkallande har också ökat sett över hela perioden, andelen har dock bara ökat marginellt de senaste åren. Åren 2010–2013 minskade andelen för att återigen öka under perioden 2014 till 2023. Den stora ökningen från 2014 kan till en betydande del förklaras av riktade inspektionsinsatser samt övergången till förordningen om klassificering och märkning (CLP), vilket har medfört att många produkter som redan tidigare borde varit märkta som allergiframkallande nu blir det. Mellan 2019–2020 ökade antalet konsumenttillgängliga kemiska produkter märkta som allergiframkallande med cirka 1 000 produkter, av vilka ungefär hälften bedöms ha tillkommit efter en riktad inspektionsinsats. Hela ökningen i antalet konsumenttillgängliga kemiska produkter märkta som allergiframkallande bedöms dock inte förklaras av dessa faktorer vilket indikerar att det också skett en faktisk ökning av exponeringen.

Sammantaget visar indikatorn att exponeringen för allergiframkallande ämnen via konsumenttillgängliga kemiska produkter sannolikt har ökat under de redovisade åren.

Utvecklingen vad gäller konsumenttillgängliga kemiska produkter som innehåller kända allergiframkallande ämnen bidrar inte till att målet nås utan det behövs fler åtgärder för att minska exponeringen. En möjlig åtgärd är att arbeta för att kraftigt allergiframkallande ämnen i ökad utsträckning fasas ut genom EU:s kemikalielagstiftning, Reach.

 

Metod

Uppgifterna kommer från Kemikalieinspektionens produktregister som innehåller information om de kemiska produkter som används i Sverige. Alla företag som tillverkar eller för in anmälningspliktiga kemiska produkter till Sverige ska årligen lämna uppgifter om produkterna till registret, om den årliga volymen är minst 100 kg. Som tillverkare räknas också företag som för vidare överlåtelse, förpackar, packar om eller ändrar namn på en kemisk produkt. Produktregistret innehåller information om mer än 200 000 kemiska produkter varav cirka hälften är tillgängliga på marknaden.

Täckningen vad gäller antalet anmälningspliktiga produkter är mycket god. För uppgifter om produktens kemiska sammansättning varierar täckningsgraden beroende på vilken produktgrupp produkten tillhör.

Tillförlitlighet

Statistiken från produktregistret är generellt av god kvalitet men kan ge vissa svårigheter vid tolkningen. Felaktigheter i inrapportering från företagen kan förekomma för samtliga parametrar. Inkomna uppgifter granskas fortlöpande och felaktigheter rättas. Resultat av riktade inspektionsinsatser kan också i vissa fall påverka statistiken exempelvis genom att avsevärt fler produkter inom en produktgrupp klassificeras efter en insats.

Uppgiftslämnarna har angett med ett ja eller nej om produkten är konsumenttillgänglig eller inte. De behöver inte ange hur stor del av produktens kvantitet som är konsumenttillgänglig. Således vet man inte hur stor kvantiteten konsumenttillgänglig produkt och däri ingående ämnen är. Antalet konsumenttillgängliga produkter är dock detsamma oberoende av om hela kvantiteten går till hushållen eller inte. En del kemiska produkter kan förekomma i flera varianter. Varianterna kan då anmälas enskilt som egna produkter eller tillsammans som en produkt med notering om antalet varianter. En produkt med varianter kan således räknas som flera produkter, motsvarande antalet varianter, eller som en produkt. Under de senaste åren har fler företag i högre utsträckning valt att anmäla varje variant för sig, vilket bidragit till att antalet produkter ökat. I de fall där ökningen av antalet produkter beror på en övergång till att registrera varianter separat medför det ingen faktisk ökning av exponeringen för allergiframkallande ämnen.

Fördjupning

Allergi och användning av allergiframkallande kemiska ämnen

Allergi är ett stort problem i samhället. Omkring 30 procent av Sveriges befolkning uppskattas ha någon form av allergi. Det kan vara kontakteksem orsakat av ett visst ämne eller astma och luftvägsallergi som täpper till luftvägarna. Dessutom kan en hel del ämnen irritera hud och luftvägar utan att det är en allergisk reaktion.

Sedan länge har det varit känt att exponering för olika metaller som framför allt nickel och krom ökar risken för kontakteksem i huden. Andra ämnesgrupper som kan öka risken för kontakteksem i huden är konserveringsmedel, gummikemikalier, naturharts samt vissa härdplastkomponenter. Några produktgrupper som kan innehålla allergiframkallande ämnen är bland annat rengöringsmedel, toners, färger och lacker.

Många målarfärger innehåller ämnen som används för att hindra skinnbildning och i vattenbaserade färger används konserverande tillsatser för att motverka mögelangrepp. Dessa tillsatser kan vara allergiframkallande. Även i flytande tvätt- och rengöringsmedel kan det förekomma allergiframkallande konserveringsmedel. I limmer, tätnings- och fogmassa kan innehåll av epoxiföreningar framkalla allergi.

Inom EU drivs ett arbete för en bred begränsning av hudallergiframkallande ämnen i konsumenttillgängliga kemiska produkter. Även andra typer av konsumentnära produkter och varor kan innehålla allergiframkallande ämnen. Exempelvis kan textil innehålla ett stort antal allergiframkallande ämnen såsom färgämnen och andra typer av funktionskemikalier.  Kosmetiska produkter kan innehålla allergiframkallande färg- och doftämnen samt konserveringsmedel. Olika doftämnen blir också allt vanligare i såväl privat som offentlig miljö. Allergiframkallande ämnen i bygg- och inredningsmaterial kan leda till förekomst i inomhusmiljön. Ett stort antal källor kan således bidra till den samlade exponeringen för allergiframkallande ämnen.

Allergiframkallande ämnen i konsumenttillgängliga kemiska produkter

Allergiframkallande ämnen är ”ämnen som vid inandning eller upptag genom huden kan orsaka överkänslighet ledande till specifika reaktioner vid senare exponering för även mycket låga doser”. Förordningen om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP) gäller sedan 1 juni 2015 för både kemiska ämnen och alla blandningar som släpps ut på marknaden, det vill säga för kemiska produkter. Den bindande harmoniserade klassificeringslistan återfinns i bilaga VI till CLP-förordningen. Mera information om regler för klassificering och märkning finns på Kemikalieinspektionens webbplats.

Det finns allmänna koncentrationsgränser som anger vid vilken halt av ett allergiframkallande ämne som en kemisk produkt (blandning) ska klassificeras och märkas som allergiframkallande. För vissa ämnen finns det specifika koncentrationsgränser som är lägre än de allmänna. Kemiska ämnen och produkter som bedöms vara allergiframkallande ska märkas med en så kallad faroangivelse som anger att ämnet/ produkten är allergiframkallande. Faroangivelsen H334 ”kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning” innebär klassificering som allergiframkallande vid inandning. Faroangivelsen H317 ”kan orsaka allergisk hudreaktion” innebär klassificering som allergiframkallande vid hudkontakt. Även i fall där innehållet av allergiframkallande ämnen inte ger upphov till att den kemiska produkten klassificeras som allergiframkallande med H334 eller H317, kan den kompletterande märkningsfrasen ”Innehåller (namnet på det sensibiliserande ämnet). Kan orsaka en allergisk reaktion” behöva anges (koden EUH208). Det finns även motsvarande specifika märkningsfraser för innehåll av krom (VI), isocyanater och epoxikonstituenter (koderna EUH203, 204 och 205).

Av de ca 27 600 kemiska produkterna som var tillgängliga för hushållen 2023 var 5 932 märkta som allergiframkallande. Under perioden 1995–2023 har det totala antalet konsumenttillgängliga kemiska produkter ökat från 8 358 till 27 593. Under samma period ökade antalet konsumenttillgängliga kemiska produkter märkta som allergiframkallande från 311 till 5 932. Flest sådana kemiska produkter finns inom gruppen färger och lacker. Även andelen av de konsumenttillgängliga produkterna som är märkta som allergiframkallande har ökat sett över hela perioden, från 3,7 % 1995 till 21,5 % 2023. Andelen är särskilt hög inom grupperna toners, luktpåverkande medel samt färger och lacker.

Den markanta ökningen av antalet, och likaså av andelen, produkter märkta som allergiframkallande under perioden 2014–2023 kan till en betydande del förklaras av riktade inspektionsinsatser som lett till att många produkter som redan tidigare borde varit märkta nu blivit det. En ytterligare trolig förklaring är att företag vid övergången till förordningen om klassificering och märkning (CLP) gått igenom och anpassat klassificeringen av alla sina produkter och då funnit sådana som även tidigare borde haft en märkning som allergiframkallande. Under de senaste åren har fler företag också i högre utsträckning valt att anmäla varje variant av en produkt för sig, i stället för att som tidigare anmäla varianterna samlat som en produkt. Det har bidragit till att antalet produkter ökat. Åtgärder som medfört att fler produkter klassificeras och märks på ett korrekt sätt samt den ökade benägenheten att anmäla olika varianter separat ökar inte den faktiska mängden allergiframkallande ämnen som konsumenter exponeras för. Hela ökningen i antalet konsumenttillgängliga kemiska produkter märkta som allergiframkallande kan dock inte förklaras av dessa faktorer vilket indikerar att det också skett en faktisk ökning av exponeringen. Den samtidiga ökningen av andelen av de konsumenttillgängliga kemiska produkterna som är märkta som allergiframkallande indikerar också en faktisk ökning av exponeringen. Ökningen av andelen har dock planat ut de senaste åren.

Länkar

Mer information om reglerna om klassificering och märkning av allergiframkallande ämnen och mer statistik om kemiska ämnen och produkter finns på Kemikalieinspektionens webbplats.

Folkhälsomyndighetens miljöhälsoenkät: Miljöhälsoenkäten — Folkhälsomyndigheten

 

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Påverkan
Dataleverantör:

Ansvarig myndighet för indikatorn Allergiframkallande kemiska produkter: Kemikalieinspektionen