Rödlisteindex för arter

Andelen hotade grod- och kräldjur samt däggdjur har minskat de senaste 20 åren. Fåglar är den artgrupp som har störst andel hotade arter. Mossor och fiskar har lägst andel rödlistade arter av dessa åtta artgrupper.
Created with Highcharts 6.0.4Dölj allaSverige20002002200420062008201020122014201620182020Grod/kräldjurKärlväxterMossorBinDäggdjurFåglarDagfjärilarFiskRLI Sverige0,750,800,850,900,951,00Rödlisteindex för artgrupper
index

Ladda ner diagramdata för Rödlisteindex för artgrupper

Skriv ut diagram för Rödlisteindex för artgrupper

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/ett-rikt-vaxt--och-djurliv/rodlistade-arter/

Statusen för hotade arter i Sverige ska förbättrats. Rödlisteindex används för att ge en överblick över situationen för arterna samt underlag för att bedöma om situationen förändras över åren.

Resultatet visar att förlusten av biologisk mångfald inte hejdats och att hastigheten med vilken arter försvinner inte heller bromsats upp. För att förlusten av biologisk mångfald ska vara hejdad ska index vara 1.

Om man jämför artgrupper är förändringarna över tid små, de enda med tydlig positiv utveckling är grod- och kräldjur samt däggdjur, se figur 1. Detta beror till största delen på lyckade naturvårdsinsatser för groddjuren. För de stora däggdjuren är bilden mer komplicerad och orsaken till en förbättrad situation varierar mellan arter. Det kan till exempel handla om minskad giftbelastning som gynnat utter och sälar, naturvårdsinsatser som varit positivt för fjällräv och reglerad jakt som hjälpt kronhjorten.

Rödlisteindex kan också användas för att jämföra biotoper eller landskapstyper utifrån ingående arter, se figur 2. Havsstränder, marin miljö och jordbrukslandskapet har lägre indexvärde än övriga landskapstyper, det vill säga högre andel rödlistade i förhållande till alla arter i landskapstypen.  I marin miljö är anledningen habitatförstörelse, främst orsakat av fiskets bottentrålning och ökad näringsbelastning. Nedskräpning, exploatering och invasiva främmande arter har en negativ påverkan på havsstränderna. I jordbrukslandskapet orsakas det sannolikt av en allt mindre areal jordbruksmark i Sverige som dessutom brukas intensivare och en minskad areal naturbetesmark.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Status (tillstånd)
Dataleverantör:

Kontakt för indikatorn

Naturvårdsverket kundtjanst@naturvardsverket.se 010-698 10 00

Ansvarig myndighet för indikatorn Rödlistade arter: Naturvårdsverket