Koncentration av växthusgaser och klimatpåverkande ämnen i atmosfären

Diagram

Global koncentration av klimatpåverkande ämnen

Koncentration av växthusgaser och klimatpåverkande aerosoler i atmosfären 1860-2021.

Ladda ner diagramdata för Global koncentration av klimatpåverkande ämnen

Skriv ut diagram för Global koncentration av klimatpåverkande ämnen

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

Använda det i trycksaker
Använda det i presentationer
Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/begransad-klimatpaverkan/koncentration-av-klimatpaverkande-amnen-i-atmosfaren/

Sedan förindustriell tid har koncentrationen av summan av samtliga växthusgaser och klimatpåverkande ämnen stigit och uppgick 2021 till ca 472 ppm. Till de viktigaste växthusgaserna hör koldioxid, metan och lustgas (dikväveoxid). Även om de flesta av människans klimatpåverkande utsläpp värmer klimatet finns också utsläpp – framförallt de som bidrar till sulfatpartiklar, som kyler klimatet. Att de sulfatpartikelbildande utsläppen har minskat under senare tid har bidragit till att växthusgasernas uppvärmning har kunnat slå igenom med än större kraft – sulfatpartiklarnas ”maskerande effekt” är under avtagande. Fortsatt minskning av sulfatpartiklar är välmotiverat av hälso- och miljöskäl, men inskärper ytterligare brådskan i att de globala utsläppen av växthusgaser mycket snabbt börjar minska, om Parisavtalets temperaturmål ska vara möjligt att klara.

Metod

För information om metod se: https://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/atmospheric-greenhouse-gas-concentrations-7/assessment

Fördjupning

Klimatpåverkande gaser och partiklar

Data i figuren uttrycks i CO2-ekvivalenter. Figuren inkluderar bidrag från Kyotoprotokollgaser (KPG), gaser enligt Montrealprotokollet (MPG) samt även ozon och aerosoler ("icke-protokollgaser", NPG). 465 och 505 ppm CO2-ekvivalenter motsvarar en 67 procentig sannolikhet att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till 1,5 °C respektive 2,0°C över förindustriella nivåer.

Den största delen av de globala växthusgasutsläppen utgörs av förbränning av fossila bränslen, främst för el- och värmeproduktion, inom industrin och för transporter. Avskogning i tropikerna och jordbruksproduktion är andra betydande utsläppskällor globalt. Utsläpp av partiklar påverkar också klimatet: sotpartiklar har en nettouppvärmande effekt, medan till exempel sulfat- och nitratpartiklar ger en kylning. Den sammanlagda effekten av de utsläpp som bidrar till partiklar i atmosfären är kylande. Totalt beräknas halten av samtliga klimatpåverkande gaser och partiklar i atmosfären 2021 ha motsvarat cirka 472 ppm koldioxidekvivalenter, vilket innebär en ökning på i storleksordningen 55 ppm på tio år.

Koncentrationen av koldioxid, den viktigaste växthusgasen i den pågående klimatförändringen, passerade 400 ppm-gränsen kring 2015, och är nu redan kring 420 ppm som årsmedelvärde.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:

Status (tillstånd)

Dataleverantör:

Europeiska Miljöbyrån

Ansvarig myndighet för indikatorn Koncentration av klimatpåverkande ämnen i atmosfären: Naturvårdsverket