Uppgifterna gäller utsläpp som sker inom det geografiska länet, med undantag av utsläpp i från Utrikes transporter (Utrikes sjöfart inom Sveriges gränser och Utrikes flyg under 1000 m höjd i svenskt luftrum). För konsumtionsbaserade utsläpp se vidare Naturvårdsverket https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/konsumtion/vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-i-sverige-och-andra-lander/.

De utsläppsuppgifter som presenteras är konsistenta med de nationella uppgifter som Sverige rapporterar årligen till FN:s klimat­konvention (UNFCCC) och UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP). Uppgifterna om utsläpp som sker på läns- och kommunnivå grundar sig alltså på det som rapporteras internationellt.

Den geografiska fördelningen av de totalutsläpp som sker i Sverige och som Sverige rapporterar utförs enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell eller regional totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Metodiken är utvecklad av SMED som har Naturvårdsverkets uppdrag att ta fram allt dataunderlag och tillhörande dokumentation för den internationella rapporteringen. SMED är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. 

Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft (totalt 29 ämnen) är sedan 2007 ett årligt projekt. På grund av sämre tillgång på statistik kan man även förvänta sig att utsläppsuppgifterna för 1990 och år 2000 håller lägre kvalitet än de för 2005 och framåt.  

Genom årliga retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke reella trendbrott.  

Mer info finns i Metod- och kvalitetsbeskrivning på SMHI:s hemsida Nationella emissionsdatabasen | SMHI . När det gäller beräkningar av de nationella totalutsläppen för olika sektorer, som till stor del styr noggrannheten även på regional nivå hänvisas till Naturvårdsverkets hemsida om Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/det-globala-klimatarbetet/sveriges-rapportering-till-fns-klimatkonvention

Ämnen som ingår i geografiskt fördelade emissioner grundade på internationell rapportering under 2023

Utsläpp av alla ovan nämnda ämnen återfinns i Nationella emissionsdatabasen | SMHI

Via den nationella emissionsdatabasen ovan finns även uppgifter på kommunnivå, numera även med diagram och karta. När man använder dessa data bör man läsa om uppgifterna på både i Metodbeskrivningen och pdf:en som heter Info och tips till kommunala energi- och klimathandläggare som finns på hemsidan, se under Användarmanual och hjälpdokument: Nationella emissionsdatabasen | SMHI

Denna indikator visar utsläpp som sker inom länet, alltså ett produktionsperspektiv. För att få fram de utsläpp som svensk konsumtion orsakar, konsumtionsperspektivet, måste man lägga till de utsläpp som sker utanför länet vid produktion av våra konsumtionsvaror samt internationella transporter och resor, och dra ifrån utsläpp i Sverige av varor som går på export. Utsläpp från svensk konsumtion är betydande och andelen som sker i utlandet har ökat på senare tid. De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen var 88 miljoner ton år 2021. År 2021 uppstod 64 procent av utsläppen i andra länder till följd av svensk konsumtion. Läs mer om klimatpåverkan till följd av svensk konsumtion på Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och andra länder (naturvardsverket.se)

Bland de etappmål som regeringen beslutat är det fem som rör utsläpp av växthusgaser, se vidare Etappmålen - Sveriges miljömål (sverigesmiljomal.se).

Sedan 1 januari 2018 finns ett klimatpolitiskt ramverk, numera ingår de svenska klimatmålen i lagstiftningen och regeringens arbete granskas av ett klimatpolitiskt råd genom årliga rapporter. Varje mandatperiod ska regeringen presentera en klimatpolitisk handlingsplan. Den första kom år 2020 och heter En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan. Vidare ska regeringen varje år lämna en klimatredovisning, mer att läsa om det finns på Naturvårdsverkets hemsida: Underlag till regeringens klimathandlingsplan och klimatredovisning

Ett nytt lagstiftningspaket är beslutat inom EU och gäller nu i Sverige. Det kallas Fit for 55 och innebär högre ambitionsnivåer, läs mer på Naturvårdsverket: Sveriges del av EU:s klimatmål (naturvardsverket.se)

Fördjupningstext för Stockholms län

Körsträckan per bil har sedan år 2000 minskat med 11 procent. Körsträckan per bil är högre i länet än genomsnittet för Sverige. Körsträckan per person är dock lägre än riksgenomsnittet och har minskat med 3 procent mellan år 2000 och 2022. Körsträcka per bil och per person har båda ökat mellan 2021 och 2022.

I länet pågår ett stort antal projekt inom ramen för klimatklivet omfattande exempelvis laddpunkter, energikonverteringar och biogasanläggningar. Åtgärderna kommer att bidra till att nå Sveriges mål om att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, men det krävs ytterligare åtgärder för att nå klimatmålen. I Stockholms län har fler än 888 åtgärder beviljats stöd från starten 2015 fram till juni 2023. 

Jämfört med andra län i landet har Stockholms län relativt låga territoriella utsläpp. Det beror framför allt på storstadens fördelar som bland annat ger bra förutsättningar för en hög kollektivtrafikandel och fjärrvärme. En annan viktig orsak till de låga utsläppen är att den tunga industrin är lokaliserad till andra delar av landet och därför inte syns i länsstatistiken för Stockholm.

Mycket av det som vi använder till vardags produceras på andra platser i Sverige och världen där det lokalt ger upphov till stora utsläpp. De konsumtionsbaserade utsläppen är 8 ton per person och år i Sverige (Naturvårdsverket, 2021).