Sveriges utsläpp av växthusgaser var 44,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023. Det motsvarar en minskning med knappt 2 procent (0,8 miljoner ton) jämfört med 2022.

Industrisektorn bidrog mest till utsläppsminskningen och kan förklaras främst av minskad produktion inom järn- och stålindustrin samt mineralindustrin. El- och fjärrvärmesektorn bidrog också till minskade utsläpp till följd av minskad fossilbaserad elproduktion. 

Det långsiktiga nationella klimatmålet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Jämfört med 1990 har de totala klimatutsläppen  (exklusive LULUCF) minskat med 38 procent. Under samma tidsperiod har nettoupptaget i markanvändningssektorn minskat betydligt.

Hur ser den långsiktiga trenden ut? 

Den totala minskningen av utsläpp (exklusive LULUCF) på 38 procent sedan 1990 har skett parallellt med en stark ekonomisk tillväxt, med undantag för den globala ekonomiska krisen år 2009, och en växande befolkning. Dessa faktorer är generellt förknippade med ökade utsläpp eftersom en ökad ekonomisk aktivitet och en större befolkning skulle ha drivit upp utsläppen om andra faktorer varit oförändrade.

Det största bidraget till utsläppsminskningarna sedan 1990 har skett inom sektorn för uppvärmning av bostäder och lokaler. De åtgärder som bidragit mest till utvecklingen är utbyggnaden av fjärrvärmenäten och den följande övergången från oljeeldade värmepannor till el- och fjärrvärme och även till värmepumpar.

Även sektorerna industri och inrikes transporter har bidragit till den totala utsläppsminskningen från 1990. Industrins utsläpp påverkas av konjunkturen men har minskat även under perioder med stark konjunkturutveckling, framför allt genom bränsleskiften inom bland annat massa- och pappersindustrin. Effektivare fordon och en ökad användning av biodrivmedel genom reduktionsplikten har bidragit till minskade utsläpp från vägtrafiken.

Utsläppen från avfallssektorn har minskat stadigt sedan 1990, framför allt till följd av minskad deponering av organiskt avfall till följd av deponeringsförbudet som infördes i början av 2000-talet. Även inom sektorn för el och fjärrvärme har utsläppen minskat på grund av en snabb övergång från förbränning av kol och olja till avfalls- och biobränslen. En mindre utsläppsminskning har även skett över tid från arbetsmaskiner och jordbrukssektorn.

Som basår för beräkningarna av Sveriges klimatutsläpp används året 1990. Flera åtgärder som har påverkat utsläppsutvecklingen infördes redan innan 1990. Det handlar bland annat om

• en historisk utbyggnad av koldioxidfri elproduktion (vattenkraft och kärnkraft samt på senare år biokraft och vindkraft)
• en utbyggnad av fjärrvärmenäten och den följande övergången från oljeeldade värmepannor till både el och fjärrvärme
• en hög användning av biobränslen och avfallsbränslen inom el- och fjärrvärmeproduktionen
• bränsleskiften inom industrin, samt minskad deponering av avfall.

Översikt av utsläpp och trender per sektor

Industrisektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp

År 2023 uppgick utsläppen till 14,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket innebär en minskning med 28 procent jämfört med 1990.

Idag omfattas merparten av industrins utsläpp av järn- och stålindustri, mineralindustri och raffinaderier. Utsläppen uppstår främst genom tillverkningsprocesser, utsläpp från förbränning av bränslen samt så kallade diffusa utsläpp (till exempel utsläpp från vätgasproduktion samt läckage i gasledningar). 

Utsläppen från inrikes transporter minskade något

Inrikes transporter står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala klimatutsläpp. Huvuddelen, över 90 procent av utsläppen i sektorn, kommer från vägtrafiken. År 2023 uppgick utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter till ungefär 13,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Utsläppsminskningen jämfört med 2022 var knappt en procent.

Enligt Sveriges etappmål för inrikes transporter ska utsläppen minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010 och hittills har utsläppen minskat med 34 procent. För att nå målet behöver ytterligare insatser för att öka andelen biodrivmedel, betydligt energieffektivare fordon med förbränningsmotor och ökad elektrifiering, samtidigt som utvecklingen behöver gå mot en ökad transporteffektivitet i hela transportsystemet. 

Jordbrukets utsläpp är i princip oförändrade senaste åren

År 2023 var de totala växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn cirka 6,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar drygt 14 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Utsläppen det senaste årtionden är relativt stabila, men varierar något mellan åren. År 2023 var utsläppen 1,5 procent lägre än år 2022 främst på grund av låga skördar, vilket gav lägre lustgasutsläpp från skörderester i fält. Jämfört med 1990 så har sektorns utsläpp minskat med 13 procent, främst på grund av effektivisering och minskad djurhållning.

Jordbrukssektorns utsläpp består främst av metan och lustgas från djurens fodersmältning, gödselhantering och kväveomvandling i mark.

Fossilt plastavfall står för majoriteten av utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn 

De totala utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn var 3,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är en minskning med 41 procent mot 1990. Det var främst utsläppen från förbränning av avfall och olja som minskade 2023.

Trots att fjärrvärmeproduktionen har ökat med nästan 50 procent sedan 1990 har utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn minskat. Det beror på att det skett en övergång från förbränning av fossila bränslen (kol, gas, torv och särskilt olja) till framför allt biobränslen, men även avfall som delvis är biobaserat. Biobränslen kommer främst i form av avverkningsrester och restprodukter från skogsindustrin. Utsläppen från avfallsförbränning har ökat kraftigt sedan 1990 och står för störst andel av el- och fjärrvärmesektorns utsläpp. Utsläppen från avfallsförbränningen kommer i huvudsak från plast, som nästan uteslutande baseras på fossil råvara.

Ökade utsläpp från arbetsmaskiner

Arbetsmaskiner utgörs av arbetsredskap, exempelvis traktorer, kranar, grävmaskiner, gräsklippare. Utsläppen under 2023 uppgick till 2,7 miljoner ton och jämfört med 2022 har utsläppen under 2023 ökat med drygt 4 procent. Den främsta förklaringen till utsläppsökningen är att inblandning av biobränsle i diesel har minskat med 3 procent jämfört med 2022.

Ökade utsläpp från produkter och lösningsmedel

Utsläppen från produkter och lösningsmedel var 1,1 miljon ton koldioxidekvivalenter 2023. Det innebär en minskning med knappt 6 procent jämfört med år 2022. Sektorns utsläpp har dock ökat med 231 procent jämfört med 1990. Den största utsläppskällan inom sektorn är läckage av fluorerade gaser (f-gaser).

Flera styrmedel har bidragit till omfattande utsläppsminskningar inom avfallssektorn

Utsläppen från avfallsbehandling har minskat med ungefär 75 procent 2023 jämfört med år 1990. Totalt uppgick utsläppen inom avfallssektorn till knappt 1,1 miljon ton koldioxidekvivalenter år 2023, vilket motsvarar cirka två procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp.

Deponiförbuden och beskattning av deponering av avfall, som infördes i början av 2000-talet, har bidragit till att minska metanutsläppen från deponier samt till att tillgängliggöra avfall som bränsle för el- och fjärrvärmeproduktion. Utsläpp som uppstår till följd av förbränning av icke-farligt avfall redovisas under el- och fjärrvärmesektorn.

Betydande utsläppsminskningar från uppvärmning av bostäder och lokaler

Utsläppen av växthusgaser från egen uppvärmning av bostäder och lokaler har minskat med 92 procent från 1990 fram till 2023. Utfasning av oljepannor har bidragit mest till de minskade utsläppen. År 2023 stod sektorn för knappt 2 procent av Sveriges totala klimatutsläpp.

Utsläppsminskningen inom uppvärmning av bostäder och lokaler samt el och fjärrvärme är till stor del ett resultat av styrmedel och åtgärder, som investeringar i infrastruktur för fjärrvärme, skatter på energi och koldioxidutsläpp, stöd till installation av värmepumpar samt elcertifikatsprogrammet som främjar förnybar elproduktion.

Preliminär statistik för 2024 publiceras i juni 2025

Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Naturvårdsverket publicerar även preliminär utsläppsstatistik. Preliminära utsläpp för 2024 kommer att publiceras i mitten av juni 2025.