Miljösmarta lösningar vid renovering av skola

Renoveringen och tillbyggnaden av Listerbyskolan gjordes 2016 med inspiration av Cradle to Cradle® som en del i Ronneby kommuns kvalitetsprogram för planering och byggande i kommunen.

Resultatet blev en miljösmart tillbyggnad med 96 procent återvinning och återanvändning av byggavfallet samt genomtänkta material för hela byggnaden. Det har också gjorts en satsning på biologisk mångfald, en ombyggd skolgård och bättre nyttjande av den närliggande skogen med bland annat ett uteklassrum.

I kvalitetsprogrammet som kommunen tagit fram konkretiseras tankar kring hållbar planering och byggnation med utgångspunkt i principerna bakom Cradle to Cradle®. Programmet har fem grundprinciper:

• förnyelsebar energi
• friskt vatten
• hälsosamma byggmaterial och bra inomhusmiljö
• biologisk mångfald i utemiljön
• social mångfald.

Utöver kvalitetsprogrammet så användes också bedömningsverktyget Skanskas gröna karta, för grönt byggande, vid renoveringen av Listerbyskolan. Gröna kartan är en färgkarta med fyra fokusområden: Energi, Klimat, Material och Vatten. Tillbyggnaden som gjorts på skolan uppnår mörkgrönt i färgskalan på kartan, vilket är högsta nivån.

Viktiga lärdomar och erfarenheter

Tillsammans med Skanskas byggprojektledare gjorde skolans personal en film som berättade om renoveringen och tillbyggnaden. Filmen berättade också om solel som ger byggnaden ström samt att farligt material bytts ut och allt nytt material är godkänt. I filmen pratar byggprojektledaren och skolans personal om byggarbetsplatsen och sopsorteringen på skolgården samt att en ny miljöstation ska byggas. Genom att sopsortera ska eleverna och personalen tillsammans fortsätta hålla skolan "mörkgrön". Filmen visades som ett pedagogiskt exempel för eleverna.

Renoveringen har också bidragit till att ljuset i lektionssalarna upplevs som mycket bra och arbetsmiljön är bättre än tidigare. Inomhusluften mäts också för att följa upp att arbetsmiljön är hälsosam.

Utvecklingen av utomhusmiljön runt skolbyggnaden och skogen i närheten gjordes i samarbete med Sveriges Lantbruks Universitet (SLU). I utemiljön finns till exempel uteklassrum som bjuder in till utevistelse och helglasade dörrar förbinder ute- och innemiljön. Idag upplever både elever och personal utemiljön som fantastisk.

Genom att plantera 36 olika arter, till exempel röda och vita vinbär, rabarber, blåbär, klematis, syren, rödek och avenbok, på skolområdet har också den biologiska mångfalden ökat.

Eleverna är själva nöjda och stolta över sin skola eftersom de fått vara delaktiga i processen. De fick till exempel vara med och utforma sin utomhusmiljö i olika grupper och har även utformat skogen intill skolan.

I syfte att skapa en kunskapsbank för framtida byggnationer i kommunen samlas erfarenheterna från Listerbyskolan och liknande byggprojekt, som förskolorna Backsippan och Hulta.

Skola och förskola, mer om projektet Backsippan (Ronnebys webbplats)

Hulta förskola (Ronnebys webbplats)

Effekter

Den nybyggda delen av skolan genererar lika mycket energi via solceller som den förbrukar (cirka 40 000 kw/h per år) och det finns tankar som ackumulerar varmvatten när solcellerna har överkapacitet. Genom en energianalys under projektet har energianvändningen i hela byggnaden minskat med 75 procent trots tillbyggnad.

Enligt Skanskas gröna karta som använts som bedömningsverktyg vid renoveringen uppnår tillbyggnaden den högsta nivån, mörkgrönt. De mörkgröna krav som tillbyggnaden uppnår är:

• Netto noll primärenergi
• Noll icke hållbara material
• Noll farliga ämnen i kemiska produkter.

De två sistnämnda kraven uppfylls även för ombyggnaden. Dessutom har byggentreprenören Skanska arbetat systematiskt med avfallet från byggandet och lyckats komma upp i 96 procent återvinning och återanvändning av byggavfallet, vilket är mycket högt i jämförelse med branschens genomsnittsnivå på 86 procent.

De hälsosamma och miljövänliga materialvalen i skolan är gjorda med hjälp av en materialdatabas. Det finns en förteckning över vilka produkter och material som finns i skolan vilket underlättar vid renoveringar, eventuell sanering och framtida rivning. Material från byggnaden kan på så sätt lättare återanvändas och bli en del av en cirkulär ekonomi.