Andel energi från förnybara energikällor

Förnybar energi

Andel förnybar energi enligt förnybartdirektivet, procent

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://sverigesmiljomal.se/miljomalen/generationsmalet/fornybar-energi/

Användningen av förnybar energi i förhållande till slutlig energianvändning var 55 procent under 2018. Under de senaste tio åren har andelen förnybart ökat med 10 procentenheter. Sverige har som mål att andelen förnybar energi ska vara 50 procent år 2020. Denna nivå passerades år 2012.

Indikatorn är en Responsindikator då den följer en omställning, hur utvecklingen av andelen förnybar energi ser ut inom Sverige över tid. Utvecklingen påverkas dels av styrmedel och åtgärder som ökar produktionen av förnybar energi, dels av åtgärder som minskar energianvändningen. En ökad andel förnybar energi innebär oftast en minskad andel energi med fossilt ursprung i energisystemet vilket bidrar till en minskad klimatpåverkan.

Målnivån för andelen förnybart är passerad

Genom EU:s direktiv om främjande av energi från förnybara källor (förnybartdirektivet) har bindande mål till 2020 antagits för EU:s medlemsstater. För Sverige innebär direktivet att den förnybara energianvändningen ska öka till 49 procent år 2020. Sverige har dock beslutat att andelen förnybar energi ska vara minst 50 procent år 2020. År 2018 uppgick den totala andelen förnybar energi till 54,6 procent vilket är 0,4 procentenheter mer än 2017.

Flera orsaker till att andelen förnybart ökat

Energibeskattningen, som innefattar energi- och koldioxidskatt har främjat användningen av förnybar energi för uppvärmning och för transporter. Energi- och koldioxidbeskattningen har inneburit att biobränslenas konkurrenskraft stärkts gentemot fossila bränslen. Energiskatterna har successivt höjts för fossila bränslen. Styrmedel som elcertifikatsystemet, som främjar förnybar elproduktion, och skattenedsättningar och reduktionsplikt för biodrivmedel är andra anledningar till den ökande andelen förnybar energi.

Utöver styrmedel har en produktionsökning i skogsindustrin, där mycket biobränslen används, samt konverteringar från fossila bränslen till el och biobränslen bidragit till en ökad andel av förnybar energi. Den ökade förbränningen av avfall i fjärrvärmesystemen under 2000-talet är en annan bidragande faktor eftersom 50-60 procent av hushållsavfallet räknas som biobaserat och därmed förnybart.

 

Metod

Andelen förnybar energi beräknas enligt EU:s direktiv 2018/2001/EU som kvoten mellan förnybar energi och slutlig energianvändning. Den förnybara energin ska enligt direktivet beräknas som summan av:

  • El som produceras från förnybara källor
  • Fjärrvärme och fjärrkyla som produceras från förnybar energi
  • Användning av annan förnybar energi för uppvärmning och processer i industrin, hushållen, servicesektorn, jordbruket, skogsbruket och fiskenäringen
  • Användning av förnybar energi för transporter

Den slutliga energianvändningen utgörs av den slutliga energianvändningen i industrisektorn, transportsektorn, bostäder och service, jordbruket, skogsbruket och fiskenäringen. Dessutom ingår användning av el och värme inom energisektorn i samband med el- och fjärrvärmeproduktion samt överföringsförluster i el- och fjärrvärmenät.

Fakta om data

Mängden förnybar energi tas från Sveriges rapportering enligt förnybartdirektivet, den totala energianvändningen hämtas från den årliga energibalansen. 

Data kommer från Energimyndigheten, Eurostat.

Data levereras årligen.

Datamängden omfattar tidsperioden 2005 och framåt.

Uppdateras årligen. All data har reviderats 2020 p.g.a. att användningen av biodrivmedel i olika sektorer har korrigerats.

Fördjupning

Det svenska energisystemet är delvis baserat på inhemska förnybara energikällor som vatten, biobränsle och vind. En stor del av energitillförseln sker dock fortfarande genom import av kärnbränsle och fossila bränslen. Biodrivmedel eller deras råvaror är även till allra största delen importerade. Jämfört med övriga EU-länder har Sverige ett lågt importberoende av energiprodukter. Detta kan till stor del förklaras av vår rika tillgång till inhemska förnybara energikällor, framför allt bioenergi och vattenkraft.

Sedan år 1970 kan ett antal trender i energitillförseln urskiljas. De fossila bränslenas andel av den totala energitillförseln har minskat från 80 till 30 procent. Kärnbränslets andel har gått från 0 till 30 procent av energitillförseln. Biobränslenas andel har ökat från 10 till 30 procent (Energimyndigheten).

Andelen förnybar energi av den slutliga energianvändningen har ökat kraftigt i Sverige. De senaste tio åren har andelen ökat från 44,7 procent till 54,6 procent och Sverige har därmed den högsta andelen förnybar energi i hela EU (även om Norge har högre andel med 72,8 procent) (Eurostat).

Senaste årets ökning av förnybart kommer främst från biobränslen och vindkraft

Den totala mängden förnybar energi i Sverige uppgick enligt förnybartdirektivets definition till 221 TWh 2018, vilket var en ökning med 1 TWh från föregående år. Ökningen beror framför allt på en större användning av biobränslen samt fortsatt utbyggnad av vindkraft. Samtidigt minskade den totala energianvändningen något, vilket bidrar till ökningen av andelen förnybart. De största bidragen till den höga andelen förnybar energi kommer från biobränslen och vattenkraft.

Generellt ses en svagt uppåtgående trend för den övergripande andelen förnybar energi. Andelen var 54,6 procent år 2018. Vindkraftens fortsatta utbyggnad och den ökande andelen förnybart i transportsektorn är trender som pågått under flera år. Andelen förnybar energi var något högre 2018 än 2017 och energianvändningen var lägre under 2018 jämfört med 2017.

Energin påverkar miljön

Alla energislag påverkar miljön. Därför har energisektorn och alla som använder energi ett ansvar för att miljömålen nås.
De olika energislagen påverkar miljön vid utvinning, omvandling, distribution och användning.

Miljöpåverkan från fossila bränslen

Förbränning av olja, kol, torv och naturgas, så kallade fossila bränslen, är den största källan till utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider i Sverige. Utsläppen påverkar klimatet, ger upphov till försurning av skog och mark och orsakar hälsoproblem.

Kärnkraftens miljöpåverkan

Kärnkraftens största miljöpåverkan är strålningsrisker och miljöeffekter när uran utvinns ur marken och när använt kärnbränsle och annat kärnavfall ska slutförvaras i berggrunden.
Kärnkraftverk släpper också ut små mängder radioaktiva ämnen till luften samt påverkar havsmiljön när använt kylvatten höjer temperaturen på havsvattnet. Vissa andra kraftverk spiller också värme i vattendrag men i mindre omfattning.

Miljöpåverkan från förnybara energislag

Vattenkraft, vindkraft, solenergi och biobränsle är förnybara energislag, som inte bidrar till klimatförändringarna men påverkar miljön på andra sätt.

Vattenkraftverk kan till exempel försämra livsmiljöer och spridningsvägar för djur och växter.

Vid byggandet av vindkraftverk bör man ta hänsyn till områden med höga naturvärden eller hotade arter.

Solceller är energikrävande att tillverka och kan innehålla toxiska ämnen. Då tillverkningen ofta sker utomlands så kan miljöpåverkan vara stor beroende på tillverkningslandets energimix och miljölagstiftning.

Avverkningsrester som inte kan användas till virke eller pappersmassa tas ur skogen för att användas som biobränsle, men det bör göras på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden bevaras.

Alla delar i samhället påverkar energianvändningen och miljön

Energi används i alla delar av samhället, men framförallt i:

  • industrier
  • byggnader
  • transporter

I dessa sektorer används bränslen i till exempel industrier och bilar, men bränslen förbrukas även vid produktion av el och fjärrvärme som distribueras till bland annat byggnader. När bränslen används sker utsläpp. Utsläppen från biobränslen förstärker inte växthuseffekten och klimatförändringarna, men utsläppen innehåller kväveoxider och partiklar.

För flödande energikällor som sol, vind och vatten orsakar tillverkningen av material och utrustning utsläpp på samma sätt som tillverkningen av andra energianläggningar.

Fördjupningstext/ytterligare underlag:

Energiindikatorer 2019 - Uppföljning av Sveriges energipolitiska mål

https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=133416 (sid 10-14)

Eurostat – energistatistik på EU:s statistikmyndighet

https://ec.europa.eu/eurostat/web/energy/data/shares

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Respons (åtgärder)

Ansvarig myndighet för indikatorn Förnybar energi: Naturvårdsverket