I rapporten Klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor 1990 – 2017 från Chalmers tekniska högskola i Göteborg har sammanställt underlaget för att beräkna antalet flygresor som svenska invånare gör. För detta behöver man passagerarstatistik från alla flygplatser i landet. Denna statistik täcker dock såväl landets invånare som utländska invånare så för att endast räkna med resor som gjorts av landets invånare så måste passagerarstatistiken anpassas. Dessutom, om det är sannolikt att invånarna använder flygplatser i andra länder som avreseflygplats för en internationell flygning, behövs samma statistik från dessa flygplatser.

I Sverige finns detaljerade förteckningar över ankommande och avgående internationella passagerare till och från svenska flygplatser från Trafikanalys och Transportstyrelsen. Andelen passagerare som är bosatta i Sverige baseras på undersökningar gjorda av Swedavia. Passagerare väljs slumpmässigt och svar skalas för att representera antalet avresande passagerare. Undersökningen har genomförts för ett varierande antal år på olika flygplatser så en linjär anpassning eller medelvärdet av befintliga data har använts för 1990-2017.

Många svenska invånare bor nära Kastrup i Danmark eller Gardemoen i Norge och använder ofta dessa flygplatser som främsta internationell flygplats. För att inkludera dessa resor användes data från dessa flygplatser.

Indikatorn över antalet flygresor per invånare har tagits fram av Chalmers tekniska högskola i Göteborg med delfinansiering av Naturvårdsverket. I rapporten Klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor 1990 – 2017 beräknas svenska invånares klimatpåverkan från flygresor. För att göra denna beräkning fanns behov av att först uppskatta antalet utrikesflygningar som vi svenskar i snitt gör över ett år.

I och med att den svenska befolkningen flyger till utlandet allt oftare finns det en risk att generationsmålet inte kommer att uppnås, eftersom vår klimatpåverkan växthusgasutsläpp från utlandsresor ger upphov till utsläpp i andra länder. Att kunna följa antalet flygresor som vi svenskar gör är viktigt eftersom det ger ett väsentligt underlag för beräkningar av hur stora utsläpp vi har per person.

För att kunna uppnå generationsmålet, miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan samt Parisavtalets mål bör de globala utsläppen vara i genomsnitt högst 1 ton per person och år till 2050. Det motsvarar en resa till södra Spanien tur och retur för en person. På kort sikt behöver utsläppen minska eftersom tekniska lösningar för klimatneutralt flyg inte är kommersialiserade än. Om eldrift av stora flygplan blir möjligt så ligger i praktiken detta mycket långt fram i tiden. Substitutionen till biobränsle kan vara problematisk eftersom många andra sektorer (vägtransport, industrier, elproduktion osv.) också ser biobränsle som en lösning för att minska sina utsläpp och biobränsleproduktionen är begränsad. Därtill ger även biobränslen s.k. höghöjdseffekter som ungefär fördubblar klimatpåverkan jämfört med om utsläppen från flygmotorerna sker på marken.

Det finns en internationell överenskommelse (Chicagokonvention från 1944) som i princip inte tillåter en skatt på internationellt flygbränsle. Den nuvarande regeringen ska enligt januariöverenskommelsen ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle. Regeringen ska också tillsätta en utredning om obligatorisk klimatdeklaration vid köp av flygresor. I Sverige infördes 2018 en flygskatt på passageraren för resor. Flera europeiska länder har redan infört en liknande flygskatt. Flera styrmedel kommer dock att behövas för att minska utsläppen från våra flygresor.

International Civil Aviation Organization (ICAO) är ett FN-organ för internationellt flyg. ICAO har satt upp två mål för att begränsa sin klimatpåverkan: från år 2009 ska medlemsländernas i ICAO flygflottor bli i genomsnitt 1,5 procent bränsleeffektivare per år, och en klimatneutral tillväxt i växthusgasutsläppen ska nås från och med år 2020. För att kunna få en klimatneutral tillväxt håller ICAO på att skapa ett system för kompensationsåtgärder i andra sektorer. Systemet kallas CORSIA, Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation. I CORSIA ska flygbolag kunna köpa utsläppsenheter som ska reducera växthusgasutsläpp i olika delar av världen. Systemet omfattar dock inte inrikes flyg eller utsläpp av den så kallade höghöjdseffekten, så systemet täcker bara cirka 30 procent av flygets globala klimatpåverkan.

Sedan år 2012 ingår europeiskt flyg i EU:s system för handel med utsläppsrätter. EU-ETS har dock av flera skäl en i praktiken ganska marginell påverkan på flygets utsläpp, även om priserna på utsläppsrätterna stiger.