Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser per område

Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per område

Klimatpåverkande konsumtionsutsläpp uppdelat på transporter, livsmedel, boende, investeringar och offentlig konsumtion från Sverige och utlandet.

Ladda ner diagram

Skriv ut diagram diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/partiklar-i-pm-25

Vi behöver sikta långt under 2 ton

För att kunna uppnå generationsmålet, miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan samt Parisavtalets mål behöver de klimatpåverkande utsläppen till följd av svensk konsumtion ner till så långt under två ton per person och år som möjligt till 2050. Det motsvarar en resa till Thailand tur och retur för en person. Det innebär att det inte räcker med att utsläppen inom Sveriges gränser minskar. Även de utsläpp som vår konsumtion ger upphov till i andra länder behöver minska för att undvika en ökad global temperaturökning. Parisavtalet slår fast att den globala genomsnittliga temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.

Livsmedel och transporter är hushållens största klimatpåverkan

Vi svenskar konsumerar varor från andra länder som ger upphov till klimatpåverkande utsläpp i det landet som varan produceras. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser motsvarar cirka 11 ton per person och år, varav hushållen står för cirka två tredjedelar och resterande del kommer in från offentlig konsumtion och investeringar. Våra klimatpåverkande utsläpp från livsmedel och transporter står för 20 procent vardera och ditt boende 13 procent av de totala konsumtionsutsläppen.

Våra konsumtionsval göra stor skillnad

Att välja ett semestermål som ligger i eller närmare Sverige och att äta mer växtbaserade kost tillsammans med att göra andra mer klimatsmarta konsumtionsval skapar stora klimatvinster. Vi svenskar kan genom att förändra vårt beteende bli ett föregångsland i att efterfrågan klimatsmarta produkter och tjänster. 

Metod

Miljöräkenskaperna på Statistiska Centralbyrå (SCB) beräknar årligen de konsumtionsbaserade utsläppen på uppdrag av Naturvårdsverket. Det är ett långsiktigt samarbete som följer en årligt återkommande cykel. SCB beräknar de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom en miljöexpanderade input-outputanalys, en metod som kopplar utsläpp per bransch till konsumtion. Beräkningarna baseras bland annat på officiell statistik om utsläpp och nationalräkenskapernas input-outputtabeller. Utsläpp som förknippas med svensk konsumtion men som sker i andra länder är baserade på en förenklad ekonomisk modell vilket gör uppskattningarna osäkra. Beräkningarna riskerar att felskatta utsläppen för produkter och tjänster vars utsläpp inte styrs av ett lands utsläppsintensitet såsom kött, material med stora processutsläpp samt flygresor. Därför bör trender och absoluta nivåer av utsläpp i andra länder tolkas med försiktighet.

Mer information:

För information om konsumtionsbaserade utsläpp från svensk konsumtion uppdelade i utsläpp som sker nationellt respektive internationellt se indikatorn för Begränsad klimatpåverkan Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser, i Sverige och i andra länder.   

 

Fördjupning

För att uppnå generationsmålet och Parisavtalets mål behöver de klimatpåverkande utsläpp till följd av svensk konsumtion ner till så långt under två ton per person och år som möjligt till 2050. De klimatpåverkande utsläppen från svenskars konsumtion är en indikator för att följa upp Sveriges arbete mot målen. Generationsmålet lyder:

"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."

Generationsmålet pekar på att det inte räcker med att utsläppen inom Sveriges gränser minskar: klimatpåverkan utanför Sveriges gränser får inte öka. För att följa upp detta har Sverige sedan 2008 tagit fram statistik om Sveriges

konsumtionsbaserade klimatpåverkan (även kallad klimatavtryck). Utsläppen inom Sveriges gränser har minskat med 30 procent sedan 1993 men utsläppen som Sveriges konsumtion orsakar utomlands har samtidigt ökat med 50 procent.

Parisavtalet slår fast att den globala genomsnittliga temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. För att nå målsättningen krävs att de globala utsläppen per person når en topp kring 2020 och därefter minskar drastiskt för att nå mindre än 2,5 ton per person i genomsnitt till 2050. För att nå 1,5 grader beräknas en liknande utveckling behövas men utsläppsminskningen behöver ske ännu mer drastiskt efter 2020 för att 2050 nå mindre än ett ton per person.

Att mäta konsumtionsbaserade utsläpp från just livsmedel, transport och boende ger en indikation på hur stort klimatavtryck som vi svenskar har. Att veta exakt hur stor utsläppen är och hur de har utvecklats över tid är dock svårt.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Påverkan
Dataleverantör:

Kontaktperson för indikatorn

Jonas Allerup Handläggare jonas.allerup@naturvardsverket.se 010-698 11 20

Ansvarig myndighet för indikatorn Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per område: Naturvårdsverket