Årsmedelvärde för ozonskiktets tjocklek

Diagram

Ozonskiktets tjocklek

Ozonskiktets tjocklek över Sverige 1988-2025. Dobsonenheter, DU.

Ladda ner diagramdata för Ozonskiktets tjocklek

Skriv ut diagram för Ozonskiktets tjocklek

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

Använda det i trycksaker
Använda det i presentationer
Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/skyddande-ozonskikt/ozonskiktets-tjocklek/

Uttunningen av ozonskiktet bedöms nu ha avstannat. Trots betydande osäkerheter finns även tecken på att återväxten har påbörjats. Montrealprotokollet – det viktigaste styrmedlet – har varit mycket framgångsrikt. Samtidigt kvarstår utmaningar, såsom utsläpp av lustgas, fortsatt användning av vissa ozonnedbrytande ämnen och utsläpp från äldre produkter. Ett fortsatt aktivt internationellt och nationellt arbete är därför viktigt.

Problem/syfte

Ozonskiktet skyddar allt liv på jorden från skadlig UV-strålning. Den ökande användningen av ozonnedbrytande ämnen i exempelvis kylskåp, isoleringsmaterial och brandsläckare ledde tidigare till att ozonskiktet tunnades ut. Det medför bland annat ökad risk för hudcancer och ögonskador. Indikatorn visar hur minskningen av utsläppen av ozonnedbrytande ämnen påverkar ozonskiktets tillstånd.

Nuläge

Globalt är ozonskiktet idag cirka 2 procent tunnare jämfört med referensnivån, det vill säga perioden före 1980 då ozonskiktet ansågs opåverkat av mänskliga utsläpp. Vid 60° nord – motsvarande mellersta Sverige – är uttunningen omkring 3,5–4 procent.

En global statistiskt säkerställd återhämtning förväntas ske någon gång mellan 2020 och 2040. För det globala genomsnittet (exklusive Arktis och Antarktis) bedöms ozonskiktet kunna återgå till referensvärdet (medelvärdet för 1964–1980) under 2040-talet.

Trend

Det mesta tyder på att uttunningen av ozonskiktet har stannat av. Under senare år har även flera indikationer kommit om att en återväxt har påbörjats. Osäkerheterna är dock stora – både på grund av begränsningar i det vetenskapliga underlaget och på grund av ozonskiktets naturliga variationer, som är betydande över tid och region.

Värdering

Målet bedöms vara uppnått först när återväxten av ozonskiktet är tydligt påbörjad och utvecklingen kan kopplas till minskade halter ozonnedbrytande ämnen i atmosfären.
Trots att flera mätserier visar tecken på återväxt i den övre stratosfären finns ännu ingen vetenskapligt säkerställd återhämtning för stratosfären som helhet.

Klimatförändringar, samt ämnen och utsläpp som inte regleras av Montrealprotokollet, kan också försvåra en fullständig återhämtning. Därför behövs fortsatt internationellt samarbete, forskning och ett stärkt nationellt omhändertagande av ozonnedbrytande ämnen.

Metod

Indikatorn baseras på mätningar som utförs i Norrköping inom ramen för den nationella miljöövervakningen.

Fördjupning

Mätningarna av ozonskiktets tjocklek vid SMHI:s station i Norrköping har pågått sedan 1988. Dessa ingår i Global Ozone Observing System (GO3OS) inom Global Atmosphere Watch (GAW), ett internationellt nätverk upprättat av WMO (World Meteorological Organization).

Mätningarna bygger på fjärranalys där man analyserar hur mycket UV-strålning som reduceras när den absorberas av ozon i atmosfären. Utifrån detta får man ett mått på atmosfärens totala halt av ozon – från markytan upp till atmosfärens övre gräns – över den plats där mätningen sker.