Datakälla

Dataunderlaget har tagits fram av SCB genom sambearbetning av följande datakällor:

• Byggnader ur fastighetsregistrets byggnadsdel samt byggnadskroppar från GSD-Fastighetskartan
• Strandlinjedata från GSD-Fastighetskartan
• SCB:s tätortsavgränsningar
• Skyddade områden enligt naturvårdsregistret
• SCB:s kuststrandlinje som bygger på GSD-fastighetskartans strandlinjedata tolkade med hjälp av SMHI:s uppgifter om havs- respektive insjövatten.

Indikatorn omfattar alla typer av byggnader, även komplementbyggnader, ekonomibyggnader och industribyggnader etc. Eftersom de flesta byggnader i fastighetsregistrets byggnadsdel saknar byggår (förutom bostadsbyggnader) har SCB daterat byggnaderna genom en jämförelse av byggnadsobjekt mellan olika årsversioner av fastighetsregistret. En byggnad tilldelas på så sätt ett byggår utifrån det år som den först dyker upp i fastighetsregistret. En byggnad som inte tidigare förekommit i registret antas vara nybyggd.

Byggnaderna analyseras i förhållande till sjö- och vattendragsstrandlinjen och alla byggnader som är belägna inom 100 meter från strandlinjen betraktas som strandnära. Byggnaderna analyseras även i förhållande till befintlig bebyggelse. Byggnader som tillkommit inom 50 meter från befintlig bebyggelse särredovisas. Även strandnära byggnader som är belägna inom tätort och inom skyddade områden särredovisas.

Inlandsstrandlinjen har tagits fram genom bearbetningar av sjöar (Standingwater) och vattendrag (Watercourse) från Lantmäteriets hydrografiska nedladdningstjänst. Sjöar och vattendrag (som är ytgeometrier) slås samman och görs om till en inlandsstrandlinje. 

Lantmäteriets hydrografiska nedladdningstjänst har en strandlinje (Landwaterboundary) där det inte går att urskilja vad som är inlandsstrand. Vidare innehåller Lantmäteriets strandlinje även ”strandlinjer” för glaciärer. Detta gör att den ovannämnda metoden, som baseras på sjöar och vattendrag, användes för att skapa inlandsstrandlinjen. Inlandsstrandlinjen omfattar förövrigt även eventuella sjöar och vattendrag som finns på havsöar. Inlandsstrandlinjen klipps vidare med länsgränserna då den bebyggelsepåverkade inlandsstrandlinjen redovisas på denna nivå.

Den bebyggelsepåverkade strandlinjen beräknas genom att nytillkomna byggnaderna buffras med 100m. De delar av denna strandlinje som överlappas av byggnadsbuffrarna och är oexploaterade inlandsstränder (vilket beräknas innan för tidigare år) utgör ny exploatering av havsstrandlinjen. Längden på dessa nyexploaterade inlandsstrandlinjer summeras länsvis.

Begreppsförklaring

Med ”byggnad uppförd under året” avses byggnad uppförd under det i indikatorn redovisade året. Med ”Sjö- och vattendragsstrandlinje” avses strandlinjen för alla typer av vattenförekomster, utom havsvatten, som redovisas i GSD-Fastighetskartan i skala 1:10 000. Insjö kan vara vattenförekomster ner till några 10-tal m² stora. Vattendrag har en bredd av minst 6 meter. ”Skyddade områden” omfattar nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden, biotopskyddsområden i skog och övriga biotopskyddsområden. 

Datakvalitet

Det finns många kända brister i fastighetsregistrets byggnadsdel. Det största problemet för beräkning av indikatorn är bristen på uppgifter om nybyggnadsår. SCB:s metod för att tilldela byggnader ett byggår genom registerdatering fungerar i stort bra, men det är känt att det förekommer övertäckning där äldre, befintliga byggnader förts in i registret i efterhand och därför uppträder som nybyggda. Framförallt gäller detta komplementbyggnader och andra mindre byggnader som förts in i registret som ett led i kommunernas kontinuerliga förbättringar av byggnadsinformation. Någon systematiskt uppskattning av övertäckningens omfattning har inte kunnat göras.

Även kodningen av byggnadstyper i fastighetsregistret har vissa brister. Exempelvis tillämpas inte kodningen av ekonomibyggnader på ett systematiskt sätt. Majoriteten av lantbrukets byggnader redovisas som komplementbyggnader. Den byggnadstyp som har bäst kvalitet är bostadsbyggnader.

Lantmäteriets hydrografiska data för nedladdning där data för sjöar, vattendrag och strandlinje hämtas håller en hög noggrannhet. Det finns inga kända felkällor, vad gäller framtagandet av inlandstrandlinjen från denna källa, som kunnat påverka resultatet i nämnvärd omfattning.

I fastighetsregistrets byggnadsdel ingår följande typer av byggnader:

Bostad - Byggnad som till övervägande del används för permanent- eller fritidsboende, exempelvis villor, radhus och flerfamiljshus.

Industri - Byggnad som till övervägande del innehåller tillverkning av produkter eller förädling av råvaror, till exempel kemisk industri, textilindustri, kärnkraftverk, värmeverk och vattenkraftverk.

Verksamhet - Som till övervägande del används för rörelse, t.ex. hotell, kontor, handel, restaurang eller parkeringshus.

Samhällsfunktion - Byggnad som till övervägande del innehåller verksamhet som nyttjas av medborgare i samhällslivet, till exempel busstation, brandstation, vårdcentral, djursjukhus, ishall, simhall, sjukhus och skola.

Ekonomibyggnad  - Byggnad som till övervägande del är till för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförbar näring.

Komplementbyggnad - Byggnad som hör till andra byggnader med ändamål bostad, samhällsfunktion, verksamhet eller industri t.ex. uthus, garage, carport, cistern, lager, sjöbod eller friggebod. Även byggnader utan väggar ingår.

Övrig byggnad - Byggnad vars ändamål inte är Bostad, Industri, Samhällsfunktion, Verksamhet, Ekonomibyggnad eller Komplementbyggnad, t.ex. kolonistuga eller fristående skärmtak större än 15 kvm av varaktig konstruktion.

I redovisningen av indikatorn har byggnadstyperna Industri, Verksamhet, Samhällsfunktion, Ekonomibyggnad och Övrig byggnad slagits samman och kallas ”Annan bebyggelse”. Detta har gjorts eftersom antalet byggnader som tillkommer årligen i de enskilda typerna är så få att det blir svårt att visualisera.

Strandskydd
Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för friluftslivet och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. I Sverige har stränderna haft ett unikt skydd sedan 1950-talet. Strandskyddet gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag oavsett storlek. Det skyddade området är normalt 100 meter från strandkanten såväl på land som i vattenområdet och omfattar även undervattensmiljön. Inom det skyddade området gäller förbud mot att bygga eller att vidta andra åtgärder som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- och växtarter.

På många håll med höga rekreations- eller naturvärden är strandskyddet utökat till 300 meter från strandlinjen. Indikatorn tar av redovisningstekniska skäl varken upp små vattendrag där strandskyddet gäller eller områden med utökat strandskydd även om dessa är viktiga för att bevara både biologisk mångfald och ett rörligt friluftsliv.

Den ökning av mänsklig påverkan som uppförandet av nya byggnader i anslutning till äldre bebyggelse bidrar till är normalt mindre än då byggnader uppförs i områden fria från bebyggelse. Uppförande av byggnader i återstående obebyggda områden (till exempel så kallade lucktomter) inom befintlig bebyggelse kan dock medföra negativa effekter för djur- och växtlivet genom att de sista tillflyktsplatserna för olika arter försvinner. Också friluftslivet kan påverkas negativt av att sådana områden bebyggs. Omfattande nybebyggelse nära stranden torde i de flesta fall påverka kulturmiljövärdena i ett område negativt. I undantagsfall kan dock ett visst nybyggande vara en förutsättning för fortsatt traditionellt brukande och därigenom bibehållande av kulturmiljövärdena.

I oktober 2013 presenterade Naturvårdsverket och Boverket sin gemensamma utvärdering av och översyn av tillämpning och utfall av det nya regelverk för strandskydd som trädde i kraft 2009 och 2010. Utvärderingen konstaterar att den största orsaken till skillnader i tillämpningen av strandskyddsregelverket är att hälften av länen tillämpar generella beslut om undantag från strandskyddsbestämmelserna. Boverket och Naturvårdsverket bedömer också att det finns behov av ytterligare vägledningsinsatser för att ge både kommuner och länsstyrelser stöd, framförallt när det gäller tolkning och tillämpning av de särskilda skälen för dispens.

Som ett resultat av utvärderingen infördes det 2014 möjligheter för lättnader i strandskyddet för mindre sjöar och vattendrag utanför högexploaterade områden. Det är för tidigt att säga om detta har fått någon effekt, men Strandskyddsdelegationen konstaterar i sin rapport från december 2015 att det finns indikationer på att strandskyddet fortfarande är starkt i glest bebyggda områden och svagare i tättbebyggda områden. Detta är motsatt vad man önskade sig när regelverket förändrades. Strandskyddsdelegationens uppfattning är att de regelverksförändringar som genomfördes 2009/2010 inte åtgärdar de problemområden som finns rörande strandskyddsreglerna.

Den 28 augusti 2017 överlämnade Naturvårdsverket sin utredning av hur strandskyddsregelverket kan förändras för att underlätta landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) till regeringen. Förslaget går ut på att förenkla landsbygdsutveckling där det inte negativt påverkar natur och friluftsliv längs Sveriges stränder. Bland annat föreslår Naturvårdsverket att man ska bli flexiblare i vad som kan vara ett LIS-område, och att man ska bredda vad som kan vara skäl för att få dispens från strandskyddet.

I januari 2023 överlämnades betänkandet "Areella näringar vid vatten" till regeringen. Utredningen föreslår bland annat att vattenbruk bör omfattas av samma undantag från strandskyddet som jordbruk, skogsbruk, renskötsel coh fiske redan gör. Utredningen föreslår också ett nytt särskilt skäl för dispens från strandskyddet för byggnader, åtgärder med mera som behövs för småskaliga förvärvsverksamheter på landsbygden.

För mer läsning

Regeringen, 2019. Översyn av strandskyddet. Dir. 2019:41. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2019/07/dir.-201941/

Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd SOU 2020:78 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/12/sou-202078/

Remiss av betänkande Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd SOU 2020:78 https://www.regeringen.se/remisser/2021/02/remiss-av-betankande-tillgangliga-strander--ett-mer-differentierat-strandskydd-sou-202078/, dnr M2020/02032

Areella näringar vid vatten. SOU 2023:103
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/01/sou-2023103/

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS).

Naturvårdsverket 2002. Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Naturvårdsverket Rapport 5185.

www.naturvardsverket.se (Naturvård > Skydd av natur > Strandskydd). Information om strandskyddslagstiftningen.

SCB 2011. Bebyggelsepåverkad kust och strand. Statistiska centralbyrån, MI 50 SM 1102.

SCB 2015, Strandnära byggande 2010-2014, Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden MI 50 SM 1501.

Naturvårdsverkets redovisningar av strandskyddsbeslut:

• Strandskyddsbeslut (naturvardsverket.se)

Naturvårdsverket och Boverket 2013. Strandskydd. Redovisning av ett regeringsuppdrag.  

Betänkande av Strandskyddsdelegationen 2015. Strandskyddet i praktiken. SOU 2015:108.

Naturvårdsverket 2017. Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge.