Antal installerade faunapassager och borttagna vandringshinder

Åtgärder vid vandringshinder

Antalet åtgärdade fysiska hinder per år har varierat mycket sedan 2000. Åtgärderna syftar till att skapa framkomlighet för fiskar och andra vattenlevande djur i sjöar och vattendrag. Exempel på åtgärder är rivning av vandringshinder, omläggning av vägtrummor samt byggnation av naturlika passager (som omlöp) eller tekniska konstruktioner (som fiskvägar). Källa: Åtgärder i vatten

Ladda ner diagramdata för Åtgärder vid vandringshinder

Skriv ut diagram för Åtgärder vid vandringshinder

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/levande-sjoar-och-vattendrag/atgardade-fysiska-hinder/

Åtgärder vid vandringshinder

Antal åtgärdade vandringshinder per län under 2018.

Ladda ner karta för Åtgärder vid vandringshinder

Skriv ut diagram för Åtgärder vid vandringshinder

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/levande-sjoar-och-vattendrag/atgardade-fysiska-hinder/

Fiskar behöver fria vandringsvägar mellan lekområden och uppväxtområden och för att kunna hitta mat. Vägtrummor och dammar kan hindra dem och andra vattenlevande djur från att röra sig fritt längs med vattendrag. Därför genomförs åtgärder för att återställa vattendrag och skapa fria vandringsvägar.

Stor variation i antal åtgärdade vandringshinder

Vägtrummor och dammar kan hindra fiskar och andra vattenlevande djur från att röra sig fritt längs med vattendrag. Varje år genomförs åtgärder för att återställa vattendrag och skapa fria vandringsvägar.

Antalet åtgärdade fysiska hinder per år har varierat mycket sedan 2000. Åtgärderna syftar till att skapa framkomlighet för fiskar och andra vattenlevande djur i sjöar och vattendrag. Fiskar behöver fria vandringsvägar mellan lekområden och uppväxtområden och för att kunna hitta mat. Även andra djur knutna till vattendragens närmiljöer gynnas av att kunna röra sig fritt utan att passera vägar, till exempel insekter och fåglar. I Sverige finns i genomsnitt en vägkorsning per två kilometer vattendrag och var tredje av dessa korsningar utgör hinder för uppströms vandrande fisk.

Exempel på åtgärder är rivning av vandringshinder, omläggning av vägtrummor samt byggnation av naturlika passager (såsom omlöp) eller tekniska konstruktioner (såsom fiskvägar). Det finns ingen entydig förklaring till variationen mellan åren, men de flesta åtgärderna är resultat av många års arbete. Därför kan antalet åtgärder per år variera mycket mellan län och år utan att detta kan anses vara onormalt. Alla åtgärder som genomförts under 2018 är sannolikt inte registrerade i databasen ännu, så siffrorna för detta år kan komma att ändras.

Metod

Data till indikatorn har hämtats i databasen ”Åtgärder i Vatten”. Antal installerade fiskvägar och antal utrivna dammar från år 2000 och framåt har hämtats, och i de fall där flera olika tekniska lösningar använts vid samma vandringshinder har detta bara räknats som ett åtgärdat vandringshinder. Åtgärder där det saknas uppgifter om år när åtgärden tagits i bruk har inte räknats med. Dessa är sannolikt äldre än från år 2000. 

Det finns inget formellt krav om att åtgärder måste registreras i ”Åtgärder i Vatten”, och det kan därför saknas uppgifter om genomförda åtgärder. Det är Länsstyrelserna som ansvarar för att registrera åtgärder i databasen.

 

”Åtgärder i Vatten” är Sveriges nationella databas över utförda akvatiska restaureringsåtgärder såsom biotopvård, återintroduktioner, fisketillsyn, fiskvägar och utrivningar av vandringshinder. Mer information finns under Fördjupning.

Fördjupning

Åtgärder i Vatten

I Sveriges vatten genomförs årligen ett stort antal fiskevårdsåtgärder och andra restaureringsåtgärder. Dessa samlas i systemet “Åtgärder i Vatten” för att ge en samlad nationell bild av åtgärdsarbetet vars syfte är att skapa en bättre vattenmiljö. "Åtgärder i Vatten" ska omfatta alla åtgärder som gjorts för att återställa eller på annat sätt kompensera för mänsklig fysisk påverkan på vattendrag, sjöar och kustvatten.

Systemet ska vara Sveriges huvudsakliga register över fiskvägar. Informationen finns tillgänglig för alla för utvärdering, uppföljning och forskning med koppling till fiskevård och restaureringsprojekt. Alla åtgärder och fiskvägar i systemet finns även lätt tillgängliga i en mobilanpassad karta.

https://www.atgarderivatten.se/

Restaurering i vatten

Flottning, vattenkraft och muddring är exempel på mänsklig påverkan som förändrar vattenmiljön negativt. I många vatten arbetar man för att återställa miljön till ett stadium som det har sett ut tidigare. I sötvatten arbetar man främst med att restaurera strömmande vatten. Konkret innebär det att bygga fiskvägar och öppna upp vattendragen för vattenlevande arter, men man arbetar också med att lägga tillbaka grus, sten och block i vattendrag.

Nästan alla vattendrag i Sverige har under en tid använts för flottning av timmer. För att kunna frakta timret längs vattnet har man tagit bort block och stenar, rätat vattendraget eller byggt stenkistor för att stänga av sidogrenar. Även inom jord- och skogsbruket har man rensat bort sten, grävt bort sediment och rätat vattendrag för att öka markavvattningen. Allt detta leder till en mer homogen miljö. Det är viktigt att återskapa en mer mångsidig miljö för att gynna livet i vattendraget.

Många sjöar sänktes mellan 1850 och 1950 då det skedde en stor förändring av landskapet i Sverige. På grund av svält i landet behövde man skapa mer jordbruksmark. Det går att återskapa sjöar och våtmarker genom att höja vattennivån där de tidigare har sänkts. Det kan vara svårt eftersom de boende runt sjön har anpassat sig till den nya vattennivån. Exempelvis kan skog, åkermark och byggnader hamna under vatten.

Läs mer

Ekologisk restaurering av vattendrag
https://www.havochvatten.se/download/18.64f5b3211343cffddb2800022567/1348912824990/ekologisk-restaurering-av-vattendrag.pdf

Restaurering i sjöar och vattendrag
https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/miljopaverkan/fysisk-paverkan/restaurering-i-vatten/restaurering-i-sjoar-och-vattendrag.html

Strategi för åtgärder inom vattenkraften
https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag--kontakt/publikationer/publikationer/2014-07-04-strategi-for-atgarder-inom-vattenkraften.html

Sötvattensanknutna Natura 2000-värdens känslighet för hydromorfologisk påverkan
https://www.havochvatten.se/download/18.1d58828a15f50337fd4f3a11/1509613379023/sotvattenanknutna-natura-2000-vardens-kanslighet-for-hydromorfologisk-paverkan.pdf

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Respons (åtgärder)
Dataleverantör:

Kontakt för indikatorn

Therese Elfström Utredare, Havs- och vattenmyndigheten therese.elfstrom@havochvatten.se 010-6986172

Ansvarig myndighet för indikatorn Åtgärdade fysiska hinder: Havs- och vattenmyndigheten