Ett livskraftigt bestånd av flodpärlmussla med fungerande reproduktion är ett tecken på ett fungerande ekosystem med liten grad av mänsklig påverkan.

Flodpärlmusslan har försvunnit från många vattendrag där den fanns i början av 1900-talet. Detta beror på flera faktorer såsom pärlfiske, flottning, skogs- och jordbruk, försurning, övergödning, kanalisering, dikning, vandringshinder, reglering samt spridning av främmande arter.

Restaurering och hänsyn är viktiga överlevnadsfaktorer för flodpärlmusslan

I Dalarnas län finns idag 47 kända flodpärlmusselförande huvudvattendrag, varav föryngring har konstaterats i 17 (36 procent). Andelen småmusslor är låg i de flesta av de föryngrande vattendragen vilket innebär en brist på livskraftiga populationer i länet. I flera vattendrag med föryngring har det gått lång tid sedan senaste inventeringen vilket gör att kunskapsläget är oklart.

Under 2023 genomfördes standardiserad inventering av Djurån, Trollvasslan och Isalaån. I Djurån hittades små musslor på 9 av 15 lokaler, trots påverkan från vattenreglering. Ån har ett mycket högt skyddsvärde. I Trollvasslan visar inventeringen på god rekrytering. I Isalaån förkommer föryngring men beståndet är inte livskraftig. Dessutom undersöktes delar av Hemulån, Fulan, Bustesbrunnan, Gönan, Stråfulan, Fulubågan, Lurån och Bustesbrunnan. I dessa vatten konstaterades föryngring enbart i Fulans huvudfåra.

För att säkra flodpärlmusslans fortlevnad måste nödvändiga restaureringsåtgärder utföras. En ökad miljöhänsyn mot vattendragen krävs vid bland annat skogsbruk och länets livskraftiga bestånd behöver skyddas genom inrättande av områdesskydd för vattendragen och deras närmiljö.