Antal installerade faunapassager och borttagna vandringshinder i Västerbottens län

Åtgärder vid vandringshinder

Antalet åtgärdade fysiska hinder per år har varierat mycket sedan 2000. Åtgärderna syftar till att skapa framkomlighet för fiskar och andra vattenlevande djur i sjöar och vattendrag. Exempel på åtgärder är rivning av vandringshinder, omläggning av vägtrummor samt byggnation av naturlika passager (som omlöp) eller tekniska konstruktioner (som fiskvägar). Källa: Åtgärder i vatten

Ladda ner diagramdata för Åtgärder vid vandringshinder

Skriv ut diagram för Åtgärder vid vandringshinder

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/levande-sjoar-och-vattendrag/atgardade-fysiska-hinder/vasterbottens-lan/

Dammar och felaktigt lagda vägtrummor kan hindra fiskar och andra vattenlevande djur från att röra sig fritt inom och mellan vattendrag och sjöar. Fiskar behöver fria vandringsvägar mellan lekområden och uppväxtområden och för att hitta mat.

Varje år genomförs åtgärder för att återskapa fria vandringsvägar och skapa framkomlighet för fiskar och andra vattenlevande djur i sjöar och vattendrag. Även andra djur knutna till vattendragens närmiljöer gynnas av att kunna röra sig fritt. I Sverige finns i genomsnitt en vägkorsning per två kilometer vattendrag och var tredje av dessa korsningar utgör hinder för uppströms vandrande fisk.

Fler vandringshinder är åtgärdade

I Västerbotten åtgärdades 18 vägtrummor och två dammar under 2024. Kvar finns över 320 dammar och mer än 3000 vägtrummor att åtgärda i länet. Inventering av vägövergångar i tidigare oinventerade områden görs årligen vilket innebär att det kända åtgärdsbehovet än så länge ökar i stället för att minska.

Exempel på åtgärder vid vandringshinder är rivning av dammar, omläggning av vägtrummor samt byggnation av naturlika passager (omlöp) eller tekniska konstruktioner (fiskvägar). Antalet åtgärdade fysiska hinder varierar år från år beroende på vilka miljöförbättrande projekt som pågår. För att kunna göra åtgärder behövs tillstånd av markägare, planering och inventering samt medel för att utföra åtgärden.

Metod

Data till indikatorn har hämtats i databasen ”Åtgärder i Vatten”. Antal installerade fiskvägar och antal utrivna dammar från år 2000 och framåt har hämtats, och i de fall där flera olika tekniska lösningar använts vid samma vandringshinder har detta bara räknats som ett åtgärdat vandringshinder. Åtgärder där det saknas uppgifter om år när åtgärden tagits i bruk har inte räknats med. Dessa är sannolikt äldre än från år 2000. 

Det finns inget formellt krav om att åtgärder måste registreras i ”Åtgärder i Vatten”, och det kan därför saknas uppgifter om genomförda åtgärder. Det är Länsstyrelserna som ansvarar för att registrera åtgärder i databasen.

”Åtgärder i Vatten” är Sveriges nationella databas över utförda akvatiska restaureringsåtgärder såsom biotopvård, återintroduktioner, fisketillsyn, fiskvägar och utrivningar av vandringshinder. Mer information finns under Fördjupning.

Fördjupning

Se nationell sida om fördjupning.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Respons (åtgärder)
Dataleverantör:

Therese Elfström Utredare, Havs- och vattenmyndigheten therese.elfstrom@havochvatten.se 010-6986172

Ansvarig myndighet för indikatorn Åtgärdade fysiska hinder: Havs- och vattenmyndigheten