- Start
- Miljömålen
- Levande sjöar och vattendrag
- Åtgärdade fysiska hinder
- Du är här: Skåne län
Antal installerade faunapassager och borttagna vandringshinder i Skåne län
Åtgärder vid vandringshinder
Ladda ner diagramdata för Åtgärder vid vandringshinder
Skriv ut diagram för Åtgärder vid vandringshinder
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
Dammar och felaktigt lagda vägtrummor kan hindra fiskar och andra vattenlevande djur från att röra sig fritt inom och mellan vattendrag och sjöar. Fiskar behöver fria vandringsvägar mellan lekområden och uppväxtområden och för att hitta mat.
Varje år genomförs åtgärder för att återskapa fria vandringsvägar och skapa framkomlighet för fiskar och andra vattenlevande djur i sjöar och vattendrag. Även andra djur knutna till vattendragens närmiljöer gynnas av att kunna röra sig fritt. I Sverige finns i genomsnitt en vägkorsning per två kilometer vattendrag och var tredje av dessa korsningar utgör hinder för uppströms vandrande fisk.
Stor mellanårsvariation i antal åtgärdade vandringshinder
I Skåne finns minst 400 konstruerade vandringshinder. Arbetet med att åtgärda dessa fysiska hinder sker avrinningsområdesvis, detta för att utifrån ett helhetsperspektiv få till rätt åtgärd på rätt plats (se fördjupningstext för mer information om arbetet i Skåne). Exempel på åtgärder som genomförs är utrivningar av vandringshinder, omläggningar av fellagda vägtrummor samt anläggande av naturlika faunapassager. I Skåne åtgärdades totalt elva fysiska hinder under år 2023, dock var inte alla inlagda i åtgärdsdatabasen ÅiV (Åtgärder i vatten) när utdraget för diagrammet gjordes.
Antalet åtgärder varierar från år till år beroende på finansiering och att somliga åtgärder kan behöva genomgå prövningsprocesser som tar tid. Trots denna mellanårsvariation tycks trenden indikera en ökande åtgärdstakt under det senaste decenniet.
Arbetet vid vattenkraftverk styrs av den Nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften, vilket innebär att åtgärder vid vandringshinder vid vattenkraftverk kommer att följa den tidsplan som fastställts och de villkor som omprövningarna resulterar i.
Metod
Data till indikatorn har hämtats i databasen ”Åtgärder i Vatten”. Antal installerade fiskvägar och antal utrivna dammar från år 2000 och framåt har hämtats, och i de fall där flera olika tekniska lösningar använts vid samma vandringshinder har detta bara räknats som ett åtgärdat vandringshinder. Åtgärder där det saknas uppgifter om år när åtgärden tagits i bruk har inte räknats med. Dessa är sannolikt äldre än från år 2000.
Det finns inget formellt krav om att åtgärder måste registreras i ”Åtgärder i Vatten”, och det kan därför saknas uppgifter om genomförda åtgärder. Det är Länsstyrelserna som ansvarar för att registrera åtgärder i databasen.
”Åtgärder i Vatten” är Sveriges nationella databas över utförda akvatiska restaureringsåtgärder såsom biotopvård, återintroduktioner, fisketillsyn, fiskvägar och utrivningar av vandringshinder. Mer information finns under Fördjupning.
Fördjupning
Se nationell sida om fördjupning.
Fördjupningstext för Skåne län
Restaurering av vatten i Skåne
Vattnet i det skånska landskapet har använts och förändrats under lång tid, och de flesta vatten har blivit påverkade på något sätt. Våtmarker är sedan länge utdikade för att bereda plats åt odlingsbar åkermark. Sjöar har sänkts och vattendrag har dämts, dikats, rätats och rensats. Detta har påverkat vattenmiljöerna, fisket och den biologiska mångfalden negativt. Det finns därför ett stort behov av att restaurera länets vattenmiljöer.
I Skåne finns hundratals dämmen som har byggts av människan för att kunna använda vattnet som kraftkälla. Ett 50-tal dammar används fortfarande för vattenkraft. Många dämmen fyller dock inte längre någon funktion, men kan utgöra värdefulla kulturmiljöer. Dämmen utgör barriärer för djur och växter som behöver kunna sprida sig inom och mellan vattendrag, sjöar och hav under olika faser av livet. För lekvandrande arter är möjligheten att ta sig upp- och nedströms ofta direkt avgörande för om de ska kunna reproducera sig. För andra arter blir dämmena barriärer som hindrar till exempel födosök, spridning av bestånden och genetiskt utbyte.
På grund av konstruerade vandringshinder, och annan fysisk påverkan på vattendrag, är forsmiljöer och naturliga strömvattenmiljöer numera sällsynta i skånska vattendrag, och arter knutna till dessa har minskat kraftigt. Det är därför viktigt att åtgärda fysiska hinder för att uppnå målsättningarna om Levande sjöar och vattendrag, Levande kust och skärgård och god ekologisk status.
Läs mer:
Restaurering av sjöar och vattendrag i Skåne
Om data
Therese Elfström Utredare, Havs- och vattenmyndigheten therese.elfstrom@havochvatten.se 010-6986172
Ansvarig myndighet för indikatorn Åtgärdade fysiska hinder: Havs- och vattenmyndigheten