- Start
- Miljömålen
- Levande sjöar och vattendrag
- Åtgärdade fysiska hinder
- Du är här: Hallands län

Antal installerade faunapassager och borttagna vandringshinder i Hallands län
Åtgärder vid vandringshinder
Ladda ner diagramdata för Åtgärder vid vandringshinder
Skriv ut diagram för Åtgärder vid vandringshinder
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
Dammar och felaktigt lagda vägtrummor kan hindra fiskar och andra vattenlevande djur från att röra sig fritt inom och mellan vattendrag och sjöar. Fiskar behöver fria vandringsvägar mellan lekområden och uppväxtområden och för att hitta mat.
Varje år genomförs åtgärder för att återskapa fria vandringsvägar och skapa framkomlighet för fiskar och andra vattenlevande djur i sjöar och vattendrag. Även andra djur knutna till vattendragens närmiljöer gynnas av att kunna röra sig fritt. I Sverige finns i genomsnitt en vägkorsning per två kilometer vattendrag och var tredje av dessa korsningar utgör hinder för uppströms vandrande fisk.
Många vandringshinder kvar att åtgärda i länet
I Halland har det mellan åren 2000-2024 åtgärdats 40 vandringshinder, varav 19 var utrivningar av dammar och resterande 21 var anlagda tekniska eller naturlika passager. Detta enligt uppgifter från databasen Åtgärder i vatten. Även om det inte syns i diagrammet har vandringshinder åtgärdats även under senare år, här är det inrapporteringen som släpar efter. Det finns ett stort antal vandringshinder kvar att göra miljöförbättrande åtgärder vid. Arbete med att identifiera och bedöma okända vandringshinder fortsätter kontinuerligt.
Exempel på åtgärder är rivning av vandringshinder, omläggning av vägtrummor samt byggnation av naturlika passager (omlöp) eller tekniska konstruktioner (fiskvägar). Det finns ingen entydig förklaring till variationen mellan åren, men de flesta åtgärderna är resultat av flera års arbete. Antalet åtgärder per år kan variera mycket mellan län och år utan att detta kan anses vara onormalt.
För att kunna göra åtgärder behövs tillstånd av markägare, planering och inventering samt medel för att utföra åtgärden.
Metod
Data till indikatorn har hämtats i databasen ”Åtgärder i Vatten”. Antal installerade fiskvägar och antal utrivna dammar från år 2000 och framåt har hämtats, och i de fall där flera olika tekniska lösningar använts vid samma vandringshinder har detta bara räknats som ett åtgärdat vandringshinder. Åtgärder där det saknas uppgifter om år när åtgärden tagits i bruk har inte räknats med. Dessa är sannolikt äldre än från år 2000.
Det finns inget formellt krav om att åtgärder måste registreras i ”Åtgärder i Vatten”, och det kan därför saknas uppgifter om genomförda åtgärder. Det är Länsstyrelserna som ansvarar för att registrera åtgärder i databasen.
”Åtgärder i Vatten” är Sveriges nationella databas över utförda akvatiska restaureringsåtgärder såsom biotopvård, återintroduktioner, fisketillsyn, fiskvägar och utrivningar av vandringshinder. Mer information finns under Fördjupning.
Fördjupning
Se nationell sida om fördjupning.
Om data
Therese Elfström Utredare, Havs- och vattenmyndigheten therese.elfstrom@havochvatten.se 010-6986172
Ansvarig myndighet för indikatorn Åtgärdade fysiska hinder: Havs- och vattenmyndigheten