Skydd enligt Plan- och bygglagen och Kulturmiljölagen

Inom ramen för projektet Räkna-q har länsstyrelserna i de län som genomfört inventeringen granskat samtliga plankartor med avseende på eventuella skydds- eller varsamhetsbestämmelser. Samtliga byggnader med sådana bestämmelser har registrerats i en geodatabas där de har prickats in på en karta och registrerats tillsammans med grundläggande administrativa uppgifter. Nya detaljplaner och områdesbestämmelser med skydds- eller varsamhetsbestämmelser registreras löpande av respektive länsstyrelse. Utifrån registreringen har en sammanställning skett av hur många byggnader som omfattas av skydds- eller varsamhetsbestämmelser samt hur många som tillkommit per år. Länens geodatabaser innehåller i regel uppgifter om skydds- eller varsamhetsbestämmelser som avser andra objekt än byggnader (exempelvis murar, träd eller fornlämningar). Dessa objekt ingår inte i den sammanställning som redovisas i indikatorn. Eftersom det finns stora skillnader i vilken takt dataunderlaget uppdateras mellan de olika länen har situationen 2010 valts som basår. Sett till den totala mängden planskyddade byggnader och den långsama ökningstakten är bilden fortfarande representativ. Bilden av situationen idag kan förtydligas genom jämförelse med stapeldiagrammet. 

Uppgifterna om antalet byggnader skyddade som byggnadsminne är hämtade från Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister. Data om byggnadsminnen i bebyggelseregistret är baserade på beslut om byggnadsminnesförklaringar som länsstyrelserna skickar för kännedom till Riksantikvarieämbetet. Samtliga byggnader, som omfattas av beslut enligt 3 kap lagen (1988:950) om kulturminnen samt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen, 1999-2010 innefattas. Utdrag från bebyggelseregistret redovisar beslutsdatum vilket har möjliggjort en redovisning av data tillbaka i tiden. Riksantikvarieämbetet har arbetat kontinuerligt för att öka samstämmigheten med länens uppgifter om antalet byggnader. Byggnader skyddade som statligt byggnadsminne och som efter 1999 övergått i enskild ägo redovisas som byggnadsminne enl 3 kap för samtliga år som ingår i redovisningen.

Bebyggelseregistret

Nationell fördjupningstext

Fördjupning Västerbotten

Antalet byggnadsminnen i Västerbottens län ökar långsamt. Länet har få skyddade byggnader jämfört med övriga län. Endast 0,22 % av det totala byggnadsbeståndet är skyddat.  Uppskattningsvis behövs det mellan 30 och 70 nya byggnadsminnen för att ge en representativ bild av länets byggnadsbestånd. För att snabbare kunna öka antalet krävs större resurser både för länsstyrelsens arbete med byggnadsminnesförklaringar och för vård- och underhållsinsatser av byggnadsminnena.

I dag påverkas det byggda kulturarvet av rivningar och ovarsamma förändringar genom om- och tillbyggnader. För att bättre kunna ta till vara bebyggelsens kulturhistoriska värden krävs att kommunerna har tillgång till bra kunskapsunderlag och personal med antikvarisk kompetens.

Strategier och relevanta kunskapsunderlag är viktiga redskap för att de kulturhistoriska värdena ska uppmärksammas och tas till vara i de kommunala planeringsprocesserna. Hälften av länets 15 kommuner har någon from av kulturmiljöunderlag för hela eller delar av kommunen men många underlag är gamla och inaktuella. Positivt är att i flera kommuner pågår antigen framtagande av nya underlag eller revidering av befintliga underlag. Endast en kommun har tillgång till egen antikvarisk kompetens.

Det behövs även andra åtgärder, till exempel informations- och utbildningsinsatser för att motivera kommunpolitiker och tjänstemän att arbeta med de kulturhistoriska värdena och för att skapa trygghet i att nyttja de styrmedel som ges via Plan- och bygglagen. Men även ökade ekonomiska och personella resurser.