- Start
- Miljömålen
- God bebyggd miljö
- Skyddad bebyggelse
- Du är här: Örebro län
Skyddad bebyggelse i Örebro län
Byggnadsminnen
Ladda ner diagramdata för Byggnadsminnen
Skriv ut diagram för Byggnadsminnen
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/skyddad-bebyggelse/orebro-lan/
q-märkt
Ladda ner diagramdata för q-märkt
Skriv ut diagram för q-märkt
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/skyddad-bebyggelse/orebro-lan/
Indikatorn ’Skyddad bebyggelse’ består av två delar ’Byggnadsminnen’ och ’q-märkt’, båda med nationell och regional upplösning.
Minskad ökningstakt av byggnader som skyddas genom planläggning
Byggnader och bebyggelsemiljöer är en viktig del av länets kulturarv och de är en tillgång för människor som bor, lever och vistas där. Kulturhistoriska värden kopplade till bebyggelse kan skyddas genom byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen eller planskydd enligt PBL.
I Örebro län finns 368 byggnader som är skyddade som byggnadsminne. Många byggnadsminnen i länet är beroende av det statliga kulturmiljövårdsanslaget för sin nuvarande och framtida förvaltning. Anslagets storlek och tillgången till handläggningsresurser är avgörande för vilka och hur många byggnader som kan skyddas som byggnadsminne framöver.
I Örebro län skyddas 2480 byggnader genom skydd i detaljplan eller områdesbestämmelser. Antalet nya byggnader som skyddas genom kommunernas planläggning i länet ökar årligen. Ökningstakten de senaste fem åren har dock varit väsentligt lägre än tidigare. En stor del av länets byggnader som är skyddade har tillkommit genom planläggning vars huvudsyfte har varit att värna och bevara byggnader och miljöer med kulturvärden. Sådana planeringsinsatser har genomförts i alltmer begränsad omfattning i länet.
Metod
Skydd enligt Plan- och bygglagen och Kulturmiljölagen
Inom ramen för projektet Räkna-q har länsstyrelserna i de län som genomfört inventeringen granskat samtliga plankartor med avseende på eventuella skydds- eller varsamhetsbestämmelser. Samtliga byggnader med sådana bestämmelser har registrerats i en geodatabas där de har prickats in på en karta och registrerats tillsammans med grundläggande administrativa uppgifter. Nya detaljplaner och områdesbestämmelser med skydds- eller varsamhetsbestämmelser registreras löpande av respektive länsstyrelse. Utifrån registreringen har en sammanställning skett av hur många byggnader som omfattas av skydds- eller varsamhetsbestämmelser samt hur många som tillkommit per år. Länens geodatabaser innehåller i regel uppgifter om skydds- eller varsamhetsbestämmelser som avser andra objekt än byggnader (exempelvis murar, träd eller fornlämningar). Dessa objekt ingår inte i den sammanställning som redovisas i indikatorn. Eftersom det finns stora skillnader i vilken takt dataunderlaget uppdateras mellan de olika länen har situationen 2010 valts som basår. Sett till den totala mängden planskyddade byggnader och den långsama ökningstakten är bilden fortfarande representativ. Bilden av situationen idag kan förtydligas genom jämförelse med stapeldiagrammet.
Uppgifterna om antalet byggnader skyddade som byggnadsminne är hämtade från Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister. Data om byggnadsminnen i bebyggelseregistret är baserade på beslut om byggnadsminnesförklaringar som länsstyrelserna skickar för kännedom till Riksantikvarieämbetet. Samtliga byggnader, som omfattas av beslut enligt 3 kap lagen (1988:950) om kulturminnen samt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen, 1999-2010 innefattas. Utdrag från bebyggelseregistret redovisar beslutsdatum vilket har möjliggjort en redovisning av data tillbaka i tiden. Riksantikvarieämbetet har arbetat kontinuerligt för att öka samstämmigheten med länens uppgifter om antalet byggnader. Byggnader skyddade som statligt byggnadsminne och som efter 1999 övergått i enskild ägo redovisas som byggnadsminne enl 3 kap för samtliga år som ingår i redovisningen.
Fördjupning
Fördjupning Örebro län
Under senare år har Länsstyrelsens arbete med att fatta beslut om byggnadsminnesförklaringar prioriterats vilket ökat antalet skyddade byggnader väsentligt, dock från en låg nivå i jämförelse med många andra län. Flest skyddade byggnader återfinns i Nora, Örebro och Lindesbergs kommuner. De skyddade byggnaderna återfinns både på landet och i städerna men de flesta återfinns i länets norra delar. Byggnadernas ålder är huvudsakligen koncentrerad till tiden från 1800 till 1950.
Om data
Agata Bar Nilsson Boverket agata.barnilsson@boverket.se
Ansvarig myndighet för indikatorn Skyddad bebyggelse: Boverket