- Start
- Miljömålen
- God bebyggd miljö
- Skyddad bebyggelse
- Du är här: Norrbottens län

Skyddad bebyggelse i Norrbottens län
Byggnadsminnen
Ladda ner diagramdata för Byggnadsminnen
Skriv ut diagram för Byggnadsminnen
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/skyddad-bebyggelse/norrbottens-lan/
q-märkt
Ladda ner diagramdata för q-märkt
Skriv ut diagram för q-märkt
Vad kan jag göra?
Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:
- Använda det i trycksaker
- Använda det i presentationer
- Använda det i digitala medier.
Vad bör jag göra?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:
https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/skyddad-bebyggelse/norrbottens-lan/
Indikatorn ’Skyddad bebyggelse’ består av två delar ’Byggnadsminnen’ och ’q-märkt’, båda med nationell och regional upplösning.
Flest skyddade byggnader i större tätorter
Byggnader och bebyggelsemiljöer är en viktig del av vårt kulturarv. Kulturhistoriska värden kopplade till bebyggelse kan skyddas genom byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen eller planskydd enligt PBL.
I Norrbottens län finns 349 byggnader skyddade som byggnadsminnen. Sett till antal byggnader är de flest i tätorterna eftersom enstaka byggnadsminnen omfattar många byggnader. I övrigt dominerar jordbruksanknutna, Malmbanans anläggningar och militära byggnader. Flera viktiga kategorier saknas bland de skyddade byggnaderna, exempelvis industribyggnader och byggnader kopplade till nomadnäring.
I länet skyddas 2981 byggnader genom planskydd. Antalet nya byggnader som skyddas genom planbestämmelser i länet har ökat under den period som omfattas av inventeringen. Planbestämmelser är en kommunal angelägenhet och är beroende av kommunernas tillgång till antikvarisk kompetens samt underlag i plan- och byggprocessen.
Flest skydds- och varsamhetsbestämmelser finns i stadsbebyggelse. Övervägande del av skyddsbestämmelserna gäller enskilda byggnader, bestämmelser för miljöer är sällsynta. Specifikt för Norrbottens län är kyrkstäderna. Kulturvärdena i dessa har i varierande grad tillvaratagits genom planbestämmelser.
Metod
Skydd enligt Plan- och bygglagen och Kulturmiljölagen
Inom ramen för projektet Räkna-q har länsstyrelserna i de län som genomfört inventeringen granskat samtliga plankartor med avseende på eventuella skydds- eller varsamhetsbestämmelser. Samtliga byggnader med sådana bestämmelser har registrerats i en geodatabas där de har prickats in på en karta och registrerats tillsammans med grundläggande administrativa uppgifter. Nya detaljplaner och områdesbestämmelser med skydds- eller varsamhetsbestämmelser registreras löpande av respektive länsstyrelse. Utifrån registreringen har en sammanställning skett av hur många byggnader som omfattas av skydds- eller varsamhetsbestämmelser samt hur många som tillkommit per år. Länens geodatabaser innehåller i regel uppgifter om skydds- eller varsamhetsbestämmelser som avser andra objekt än byggnader (exempelvis murar, träd eller fornlämningar). Dessa objekt ingår inte i den sammanställning som redovisas i indikatorn. Eftersom det finns stora skillnader i vilken takt dataunderlaget uppdateras mellan de olika länen har situationen 2010 valts som basår. Sett till den totala mängden planskyddade byggnader och den långsama ökningstakten är bilden fortfarande representativ. Bilden av situationen idag kan förtydligas genom jämförelse med stapeldiagrammet.
Uppgifterna om antalet byggnader skyddade som byggnadsminne är hämtade från Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister. Data om byggnadsminnen i bebyggelseregistret är baserade på beslut om byggnadsminnesförklaringar som länsstyrelserna skickar för kännedom till Riksantikvarieämbetet. Samtliga byggnader, som omfattas av beslut enligt 3 kap lagen (1988:950) om kulturminnen samt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen, 1999-2010 innefattas. Utdrag från bebyggelseregistret redovisar beslutsdatum vilket har möjliggjort en redovisning av data tillbaka i tiden. Riksantikvarieämbetet har arbetat kontinuerligt för att öka samstämmigheten med länens uppgifter om antalet byggnader. Byggnader skyddade som statligt byggnadsminne och som efter 1999 övergått i enskild ägo redovisas som byggnadsminne enl 3 kap för samtliga år som ingår i redovisningen.
Fördjupning
Om data
Agata Bar Nilsson Boverket agata.barnilsson@boverket.se
Ansvarig myndighet för indikatorn Skyddad bebyggelse: Boverket