God bebyggd miljö

De senaste decennierna har Sveriges större tätorter fått ökad befolkning. Städerna har brett ut sig och köpcentra har etablerats utanför stadskärnorna, vilket ökar behovet av transporter. Samtidigt sker en förtätning av städers centrala delar. Det kan minska transportbehov och ge klimatvinster, men också orsaka ökat buller. Ibland har även förtätningen skett genom att grönområden har bebyggts. De flesta tätortsinvånare har minst ett grönområde nära sitt hem, men tillgången varierar över landet.

Bilen är det dominerande transportmedel, även på korta sträckor. Cykelinfrastruktur byggs ut och åtgärder för att få fler att åka kollektivt har hittills inte gett någon större genomslag. Det behövs en omställning av vår livsstil för att få till en förändring.

Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets miljöpåverkan, men trenden för utsläppen och energianvändningen verkar ha vänt och minskar nu. Det stora behovet av många nya bostäder innebär en stor utmaning för byggsektorn. För att nå en cirkulär ekonomi krävs en ökad återanvändning och återvinning.

Vilka är utmaningarna?

Med ökande befolkning och bostadsbehov ses den täta staden som lösningen för många miljöproblem som till exempel minskat i anspråkstagande av jordbruksmark, minskad energianvändning och bättre nyttjande av befintlig infrastruktur. Den täta staden innebär dock att konflikter kopplade till luftförorening, buller och riskfrågor riskerar att uppstå när kommuner försöker exploatera i centrala lägen och längs trafikleder. Behovet av robust digital infrastruktur, samt behovet av tillgång till attraktiva tätortsnära natur har dessutom ökat som följd av Coronapandemin och införda restriktioner. Det behövs tydliga politiska avvägningar och ställningstagande för att minimera konflikterna och skapa en god livsmiljö för människor.

Insatser behövs för att förbättra förutsättningar att planera för en mer hållbar byggd miljö. Med stärkandet av den strategiska och fysiska planeringen och kopplingen till genomförande och uppföljning blir det lättare att styra samhällsutvecklingen utifrån en helhetssyn på vad som utgör en god bebyggd miljö.

Vägledning, underlag och medel behövs för att öka satsningar på att minska hälsorisker och främja hälsosamma miljöer inom- och utomhus, och för att kunna prioritera de mest effektiva åtgärderna i byggnader. Det behövs fler åtgärder för att införa ett livscykelperspektiv i byggandet.